Tema

Forskningsnyheter från Sveriges lantbruksuniversitet

Resistensgener i gran kan knäcka rotrötan

Svampen rotticka, som orsakar rotröta, är det svenska skogsbrukets värsta gissel. Forskare från SLU har nu identifierar flera gener i gran som bidrar till resistens mot rotröta. Förhoppningen är att generna kan användas som markörer för att enkelt skilja ut motståndskraftiga granar. 

Miljö & klimatNatur & teknik

Skogsbränder gynnar hotade skalbaggar

Under flera år efter den stora branden i Muddus nationalpark 2006 har forskare från SLU studerat hur skalbaggssamhället har förändrats. Det visade sig att hotade och brandberoende skalbaggar fortfarande hittades i brandområdet – mer än ett decennium efter branden.

Miljö & klimat

Ett varmare Arktis ökar konkurrensen om pollinatörer

De attraktivaste växtarterna – som fjällsippa – får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period. Då ökar konkurrensen mellan olika växtarter.

Miljö & klimat

Betesdjurens storlek påverkar växternas näringstillgång

Den genomsnittliga kroppsstorleken hos de vilda djur som betar i ett landskap påverkar balansen mellan de näringsämnen som växtligheten kan utnyttja. Det visar en savannstudie gjord av ett forskarlag lett av Joris Cromsigt från SLU. Växtnäringsbalansen, särskilt förhållandet mellan kväve och fosfor, bestämmer i sin tur växtlighetens produktivitet.

Miljö & klimat

Skogsutbildningen efter #MeToo

Skogens eget metoo-upprop #slutavverkat och ett öppet brev från kvinnliga studenter i jägmästarprogrammet 2018 gjorde det tydligt att sexuella trakasserier är en del av kulturen vid skogsutbildningen. Forskare vid SLU har undersökt vad som hänt på utbildningen efter uppropet.

Samhälle & kultur

Torka och hetta minskar skogens tillväxt i stora delar av landet

I södra halvan av Sverige kan skogen bli mindre produktiv i ett varmare och torrare klimat, medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut. Det visar en studie från SLU som bygger på satellitdata som speglar växtlighetens fotosyntes och meteorologiska data från 2000-talet.

Miljö & klimat

Liten risk för ökade barkborreskador efter naturvårdsåtgärder

Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skador av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken.

Miljö & klimatNatur & teknik

Genmodifierad ved kan ge bättre virke till biodrivmedel

Genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel har nu tagits fram av forskare från SLU och Umeå universitet. Klonerna har för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden utanför växthus. Några växte mycket bra även i fält, vilket ger hopp om att kunna framställa biodrivmedel snabbare.

Miljö & klimatNatur & teknik

Älgar anpassar sin kalvning till klimatet

När älgkon föder sina kalvar behöver hon massor med energi. Att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. Därför sker också kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad norrut, visar en studie på 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr.

Miljö & klimat

Virus frodas hos fästingar i varma fladdermusgrottor

Infektionssjukdomar som sprids av till exempel mygg, svidknott och fästingar kallas vektorburna sjukdomar och har globalt sett mycket stor betydelse både för djur- och folkhälsa. Till dessa sjukdomar räknas bland annat de allvarliga virussjukdomarna Dengue-feber, West Nile-feber och Rift Valley fever. För att begränsa vektorburna sjukdomar behöver vi öka kunskapen om vilka virus fästingar bär på och hur virus sprids från fästingar till djur och människor.

Natur & teknik

Bakterier i korallreven skyddar ekosystemet

En inventering av korallrev jorden runt visar att de bakteriesamhällen som lever på reven är mycket olika – och antagligen deltar i omsättningen av näringsämnen. Forskare från SLU har också förfinat analysen av miljöprover med stora mängder genfragment. Ökad kunskap om korallrevens mikroorganismer kan leda till bättre skydd av korallreven.

Miljö & klimatNatur & teknik