Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Coronaviruset" i kronologisk ordning.
Personer med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under coronapandemin. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Snart blir coronaviruset ett förkylningsvirus bland andra, menar forskare. Men hur vet vi att coronaviruset inte muterar till något dödligare innan dess?
Varför får en del så långdragna symtom efter covid-19 och vad beror de på? En översiktsstudie har tittat på vad forskningen säger om störningar i kroppen vid postcovid.
Hur snabbt olika grupper vaccinerade sig under pandemin varierade stort. En studie visar att personer med sämre kognitiv förmåga dröjde längre, men med förbokade tider minskade skillnaderna i vaccinationsgrad.
Anställda inom kollektivtrafiken hade betydligt större risk att behöva sjukhusvård för allvarlig covid-19, visar en studie. Även bland personal inom skola och vård fanns förhöjd risk för svår sjukdom.
Även personer som riskerar att bli svårt sjuka i covid-19 kan få ett bra skydd efter tre doser mRNA-vaccin. Det visar en studie på patienter med nedsatt immunförsvar.
Coronautbrottet ledde till oro och sämre livskvalitet för universitetsstudenter. Situationen var extra tuff för dem som startade sina studier i början av pandemin.
Intensivvårdssjuksköterskor upplevde hög moralisk stress under pandemin – de var tvungna att göra saker som inte kändes bra, eller rätt. En del i stressen var att vårda patienter i respirator utan att samtidigt ha direktkontakt med anhöriga.
Gamla människor med ovanligt låga nivåer av antikroppar mot covid 19-viruset löper extra stor risk att dö om de får infektionen. Dessa personer har redan vaccinerats flera gånger men kan behöva en extra vaccinboost för att minska risken för dödsfall, enligt forskare.
Utmattning, ett tidigt tecken på utbrändhet, rapporterades under pandemin av nästan en femtedel av tillfrågad personal inom kvinno- och nyföddhetsvård. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet.
Spontana möten och småprat försvann. Inbokade möten blev effektivare. Och kollegor slöt sig, medvetet eller omedvetet, i ”bubblor” där inte alla fick vara med. Det här syntes under pandemins distansarbete, enligt forskning.
Går det att trigga antikroppar för att ge immunförsvaret mer kraft att bekämpa coronaviruset? Det har forskare undersökt genom att skapa en ”cocktail” med förändrade antikroppar.
Coronapandemin och restriktionerna försämrade en redan svår tillvaro för hemlösa kvinnor. Dessutom förstärktes sociala orättvisor inom vården, visar en studie.
Sjöfart och vägtransporter fungerade utan större störningar under coronakrisen. Efterfrågan på varor var stor och nya digitala lösningar underlättade hanteringen av godset, enligt en rapport från VTI.
Varför blev barn som fick covid-19 mindre sjuka? Förklaringen är att förkylningar som orsakas av släkting till coronaviruset stärker immunförsvaret hos unga. Upptäckten kan leda till skräddarsydda vaccineringar.
Coronakrisen innebar en utmaning för många unga i början av arbetslivet, men framför allt drabbades lågutbildade ungdomar som varken jobbade eller pluggade. Det visar en rapport från Malmö.
När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med covid-19.
Sjukdom, död, inställd lek och ett dumt virus. Det är vanliga motiv när barn tecknade under pandemin. En studie av bilderna visar att även yngre barn påverkades mycket av situationen.
Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det kan förklara symtom som försämrat smak- och luktsinne, visar forskning.
För att undvika infektioner hos intensivvårdade covidpatienter användes bredspektrum-antibiotikum i början av pandemin. Men detta ledde till en ökning av de antibiotikatoleranta bakterierna enterokocker – något som försvårade behandlingen av urinvägsinfektioner.
