Det finns idag goda chanser att få se en säl för den som rör sig längs den svenska kusten, något som ett företag vid kusterna tagit fasta på genom att erbjuda sälsafarier för turister. Forskare vid SLU har kartlagt de femtiotal företag som bedriver sälturism i Sverige.
Vilka växtätande insekter som finns på trädet – och hur många – påverkas av både klimat och den tidpunkt när löven får sina höstfärgen. Det har forskare upptäckt i samarbete med elever från 58 olika skolor. Upptäckten ger en inblick i hur samspelet mellan växter och insekter kan förändras med ett varmare klimat.
Det finns inte tillräckligt starka skäl för att införa EU:s inkomstförsäkring för jordbruket i Sverige, menar forskare som utrett stödformen. Inkomstrisken för bönderna är ungefär densamma som för andra småföretagare. Och det är tveksamt om det finns skäl att särbehandla jordbrukare, säger Sören Höjgård docent i nationalekonomi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Balansen mellan rovfisken torsk och bytesdjuren sill och skarpsill är viktig för både fisket och ekosystemet i Östersjön. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en modell som beskriver fiskbeståndens interaktion och kan användas för en långsiktigt hållbar och lönsam fiskförvaltning.
Att höstens älgjakt skulle orsaka att fler älgar korsar våra bilvägar är fel, det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Det är älgarnas jakt efter en partner som gör att älgarna rör sig mer, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.
Vargens återkomst har bidragit till en minskad avskjutning av älg i svenska och norska vargrevir. Fler älgar fälls av jakt än av vargar i reviren. Vargarna har inte heller haft någon effekt på älgens betesskador på tall, eller på mångfalden av lövträd i skogen, visar forskning från SLU och Høgskolan i Innlandet.
Ibland har ridhästar asymmetriska rörelsemönster fastän de verkar friska. En studie från SLU har visat att rörelsemönstret hos sådana hästar inte påverkades av antiinflammatorisk behandling mot smärta. Samtidigt går det inte att utesluta att vissa av hästarna ändå har ont.
Det svenska klimatet blir varmare och blötare. Nu visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och University of York hur växtligheten har reagerat på förändringarna. Med hjälp av historiska data har forskarna sett att floran i ökande grad består av arter som gynnas av de nya förhållandena.
Många små turistorter i Sydeuropa saknar möjligheter att återvinna de enorma mängder matavfall som turismen genererar. Men matsvinnet kan förebyggas genom att göra personalen mer medveten. Här är matsvinnsmätning och ändrade bufféer effektiva metoder, enligt SLU-forskare.
Planerna för fågelskyddsområden tar inte tillräcklig hänsyn till de negativa ekologiska avtryck som vägar och järnvägar gör. Det visar en studie från SLU.
Energi- och proteininnehållet i växter är högre om de betas än om de klipps. Innehållet från de betade områdena ökar med åren, medan det är oförändrat där man bara klipper vegetationen.
Fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli cirka trettio procent större i år. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från romkornet och kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.
Klimatförändringarna påverkar svensk livsmedelsproduktion i allt större utsträckning. Redan idag ser vi synliga effekter inom växtodling. Forskare på SLU arbetar med att ta fram nya vetesorter anpassade för ett extremt och omväxlande klimat.
Samhället behöver mer avancerad teknik för kontroll och rening av dricksvatten. Det är en av de rekommendationer som en internationell expertgrupp lämnar till Europas beslutsfattare och vattenbransch.
Stora rovdjur är betydelsefulla inslag i den svenska faunan, men kan ha negativa effekter på möjligheterna till jakt. Ett nytt lodjursrevir sänker priset på jaktarrenden i södra Sverige och Mälardalen med i genomsnitt 16 procent, enligt en studie SLU och Södertörns högskola.
Synen på musselodling som miljöåtgärd i Östersjön skiljer sig bland forskare. Men enligt en ny studie är musselodling en kostnadseffektiv metod för att minska övergödningen i Östersjön.
Liten – men inte stor fisk – växer allt snabbare i varmare vatten. Det visar data från den så kallade biotestsjön utanför Forsmarks kärnkraftverk, där utsläpp av kylvatten värmer upp havsmiljön.
– Sjön fungerar lite som en tidsmaskin där vi har kunnat studera tillväxt i en uppvärmd men i övrigt naturlig miljö över många generationer, säger Magnus Huss, forskare vid SLU.
Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer.
Dagens bilder som används för att illustrera vattnets kretslopp i utbildning och forskning måste uppdateras. De är missvisande eftersom de sällan visar hur människans aktiviteter påverkar kretsloppet. Det är olyckligt i en tid globala vattenproblem, enligt en internationell studie.
Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar att den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk hänger samman med förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. Bakom detta ligger klimatförändringar och övergödning.