Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Antidepressiva läkemedel" i kronologisk ordning.
Antidepressiva läkemedel kopplas till lägre risk för självmord bland personer över 75 år på äldreboenden. Samtidigt fördubblas risken om läkemedel ges mot sömnproblem, visar en studie.
Sexuella trakasserier på jobbet kan leda till långvarig psykisk ohälsa som kräver behandling. En ny studie visar att behovet av psykofarmaka kan öka för personer som utsätts.
Nivåerna av dopamin och en positiv förväntan på behandlingen, kan avgöra om patienter med social ångest förbättras eller inte vid medicinering med SSRI. Trots att medicinen påverkar nivåerna av serotonin i hjärnan, var det effekterna på dopamin som hade störst betydelse för förbättring visar en studie från Uppsala universitet.
Narkosmedlet ketamin kan hjälpa vid svår depression – men kan också ge hallucinationer och vanföreställningar. Forskare har kartlagt hur läkemedlet fungerar, i hopp om att hitta substanser med samma effekt men utan biverkningar.
Serotoninbrist i hjärnan är en vanlig förklaring till depression. En hjärnavbildningsstudie visar att det kan ha en annan roll.
– En möjlighet är att serotoninsystemet inte orsakar depression utan är en del av hjärnans försvarsmekanism mot depression, säger Jonas Svensson, forskare vid Karolinska institutet.
Hotet att bli uppäten av en rovfisk – men också rester av antidepressiva läkemedel – kan få fiskar att ändra beteende. Även utseendet kan förändras, visar en avhandling.
Övermedicinering, fler oplanerade vårdbesök och fler besök inom slutenvården. Flerfaldig sårbarhet med ökad risk för samsjuklighet. Vården fyller inte behoven för äldre med funktionshinder och psykisk ohälsa, visar en studie från Lunds universitet.
I en ny studie visar forskare att en vanlig antidepressiv medicin kan bromsa tillväxten av barnsarkom, åtminstone i möss och i celler som odlats i laboratorium. Resultaten väcker hopp om nya behandlingsstrategier mot denna cancerform.
Läkemedel mot psykisk ohälsa ökar inte risken för död eller höftfraktur hos gamla människor, visar en avhandling vid Umeå universitet. Den högre risk som har kunnat ses beror istället på en större sjukdomsbörda och andra bakomliggande faktorer.
Proteinet p11 i hjärnan är viktigt både för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner. Åtminstone hos möss. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Karolinska institutet, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.
Det kan vara balansen mellan signalsubstanserna serotonin och dopamin i hjärnan som påverkar om en person utvecklar social fobi. Tidigare har forskning i huvudsak fokuserat på serotonin- eller dopaminsystemen var för sig. Nu kan forskare vid Uppsala universitet visa att det finns en koppling mellan signalsubstanserna.
Att sluta med antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Både patienter och läkare är för dåligt insatta i vad som händer. Så kallade utsättningssymtom kan felaktigt tolkas som att sjukdomen är på väg tillbaka – och nya recept skrivs ut.
Länge trodde man att depression berodde på brist på signalsubstansen serotonin. Men fullt så enkelt är det inte. Idag finns mycket som pekar på att det snarare handlar om att öka hjärnans plasticitet, det vill säga förändringsförmågan.
Läkemedel som påverkar viktiga signalsystem i hjärnan hos människor gör fiskar djärvare. En studie storspiggar stärker bilden av att signalämnena serotonin och dopamin spelar roll för variationen i beteende mellan individer. Och att läkemedel som hamnar i naturen kan få konsekvenser för djurlivet.
Kan LSD och magiska svampar bota psykiatriska tillstånd? Forskningen på psykedeliska droger har återigen tagit fart. Nya studier tyder på att de kan hjälpa vid bland annat depressioner och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Antidepressiva är på det hela taget säkra. Enligt en stor internationell studie beror negativa hälsoeffekter troligtvis på de psykiatriska tillstånden som de antidepressiva läkemedel ordinerats för, snarare än de antidepressiva medlen i sig själva.
Gravida och nyblivna mammor förväntas vara lyckliga. Det är tabu att uppleva psykisk ohälsa. Ändå upplever var tionde gravid, och lika många av de nyblivna mammorna, depressiva symptom.
Synsättet att tarmen och hjärnan samverkar vid IBS börjar få allt större genomslag. Patienter med IBS bör få behandlingar som riktas mot olika avvikelser samtidigt, både för att förbättra tarmfunktionen och signalerna från hjärnan till tarmen, menar forskare vid Sahlgrenska akademin.
Antidepressiv medicin ökar inte risken för fall och höftfrakturer hos äldre personer, utan det är istället den bakomliggande depressionen och övriga sjukdomar som ökar fallrisken. Det visar forskning vid Umeå universitet som går på tvärs med vad som tidigare har antagits inom vården.
Mer än var tionde nybliven mamma drabbas av förlossningsdepression, men långtifrån alla fångas in av vården och får rätt stöd. En studie som följt mer än 6 000 kvinnor under graviditet och i samband med förlossning ska ligga till grund för att fånga upp kvinnor i riskzonen.
