Inte bara synen, utan även luktsinnet, vägleder fåglar som söker insekter och andra kryp att äta i odlingslandskap. Forskare från SLU visar i en studie att fåglar använder dofter som växter avger vid insektsangrepp när de letar efter en bra matplats.
Ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av den kraftfulla växthusgasen. Det visar forskare vid SLU, som skottade en sjö i norra Jämtland i tron på det motsatta.
Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men vilka trädslag ska man blanda? En ny analys visar att gran-björkskogar är bäst i norr medan tall-björkskogar gynnar fler ekosystemtjänster i södra Sverige – dock inte trädtillväxt.
När en majsplanta vidrör en annan planta aktiverar den ett försvarssystem som gör den mindre lockande för bland annat bladlöss. Plantan utsöndrar dessutom kemiska substanser som sprider sig och får plantor längre bort att också gå i försvar.
Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön. Det gäller att ha koll på vilka arter som är lämpliga för massuppfödning, och välja foder smart, menar forskare vid SLU.
Med dagens marknadsläge, och ny effektiv drivningsteknik, skulle gallring av unga, täta skogsbestånd kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. Den bedömningen gör Lars Sängstuvall i en avhandling från SLU.
Nanoskopiska ”proteinfibriller” är en typ av material som kan fås att utföra en rad olika uppgifter som gagnar miljö eller hälsa, t.ex. att diagnosticera sjukdomar. De produceras med hjälp av mikroorganismer, och egenskaperna kan skräddarsys genom DNA-redigering.
Kan ett varmare klimat leda till en långsiktigt ökad tillväxt i svensk barrskog, och därmed ökad inlagring av kol? Modellbaserade studier har antytt detta, men nu visar den första långtidsstudien att det inte alls behöver bli så. Orsaken är troligen att kvävebrist begränsar skogens tillväxt.
Fiske kan påverka kustens fiskbestånd på liknande sätt som övergödning; genom att rovfiskar som abborre missgynnas medan till exempel mört gynnas. Åtgärder som stärker rovfiskbestånden kan alltså motverka övergödningseffekter i kustzonen.
Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet och kan därmed ge forskarna nya insikter om livet under ytan.
Den olja, till exempel palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra.
Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av livsmiljön är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår. En rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Bäst är tillståndet i de norra delarna av Östersjön.
Den pågående klimatförändringen kan störa den nuvarande balansen mellan rov- och bytesdjur, och i förlängningen förändra markbundna ekosystem och de ekosystemtjänster som de står för.
Den oreglerade och ofta onödiga användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i många låg- och medelinkomstländer bidrar till ökad förekomst av antibiotikaresistens. Det visar en fältstudie hos grisuppfödare i Kambodja.
Kan svenska kultursorter av spannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? I fyra år ska det forskas på gamla spannmålssorters brödegenskaper, och möjligheter i fråga om miljö, klimat och människors hälsa och välmående.
Sortblandningar kan minska angreppen av skadeinsekter. När två sorters korn odlades ihop var angreppen av bladlöss lägre än i monokulturer av respektive sort den avskräckande – den avskräckande effekten beror på det kemiska samspelet mellan kornplantorna, tror forskarna vid SLU. Sortblandningar kan också ha andra fördelar, till exempel en bättre anpassning till extrema väderförhållanden.
Världens första fullständiga sekvensering av abborrens arvsmassa – genomet – har gjorts av ett team av svenska, finska och estniska forskare. Kartläggningen kan visa hur det naturliga urvalet påverkar den genetiska utvecklingen hos en av Eurasiens tuffaste och mest framgångsrika fiskarter.
Inplantering av bäver tycks ge en större biologisk mångfald än anläggande av andra typer av våtmarker. Bäverns dammbyggen skapar mer variationsrika miljöer med en rikare flora av våtmarksväxter och bidrar till ymnig förekomst av vattenskalbaggar, visar en svensk-skotsk studie.
Granplantor som förökats genom kloning är bättre på att stå emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt.
Växters tillgång på kväve minskar när klimatet blir varmare, visar en studie grundad på 43 000 växtprover från hela världen. Detta kan påverka skogens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären och eventuellt också minska tillgången på näring för de växtätande varelser som lever där.