Artikel från forskning.se

Snart blir coronaviruset ett förkylningsvirus bland andra, menar forskare. Men hur vet vi att coronaviruset inte muterar till något dödligare innan dess?

I snart fyra år har mänskligheten kämpat mot det nya coronaviruset och den sjukdom, covid-19, som det orsakar. Ända sedan starten har forskare antagit att viruset förr eller senare övergår till att bli ännu ett förkylningsvirus. Är det dags nu?

I juli var första gången sedan pandemin startade som ingen med covid-19 vårdades inom intensivvården. Samma månad försvann ytterligare två av Folkhälsomyndighetens restriktioner, (1) att stanna hemma och undvika nära kontakt vid sjukdom, (2) att ovaccinerade i vissa riskgrupper ska vara försiktiga.

Tidigare under våren 2023 beslutade WHO att covid-19 inte längre ska betraktas som ett internationellt hot mot människors hälsa. Samtidigt fortsatte nya varianter av viruset att skapa rubriker som ”Mutation bevakas: hög spridningsrisk” (Aftonbladet). Så var står vi idag, nästan fyra år efter det första kända fallet av covid-19? Vad har vi lärt oss under den här tiden? Och när kommer nästa pandemi?

Nästa pandemi kommer närmare för var dag, menar svenska virusforskare som listat sina 59 viktigaste lärdomar av pandemin, som beredskap inför nästa.

Covid eller vanlig förkylning

Magnus Gisslén har nyligen tillträtt (11 september 2023) tjänsten som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och var tidigare professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet:

– Att ingen vårdas på intensivvården är en symbolisk milstolpe för det har varit en extrem period, hur extrem kan vara svårt att förstå om man inte jobbat inom sjukvården.

Men även om milstolpen står där tror Magnus Gisslén att det dröjer innan sars-cov-2 kan betraktas som ett vanligt förkylningsvirus.

– Det är en gradvis övergång. Som det är nu är det väldigt få som är svårt sjuka som inte också har andra sjukdomar. Jag har svårt att tro att nya varianter kommer att ändra på det, eftersom immuniteten är så bra, säger Magnus Gisslén.

Det kommer nya varianter

Visserligen kan det under en period bli kraftigare vågor och fler som blir sjuka, menar Magnus Gisslén. Men om ett antal år kommer sars-cov-2 att bli som andra förkylningsvirus med en topp under vinterhalvåret.

– Samtidigt har vi aldrig varit med om att kunna följa ett virus så här. Det vi vet är att det kommer att komma nya undervarianter. Men jag har svårt att tro att vi får en variant som ger svår sjukdom hos en immun person.

27 december 2020 vaccinerades de första personerna i Sverige mot covid-19.

Vad har vi lärt oss av pandemin?

Både samhället, framförallt sjukvården, och forskningen har dragit lärdomar av pandemin, menar Magnus Gisslén.

– Där har vaccinutvecklingen varit exempellös och där hade vi tur att det fanns ett koncept som stod färdigt att utveckla, säger han.

Konceptet, eller plattformen, togs fram av forskare som försökte producera ett vaccin mot två andra coronavirus, sars och mers. Tack vare den forskningen fanns kunskap om bland annat spike-proteinet, den spikformade delen som viruset använder för att fästa vid våra celler. Den kunskapen bidrog till att vaccin kunde forskas fram på rekordtid.

Nya sätt att få in vaccinet i kroppen

Forskningen om vaccin har fortsatt, bland annat undersöker forskare nya sätt att få in vaccinet i kroppen. Ett problem med coronavaccinen är att de visserligen skyddar mot svår sjukdom, men inte lika bra mot att bli smittad. Ett vaccin som tas som nässpray skulle kunna lösa det problemet.

Anna Smed Sörensen, docent och forskargruppsledare vid enheten för immunologi och allergi vid Karolinska institutet, studerar vad som händer i luftvägarna vid en infektion av covid-19:

– De vaccin som tas i armen är bra mot svår sjukdom men kan kompletteras med en nässpray som ger antikroppar även lokalt. Det ger ett bättre skydd vilket gör att man kanske inte ens blir infekterad och smittar andra. Det pågår studier men det är inte så enkelt att formulera om från spruta i armen till att ge vaccinet som nässpray. Det saknades läkemedel för de svårt sjuka Men även om vaccinen togs fram i rekordfart fick människor finna sig i att klara sig utan vaccin i nästan ett år.

– En sak har vi lärt oss är när det gäller virussjukdomar. Vi behöver ha beredskap för behandling med antivirala läkemedel som har bred effekt, för att kunna behandla svårt sjuka innan det finns ett vaccin, säger Magnus Gisslén.

Läs också: Så kan liv räddas innan ett vaccin finns på plats. Om jakten på antivirala läkemedel 2021.

Munskydd eller inte? – det var frågan..

En fråga som diskuterades flitigt under pandemin var nyttan med att bära munskydd. Magnus Gissléns företrädare Anders Tegnell var länge skeptisk till munskydd. Han har själv påpekat att det påverkade folks benägenhet att följa Folkhälsomyndighetens rekommendation om att bära munskydd i kollektivtrafiken – som kom i januari 2021.

