Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat oväntade förändringar i gullvivans blomegenskaper, som är viktiga för att en art ska kunna föröka sig. Studien, som gjorts genom medborgarforskning på olika platser i Europa, tyder på att förändringar i växters livsmiljöer påverkar deras reproduktionssystem.
Många växtarter har utvecklat olika blomtyper för att förhindra självpollinering och för att underlätta korsbefruktning med insekter. Ett exempel är gullvivan som har två skilda blomtyper, en långstiftad och en kortstiftad, se faktaruta.
Olika blomtyper
Långstiftad (L-morf) innebär att ståndarna sitter långt ner vid kronbladens bas, medan pistillen är lång.
Kortstiftad (S-morf) innebär att pistillen är kort, medan ståndarna är höga.
Genom medborgarforskningen ”Looking for Cowslips” har nästan 900 000 gullvivor på en mängd olika platser undersökts under fyra års tid.
Gullvivan är en viktig modellart för växter som pollineras av insekter. Genom att studera dem kan man få kunskap och dra slutsatser även om andra gräsmarksväxter och deras pollinatörer.
Obalans bland gullvivor i Europa
För att bli befruktad måste en kortstiftad blomma pollineras med pollen från en långstiftad. Detta förhindrar växten från att befrukta sig själv.
I en livskraftig växtpopulation brukar fördelningen av de två blomtyperna vara ungefär lika stor.
Men bland gullvivorna i Europa har en förändring skett. Det visar en studie där forskare tagit hjälp av tusentals medborgare i 32 länder för att samla in observationer av blommorna. Insamlingen har gjorts på över 5 200 platser runt om i Europa.
– I många av de observerade gullvivspopulationerna i Europa såg vi en betydande obalans, där de med den kortstiftade S-morfa blomman var nio procent fler än de med den L-morfa blomman, säger Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Koppling till klimatförändringar
Enligt forskarna kan det finnas ett samband mellan den här obalansen av blomtyp och mer nederbörd under sommaren samt mer intensiv markanvändning.
Tidigare studier har visat att ojämna proportioner mellan blomtyper kan utgöra en riskfaktor för artens långsiktiga överlevnad.
– Det här är överraskande resultat som öppnar upp för fortsatt forskning. Tidigare trodde vi att sådana förändringar endast var lokala fenomen, men den här studien visar att obalansen är utbredd i hela Europa. Det tyder på att miljöförändringarna påverkar pollinationssystemet i större skala än vi tidigare anat, säger Sara Cousins.
Vetenskaplig studie:
A pan-European citizen science study shows population size, climate and land use are related to biased morph ratios in the heterostylous plant Primula veris, Journal of Ecology.
