Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Coronaviruset" i kronologisk ordning.
Vid allvarlig covid-19 och postcovid uppstår ofta mikroblodproppar. Forskare har upptäckt ett ”felveckat” protein, som kan vara en möjlig förklaring.
Under pandemin flyttade idrotten ofta utomhus. Det blev ett sätt att kunna fortsätta med träning och idrottsverksamhet. Företag inom träningssektorn var bättre på att hitta kreativa lösningar under omställningen än föreningsidrotten, visar ny forskning.
Är du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.
En ny studie visar ett direkt samband mellan luftburna partiklar och överföring av covidsmitta. Mest virus i utandningsluften finns när symptomen startar – och när sjuka personer pratar eller sjunger.
Aborttalen var oförändrade under pandemins första våg och kvinnor tvekade inte att genomgå abort. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Den som har varit sjuk i covid-19 löper fortfarande efter flera månader ökad risk att också drabbas av blodpropp eller blödning, visar en studie vid Umeå universitet där forskarna har analyserat samtliga covid-fall i Sverige fram till maj ifjol.
Mer sex – eller mindre? Hur såg det egentligen ut under coronapandemin, när många par tillbringade mycket mer tid tillsammans än vanligt. Det ville forskare i åtta länder undersöka.
Allra störst skydd mot coronaviruset har den som varit sjuk i covid-19 och vaccinerat sig. Det bekräftas i en studie från Umeå universitet.
Det finns ingen ökad risk för komplikationer under graviditeten vid vaccination mot covid-19. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge.
Trots daglig kontakt med covidpatienter tidigt under pandemin blev vissa i vårdpersonalen inte sjuka. Förklaringen verkar vara ett motgift i form av IgA-antikroppar mot covid-19, visar en studie från Göteborgs universitet.
Viruset som orsakar covid-19, sars-cov-2, kan också skada moderkakan och leda till att fostret drabbas av syrebrist i livmodern.
Depression och ångest kan följa i spåren av covid-19 och symtomen kan hålla i sig upp till 16 månader. Det är särskilt tydligt bland personer som drabbats av svårare sjukdom.
Även en mild form av covid-19 kan dröja sig kvar i kroppen och påverka immunförsvaret. En ny studie visar att makrofager, som är viktiga för att bekämpa infektioner, har tecken på förhöjd inflammation tre till fem månader efter tillfrisknandet.
Rekommendationen om två meters avstånd för att minska risken för covidsmitta utmanas nu av forskare bakom en ny studie. De lyfter istället fram att användning av munskydd är betydligt mer effektivt.
Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv, visar en ny studie.
Det kvinnliga könshormonet östrogen kan ha en viss skyddande effekt mot att bli svårt sjuk och avlida i covid-19. Det skulle kunna förklara varför män löper större risk än kvinnor att avlida under pandemin.
Forskare har lyckats ta fram en molekyl som hämmar förökning av coronavirus. Den har stor potential att utvecklas till läkemedel mot covid-19. Molekylen är effektiv både mot den nya varianten och tidigare kända coronavirus.
Ett visst enzym i våra celler kan få coronaviruset att mutera till en mindre skadlig variant, visar forskning från Göteborgs universitet. Den inbyggda skyddsmekanismen gör att sars-cov-2 förökar sig sämre.
Skyddet av vaccin mot att insjukna i covid-19 avtar successivt efter ett antal månader, beroende på vaccintyp. Skyddet mot att bli svårt sjuk bibehålls däremot betydligt bättre över tid, visar en studie från Umeå universitet.
Pandemin gav unga vuxna en välbehövlig paus. Det kan vara en av förklaringarna till att unga vuxnas psykiska hälsa – enligt en studie från Institutet för framtidsstudier – inte påverkades till det sämre i början av pandemin.