– Det fanns väldigt lite data som visade på en effekt av att använda munskydd, och det finns fortfarande väldigt lite forskning om det. Så där har vi inte riktigt utnyttjat situationen för att undersöka hur effektivt munskydd är i en verklig pandemi, säger Magnus Gisslén.

Läs också: Munskydd ger bra skydd mot smittdroppar i luften, skägg kan orsaka upp till hundra gånger större läckage från ett munskydd. Resultat från en av de få studierna om munskydd (2021)

Muterade på flera platser samtidigt

Magnus Gisslén, och många med honom, blev redan från början överraskad av virusets förmåga att plötsligt börja mutera på flera platser samtidigt.

– Det som överraskade mig var de snabba skiftningarna, från början var det en variant som spred sig och sedan utvecklades nya mutationer. De här skiftningarna från den ena varianten till den andra gick snabbt, på veckor, och nu har vi flera subvarianter som sprider sig samtidigt.

I februari 2021 startade svenska virusforskare Pandemifonden med syftet att via forskning bekämpa virusorsakade infektioner och framtida pandemier. Niklas Arnberg är generalsekreterare i Pandemifonden och professor i virologi vid Umeå universitet. Också han blev överraskad av det nya virusets effektivitet:

– Vi har haft luftburna pandemier förut men i modern tid har det alltid handlat om influensavirus. Att det inte bara är influensa som orsakar pandemi, är något vi behöver ta höjd för i framtiden, säger han.

Men att just det här viruset ska fortsätta att överraska, i betydelsen bli farligare, tror inte Niklas Arnberg. Risken att vi ska drabbas av en ny, dödligare våg, som med spanska sjukan, är väldigt liten. Framför allt för att viruset inte tjänar på att bli väldigt farligt eller dödligt då det minskar spridningen. Då är det mer sannolikt att SARS-CoV2 är på väg att bli ett vanligt förkylningsvirus.

Sannolikheten att coronaviruset muterar till något farligt är liten, enligt forskarna, Det tjänar inte på att bli väldigt farligt eller dödligt då det minskar spridningen. Bild: SJ Objio, Unsplash

Influensa eller covid?

  • Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor, A, B och C. Influensa A orsakar de största epidemierna och kan delas in i olika subtyper beroende på varianter av ytantigenerna hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Svininfluensan kallades till exempel för H1N1. Influensa B ger också typiska influensasymtom. Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning.
  • Coronavirus delar in i fyra undergrupper, alfa-, beta-, gamma- och deltacoronavirus. De virusvarianter orsakar de allvarligare infektionerna tillhör alla betacoronavirusgruppen, till exempel SARS-CoV, MERS-CoV och det aktuella SARS-CoV2.
  • SARS-CoV2 har under pandemin muterat och bildat flera undergrupper. I slutet av 2021 och början av 2022 tog undergruppen Omikron över och spred sig över världen. Under sommaren har en ny variant av Omikron, kallad Eris, blivit dominerande. Den nya varianten Eris förväntas ge en mild sjukdom hos de flesta som blir smittade och Folkhälsomyndigheten har inte tagit fram några nya restriktioner.

– Vi är nära den punkten där vi kan säga att det är ett säsongsvirus i högre utsträckning än vad det är ett pandemiskt virus. Pandemiskt är ett virus som få eller inga har immunitet mot, som kan spridas snabbt. Säsongsvirus är endemiskt virus som vinterkräksjuka eller rs eller säsongsinfluensavirus, säger Niklas Arnberg.

Hur vet man att coronaviruset inte går bananas?

– Jag vet inte om det finns något klart definierat läge. Det är Världshälsoorganisationen WHO som beslutar om pandemiläge eller inte, nu har de avlyst det globala folkhälsonödläget, men inte sagt att vi är ute ur pandemin. De vill antagligen försäkra sig mot att det kan bli ytterligare vågor som man såg i spanska sjukan, då det inte var första vågen som var värst utan den som kom ett par år senare. Man kan inte utesluta den risken, men måste säga att den är väldigt liten.

Och Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, kommenterade WHO:s beslut om att avlysa det globala folkhälsoläget i ett pressmeddelande:

– Det är ett befogat beslut utifrån att det nu globalt finns en grundimmunitet mot covid-19, och vi vet att de nya virusvarianterna har varit mildare. Vi har vacciner som ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död och det finns både antiviraler och andra behandlingsstrategier etablerade.

Niklas Arnberg kallar den snabba utvecklingen av vaccin för en av de största vetenskapliga landvinningarna som har gjorts. Men precis som Magnus Gisslén pekar han på behovet av antivirala läkemedel som kan lindra sjukdomen när den bryter ut.

– På samma sätt som vi har antibiotika skulle vi behöva antivirala läkemedel med ett brett spektrum. Hade vi haft det från dag noll så hade vi inte haft 20 000 döda i Sverige utan 200.

Varför fanns det inga antivirala läkemedel?

