När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter.
Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. Ett smart sätt att jobba förebyggande är tidiga prognoser som bygger på smittade djur – som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen.
De flesta konsumenter har inget emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock slippa veta hur klimatet påverkas av deras inköp. Och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att undvika känna att de borde ändra sitt beteende. Det visar en undersökning av forskare från SLU och Lunds universitet.
Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. Något som en SLU-forskare tagit fasta på – och lanserar en app för att samla in jordgubbsodlarnas observationer. Målsättningen är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bland annat när det gäller skadegörare.
Risken är hög för omfattande angrepp på al i ett varmare Sverige. Alpopulationen saknar genetisk motståndskraft mot en aggressiv form av svampen al-phytophthora.
Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Det innebär 25 procent fler observationer än året innan.
Om svampsjukdomen askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd skulle en rad arter av insekter, lavar, svampar och mossor drabbas hårt,. Av de 483 arter som på olika sätt lever på askar bedöms 115 vara så beroende av askar att de löper risk att dö ut om askarna försvinner. Därför är det mycket viktigt att ta hand om de askindivider som har viss resistens mot sjukdomen, menar forskare från SLU.
Rapportera vårtecken till Vårkollen under 30 april och 1 maj! Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna galna vår med vårtemperaturer redan i januari. De uppmanar därför allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.
Vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för ängsväxter som trivs i öppet landskap. Och ju äldre vägarna är desto bättre, visar ny forskning.
Skolor som flyttar undervisningen utomhus kan förvänta sig en rad positiva effekter. Förutom minskad smittspridning visar forskning att undervisning i utemiljö snabbt förbättrar elevers koncentration, arbetsminne och studiemotivation. Elever som får naturen som klassrum är mindre stressade, rör på sig mer och presterar bättre i skolan.
Social distansering och karantän har blivit vardag under coronakrisen våren 2020. Oro och isolering i hemmet kan få många att må dåligt och kanske kan naturupplevelser och utomhus-motion vara ventilerna som håller välbefinnandet uppe? SLU-forskare svarar.
Viltkameror eller åtelkameror är inte så pålitliga som man tidigare trott. I en nyligen genomförd inventering identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Detta innebär också att en del arter kan vara ännu mer hotade än man tidigare har trott.
EHEC är en bakterie som ibland dyker upp i kobesättningar, i vissa fall kan människor smittas och drabbas av allvarlig sjukdom, framför allt barn och äldre. Smittan är svårupptäckt, eftersom djuren själva inte blir synbart sjuka. Dna-analyser avslöjar bakteriens smittvägar, bland annat hur kor på bete plockar upp granngårdens bakterier.
Dna-analyser av Atlantlax från 17 vattendrag längs den svenska västkusten visar att laxpopulationerna i varje älv och å är genetiskt unik, men också att Atlantlaxar oftare än Östersjölaxar ”felvandrar”. Lagom lite felvandring kan vara bra för att det kommer in nya gener, menar forskare bakom studien.
Angrepp av granbarkborre i skyddade områden påverkar inte utbrotten i stort, eftersom arealen skyddad granskog är mycket mindre än arealen brukad granskog. Men om utbrott förekommer i skyddade områden, kan skogsägare som har skog i direkt anslutning drabbas.
Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar har för första gången påvisats bland svenska hundar. Viruset, som är ett av flera smittämnen som kan orsaka så kallad kennelhosta, kom troligen till Sverige kring 2010, visar ny forskning. Möjligheten att ta fram ett vaccin mot viruset bedöms stor.
Dålig tandhälsa är vanligt hos hundar, och precis som hos människor är tandborstning det klart bästa sättet att förebygga problemen. Trots det borstar bara fyra procent av landets hundägare tänderna på sin hund varje dag. Många hundägare förlitar sig istället på att olika typer av tuggben ska ta hand om hundens tänder, visar en stor enkätundersökning från SLU.
Studier på vilda fiskpopulationer har visat att små fiskar växer snabbare men att stora fiskar växer sämre vid högre vattentemperaturer. Nya matematiska modeller visar att klimatförändringar kan få stora effekter på storleksammansättningen i ett fisksamhälle och att uppvärmning ökar risken för att rovfiskbestånd kollapsar.
Den svenska vargpopulationen har under de senaste fyra–fem åren minskat i antalet individer. Illegal jakt tros ligga bakom försvunna djur.
Sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. Det är något som många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet på landsbygden, enligt forskning från SLU.