Svåra beslut sinkade vaccinationstakten

Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. En av förklaringarna kan vara att människor tar till sig information och fattar beslut på olika sätt, visar forskning vid Uppsala universitet.

– De flesta västländer ville att befolkningen skulle vaccinera sig så fort som möjligt. Man såg tidigt att vaccinationsgraden varierade ganska mycket mellan olika socioekonomiska grupper. Vi ville undersöka om det fanns en koppling till kognitiv förmåga eller om det var annat som orsakade skillnaderna, och gjorde att folk tvekade att vaccinera sig, säger Oscar Erixon som är forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Kognitiv förmåga påverkade vaccinationstakten

Forskarnas studie baseras på resultat från test av kognitiv förmåga från mönstring inför värnplikten. Testerna har sedan jämförts med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten.

Studien visar stora skillnaderna i vaccinationsgrad mellan individer med de högsta respektive lägsta resultaten på testerna.

Bland personer med högst resultat på en niogradig skala hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. För personer med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar att uppnå samma vaccinationsgrad.

– Det här är viktigt kunskap inför framtiden när myndigheter vill nå ut brett för att få befolkningen att till exempel vaccinera sig, eller vidta andra hälsoåtgärder. Om vi ska ha en jämlik vård för alla behöver vi ta hänsyn till människors olika sätt att ta till sig information, säger Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Kallelser jämnade ut skillnader

Region Uppsala är ett exempel som avviker från riksstatistiken. När de prioriterade grupperna var vaccinerade bokade regionen in vaccinationstider till samtliga individer i åldersgruppen 50–59 år.

De fick ett pappersbrev med en kallelse till en inbokad tid för vaccination. Det enda de behövde göra var att dyka upp. Resultatet blev snabb och hög vaccinationsgrad även bland dem med lägre kognitiv förmåga. I Uppsala tog det bara 40 dagar för den gruppen att komma upp i 80 procents vaccinationsgrad. Det var alltså 140 dagar snabbare än vaccinationstakten på riksnivå.

– Att själv logga in på en sida, leta fram en tid, boka den, gå dit och vaccinera sig, blev kanske för många steg för en del. En enkel åtgärd, som förbokade vaccinationstider, visade sig i vart fall vara ett kraftfullt verktyg för att skynda på vaccinationerna i båda grupperna, säger forskaren Mattias Öhman vid Uppsala universitet.

Kampanjer kan utformas bättre

Det här visar att en del av ojämlikheten i vaccinationsbeteende kan avhjälpas med att utforma vaccinationskampanjerna på bättre sätt, menar forskarna.

–  Eftersom det är känt att gruppen med lägre kognitiv förmåga också drabbades hårdare av covid-19, kan en sådan åtgärd förmodligen bidra till en mer jämlik hälsa. Snabbare vaccineringstakt bidrar sannolikt också till att bromsa pandemin fortare, säger Oscar Erixson.

Vetenskaplig studie:

Cognitive ability, health policy, and the dynamics of COVID-19 vaccination, Journal of Health Economics.

Kontakt:

Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet,  mikael.elinder@nek.uu.se

Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, oscar.erixson@ibf.uu.se

Mattias Öhman, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, mattias.ohman@ibf.uu.se