– Virusforskning är ett ganska ungt område och har inte utvecklats i takt med behoven. Vi virusforskare får ta oss i kragen för vi har inte pratat om pandemihoten. Nu har vi ett ansvar att prata om vad vi kan lära oss av den här pandemin, det är därför som vi har startat Pandemifonden.

Anna-Lena Spetz är professor i immunologi vid Stockholms universitet. Ett par veckor före de första rapporterna om ett nytt virus sökte hon forskningsanslag för att utveckla nya antivirala läkemedel.

– Då var det inga virusprojekt som fick anslagen utan projekt som jobbade mot bakterier, säger Anna-Lena Spetz.

”Smittämnen fastnar lätt på händer. De sprids vidare när du tar någon i hand eller berör ytor där många personer tar med sina händer. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten i minst 20 sekunder. Tvätta alltid händerna…” Uppmaningar att tvätta händerna intensifierades under första pandemiåret 2020. Bild: Jason Jarrach, Unsplash

Från utbrott i Wuhan till pandemi på drygt två månader

2 januari 2020: Rapporter om ett lokalt utbrott av lunginflammation i Kina, 27 personer har insjuknat av ett okänt virus, samtliga fall kopplas till en fisk- och djurmarknad i staden Wuhan.

5 januari: 44 personer har nu insjuknat, för 11 av dem är läget kritiskt.

9 januari: Viruset är ett coronavirus, bekräftar kinesiska myndigheter. Svenska  myndigheter börjar med sina dagliga presskonferenser.

11 januari: Kina rapporterar det första dödsfallet – en 61-årig man som regelbundet besökt fisk- och djurmarknaden Huanan i Wuhan.

21 januari: De tre första corona-fallen i Europa – i Frankrike.

31 januari: Det första konstaterade corona-fallet i Sverige – en patient på Länssjukhuset i Jönköping.

11 februari: Sjukdomen får namnet covid-19.

26 februari: fall nummer två av covid-19 i Sverige. Personen har varit i norra Italien.

27 februari: Ytterligare fem personer i Sverige bekräftas smittade.

2 mars: Transportstyrelsen återkallar trafiktillståndet för Iran Air, på grund av omfattande utbrott i Iran.

3 mars: Covid-19 fortsätter att spridas i de norra delarna av Italien.

6 mars: Utrikesdepartementet (UD) avråder från resor till Italien.

10 mars: Risknivån höjs till den högsta: Mycket hög risk för samhällsspridning i Sverige!

10 mars: Folkhälsomyndigheten uppmanar alla med symtom, även lindriga, att avstå från att träffa andra människor.

11 mars 2020: WHO meddelar att covid-19 är en pandemi. Samma dag rapporteras det första svenska dödsfallet. Sjukdomen finns nu i 114 länder, antalet bekräftade fall med covid-19 är mer än 120 000 och omkring 4 000 människor har dött.

Källa: Folkhälsomyndigheten

När utbrottet kom, och världen skrek efter botemedel, förändrades villkoren. Anna-Lena Spetz kontaktade forskare i Europa, som i sin tur kände andra, och snart fanns tre olika forskargrupper som arbetade med att ta fram antivirala läkemedel med brett spektrum.

Forskning för att utveckla antivirala läkemedel är kritisk för att skydda mänskligheten. Det är en av Pandemifondens slutsatser i rapporten Till nästa gång, Samlade lärdomar från en viruspandemi.

– I en pandemisituation där man inte vet innan vilket virus som är aktuellt vill man ha olika läkemedel med brett spektrum för att se vilket som har effekt.

Vem vill lagerhålla läkemedel på utifall att?

Den molekyl som Anna-Lena Spetz arbetar med nu är inte inriktad mot covid-19, men det pågår forskning bland annat i Tyskland. Ett problem som måste lösas är finansieringen. Det kan ta lång tid innan nästa pandemi är över oss och frågan är vem som ska bekosta utvecklingen och stå för lagerhållningen av ett läkemedel som kanske, någon gång i framtiden, kommer att efterfrågas.

Fyra av 59 lärdomar inför nästa pandemi

1

Att utveckla antivirala läkemedel är kritiskt för att kunna skydda mänskligheten, så kallade bredspektrum-antiviraler kan skydda mot flera virus samtidigt.


3

Kunskapsutvecklingen går otroligt snabbt när forskare över hela världen samarbetar. För att vara beredda inför nästa pandemi bör resurserna inom virusforskningen kartläggas löpande.


4

Det behövs effektiva och prisvärda diagnostiska verktyg som kan användas på platser där många människor rör sig, som flygplatser och tågstationer.


4

Vi behöver veta mer om hur virus fungerar och beter sig. Virusforskningen behöver mer resurser, framför allt till grundforskning.

Källa: För varje dag som går kommer vi en dag längre bort från utbrottet av covid-19. Samtidigt, för varje dag som går så kommer vi också en dag närmare nästa pandemi, skriver virusforskaren Niklas Arnberg i rapporten Till nästa gång. Samlade lärdomar från en viruspandemi. Sammanlagt listar virologerna 59 lärdomar från pandemin.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera