Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Personer med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under coronapandemin. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

− Även om vi har skyddande faktorer i samhället i form av socialförsäkring och fri sjukvård, så ser vi ändå en skillnad i mental hälsa beroende på inkomst- och utbildningsnivå, säger psykologiforskaren Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

Tillsammans med forskarkollegor vid Göteborgs universitet och Karolinska institutet har hon undersökt flera aspekter av mental hälsa i Sverige, i relation till pandemin. Totalt deltog över 5 700 personer i två enkätundersökningar.

Den första mätningen gjordes före pandemin i januari 2019. Den andra mätningen ägde rum under pandemins andra våg i oktober–november 2020. Deltagarna svarade på frågor kring ångest, depression, stress och välmående, före och under pandemin.

Inkomst- och utbildningsnivå spelar roll

Över lag kunde forskarna se något högre nivåer av mental ohälsa under pandemin, jämfört med innan den bröt ut.

Den försämrade mentala hälsan i den svenska befolkningen under pandemin − med ökad depression, ångest och lägre självskattat välmående − blev ännu tydligare när forskarna tog hänsyn till svenska medborgares inkomst- och utbildningsnivå.

− Orsakerna till att inkomst- och utbildningsnivå spelar roll kan vi bara spekulera i. Men det är troligtvis så att de med bättre ekonomiska förutsättningar kan hantera en kris på ett annat sätt än de som har sämre materiella och arbetsmässiga förutsättningar, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge vid Göteborgs universitet.

Forskarna kunde även visa att manligt kön och högre ålder var skyddande faktorer mot mental ohälsa i befolkningen under pandemin.

Stressnivåer gick ner

Ett något förvånande resultat var att stressnivåerna för svenska medborgare sjönk något under pandemin.

− Anledningen till att stressnivåerna gick ner kan eventuellt förklaras med att pandemin för vissa grupper hade positiva effekter som att arbeta hemifrån, ett lugnare tempo, mer tid för vila, och en flexibilitet i relation till yrkeslivet, säger Ann-Sophie Lindqvist Bagge.

Vetenskaplig studie:

Mental health, stress, and well-being measured before (2019) and during (2020) COVID-19: a Swedish socioeconomic population-based study,Psychology and Health.

Kontakt:

Ann-Sophie Lindqvist Bagge, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, alb@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera