En ren betar vid en utfodringsstation
Utfodring av renar i hägn. Bild: Heidi Rautiainen/SLU
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det har blivit vanligare med stödutfodring av renar vintertid. Men det finns en baksida. Renkalvarna blir sämre på att hitta mat på egen hand.

Tillgången på bete för renar har minskat under de senaste decennierna. En orsak är att marken används för annan verksamhet, till exempel skogsbruk, gruvor och vindkraft.

Men även klimatförändringar påverkar tillgången på mat. Ibland kommer inte renarna åt födan, som mestadels består av olika lavar, på vintern när isbildning kan uppstå över betesmarken. Isbildningen orsakas av regn och växlingar mellan varm och kall väderlek. Det här händer allt oftare och tidigare på vintersäsongen.

Renarna stödmatas på vintern

Som kompensation för förlorad betesmark erbjuds samebyar i vissa fall ekonomisk ersättning för att kunna utfodra sina renar under vintern.

På kort sikt leder stödutfodringen till förbättrad överlevnad, vikt och reproduktion. Men de långsiktiga effekterna har inte undersökts förrän nu.

I en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskaren Heidi Rautiainen undersökt hur utfodring påverkar renarnas val av betesmarker, betesbeteende och vikt under följande vinter.

– Det finns renskötare som tycker sig ha sett tecken på att renar som har blivit utfodrade när de är unga inte klarar sig lika bra på naturbete när de blir äldre, och om djuren blir sämre på att utnyttja naturbetet riskerar extensiva betessystem som renskötseln att förlora sin uthållighet. Mina studier bekräftar att det finns en sådan risk, säger Heidi Rautiainen.

Sämre på det fria betandet

Hennes undersökningar visade att vinterutfodring riskerar att minska renarnas förmåga att använda de naturliga betesresurserna.

Renar som utfodrats i hägn var sämre på att välja lavrika betesmarker när de var på fritt bete följande vintrar, jämfört med renar som varit på naturbete under hela livet.

Det här observerades trots att renar som varit frigående hela livet blev utfodrade i korta perioder när förhållandena för vinterbete varit svåra.

Viktig kunskap för renägarna

Kunskap om både kort- och långsiktiga effekter av utfodring, och om renarnas förmåga att nyttja naturbete, är viktig för renägare när de överväger om, när och hur de ska utfodra sina renar. Kunskapen är också viktig i samband med beslut om markanvändningsfrågor.

– När exploatering av mark i renskötselområdet leder till att förlorat bete behöver ersättas, bör andra alternativ än utfodring diskuteras. Utfodring kan ju även innebära en risk att renarna får sämre förmåga att nyttja den betesmark som finns kvar, säger Heidi Rautiainen.

Mer om studien

Heidi Rautiainen har även intervjuat renskötare i Sverige och Finland om deras erfarenheter. Den vanligaste huvudorsaken till att renarna behövde utfodras var i båda länderna förlust av betesmarker på grund av skogsbruk. När det gäller hur renarna påverkas var svaren mindre samstämmiga, men det som lyftes var bland annat kopplat till renarnas kondition, välmående och beteende.

Avhandling:

Effects of winter-feeding on reindeer future ability to utilize natural pastures, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontakt:

Heidi Rautiainen, doktorand vid institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera