Svart skarv flyger över vatten
Skarvar är skickliga fiskare och finns på många platser i Sverige. Bild: Bengt Nyman/Wikimedia commons*
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare har undersökt id-märkta fiskar i Dalälven för att se hur många som äts upp av fåglar. Studien visar att främst havsöringar och odlade laxar löper stor risk att bli ett mål mat för skarvar.

För en ung laxfisk lurar ett ständigt hot på vägen ut till havet. Risken att bli uppäten av en skarv eller en häger är stor.

Skarven är en fågel som ofta betraktas som en glupsk fiskätare. Tidigare studier har visat att skarven kan äta en betydande andel av laxfiskarna som vandrar från sina födelse- och uppväxtområden i vattendrag till havet. Men hur många unga laxfiskar, så kallade smolt, äter egentligen skarven i svenska vattendrag?

Forskare har nu kartlagt hur mycket ung laxfisk som blir föda för skarv och häger i Dalälvens mynningsområde.

Fiskar fick id-märkning

I Dalälven görs en omfattande utsättning av odlad lax- och havsöringssmolt. Sedan 2017 har många av dessa unga laxfiskar märkts med så kallade PIT-tags – en slags  elektroniskt id-märkning – som placeras i fiskens bukhåla.

Närmare 25 000 odlade fiskar som släppts ut i älven har följts mellan 2017-2021.

– Våra data visar tydligt att fler havsöringar än laxar blir uppätna av fåglar. Odlad fisk är också mer känslig för predation än vild fisk, säger Torbjörn Säterberg som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Att en större andel havsöringar blir uppätna beror troligen på att de har ett annat vandringsbeteende. Laxar vandrar snabbare genom vattendraget och ut i öppet hav. Öringen tillbringar längre tid i mynningsområde och då ökar också risken att bli uppäten.

Odlad fisk är sämre anpassad till ett liv i en naturlig miljö och tenderar därför att bli uppäten i högre grad än vild fisk.

Forskare skannar mark i fågelområde
Fågelkolonier har skannats med hjälp av id-märkning. Bild: Peter Åkerström

Så följdes fiskarna

Studien bygger på data från 24 000 odlade och märkta smolt som släpptes ut i Dalälven mellan 2017 och 2021. Mellan 2019 och 2021 fångades, PIT tag-märktes och återutsattes därutöver 1 500 vilda smolt.

Under tre höstar skannades sedan ett antal kända fågelkolonier med hjälp av en PIT tag-läsare. Skanningen avslöjar hur många av dessa fiskmärken som hamnat i fågelkolonierna, och ger därmed en uppfattning om hur mycket fisk en häckande fågelart äter.

Kan påverka laxbestånden

Studien visar alltså att fåglar, särskilt skarv, äter en stor del av den utvandrande laxfisken. I Dalälven rör det sig om drygt 30 procent av odlad havsöringssmolt och 13 procent av den odlade laxen.

Studier från andra områden har kommit fram till liknande resultat. Det tyder på att fåglar kan påverka laxfiskbestånden.

– Även om våra resultat tydligt visar att skarven äter en hel del av Dalälvens utvandrande havsöringar och laxar så vet vi inte hur stor betydelse detta har för laxfiskarnas livscykel i stort. Vilken betydelse har till exempel fågelpredationen för hur många vuxna individer det är som senare återvänder till älven för lek?

– För att svara på den frågan skulle vi, utöver att fortsätta märka ung laxfisk och skanna fågelkolonier, även vilja skanna av och analysera hur många märkta individer som återvänder till älven, säger Torbjörn Säterberg.

Forskningen är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och DTU Aqua i Danmark.

*Bild: Bengt Nyman/Wikimedia commons. Licens: CC BY 2.0.

Vetenskaplig studie

Species- and origin-specific susceptibility to bird predation among juvenile salmonids, Ecosphere.

Kontakt:

Torbjörn Säterberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, torbjorn.saterberg@slu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera