Lövsprickning från björk
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Snö och kyla kommer inom kort att lämna plats för våren – med sprittande aktivitet i naturen. Du kan hjälpa forskarna att hålla koll på de första vårtecknen.

Vårdagjämningen har passerat, men regn och snö kanske inte bidrar till en känsla av vår i luften. Men våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige.

Men hur fort det går innan vanliga vårtecken syns är svårt att veta i förväg. Olika vårtecken syns vid olika tidpunkter, beroende på om de ses längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr. Vårkollen – där allmänhet och forskare hjälps år att spana efter vårtecken – är därför ett sätt att svara på frågan hur långt våren har hunnit till valborgshelgen.

Gul tussilago
Tussilago – ett lysande vårtecken

Vårkollen – så gör du

Vem som helst kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen, 30 april –1 maj, för att kolla och rapportera in vårtecken till www.vårkollen.se

Genom spaningen får botaniker och forskare koll på hur våren ser ut just i år.

Vårtecknen som ska spanas in är blåsippa, vitsippa, tussilago, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning.

Vårkollen är en del av en miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till dokumenteringen av växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken.

Bakom initiativet står Svenska fenologinätverket genom Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Svenska botaniska föreningen.

Speglar klimatförändringar

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid år från år, kan forskningen och miljöövervakningen hålla koll på hur olika växter påverkas i olika delar av landet.

Under det senaste årtiondet har vårtecknen kommit cirka tolv dagar tidigare än för hundra år sedan, men fortfarande kan våren komma senare än vad vi vant oss vid.

Ett fält av vitsippor vid röd byggnad
Vitsippor vittnar om våren. Bild: Per-Åke Adolfsson /Unsplash

Forskarna vill ha rapporter om blåsippor, vitsippor, tussilago, blomning av sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning. Vårkollarna från 2015–2022 har kunnat visa att dessa vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

– Det finns ett stort intresse bland allmänheten att spana efter vårtecken, vilket vi ser bland annat i olika sociala medier. Vi vill att dessa spaningar också ska komma till nytta för vetenskapen, genom att observationerna också rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.

Blåsippor ute i naturen
Blåsippor ingår i spaningen som görs av forskare och allmänhet.

Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, påverkas många när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med dem som rapporterades in i de tidigare Vårkollarna 2015–2022, men också med dem som gjordes över hela landet för 150 år sedan, då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade. På så sätt kan vi få ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger forskaren Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontakt:

Ola Langvall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Vårkollen,
ola.langvall@slu.se

Mora Aronsson, ordförande för Svenska botaniska föreningen, mora.aronsson@svenskbotanik.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera