Kvävegödsling höjer skördarna och binder mer kol i marken. Men samtidigt bidrar den till övergödning och utsläpp av växthusgaser. En ny avhandling visar den optimala mängden kväve varierar beroende på var grödan odlas. Och det som är bäst för klimatet kanske inte bäst för Östersjön.
Höftledsdysplasi är ärftligt och vanligare hos större katter, konstaterar forskare från SLU. Det gör att raser som avlas på storlek, som rasen maine coon, har en ökad risk för höftproblem.
Tamdjur behöver skyddas från rovdjur. Men för att myndigheternas skyddsåtgärder ska fungera måste djurägarna tro på åtgärdernas effekt. Idag är kunskapen om effekterna för dålig, enligt en avhandling från SLU.
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – men vi vet ganska lite om hur de olika växtätarna samspelar med varandra. Nu visar forskning att älgars tall-bete kan leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.
En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt om Sveriges naturvårdsinsatser kan hålla jämna steg med ett allt intensivare skogsbruk.
Stora skogsbränder kan leda till ökad spridning av sjukdomar som bärs av gnagare, till exempel av virus som orsaker sorkfeber, visar forskning från SLU och Umeå universitet. Det kan också vara en möjligt konsekvens av fjolårets svåra skogsbränder, menar forskarna.
Extrema värmeböljor, utdragen torka, skogsbränder, översvämningar, orkaner, vulkanutbrott och tsunamier kan påverka världens pollinatörer på drastiskt vis. Det är dags att tänka på de hot mot pollinatörerna, som förväntas bli vanligare när klimatet förändras, menar två forskare som granskat den litteratur som finns inom området.
Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatförändringar blir allt vanligare. Genom att studera fiskarnas ”kemiska loggböcker” ska en forskargrupp undersöka hur exponering för hypoxi påverkar fisken och dess livsmiljö och studera vilka ekonomiska effekter förändringarna kan få.
Ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet bland konsumenterna, enligt en studie från SLU. Därför bör märkning av livsmedel kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”.
Fler abborrar i Östersjön är blir resultatet av minskad övergödning i Östersjön, eftersom abborren gillar klart vatten. Detta vinner fritidsfiskarna på eftersom abborren är en populär fisk att fånga.
I Sydkorea finns en unik lantrasgris som är känd för sitt röda, marmorerade och goda kött. Nu har ett internationellt forskarlag visat att grisen har en genvariant som inte finns hos moderna grisraser. Genen påverkar muskelvävnadens fiberuppuppbyggnad, och ger grisen mer långsamma muskelfibrer.
SLU-professorn Tomas Roslin har tillsammans med två andra forskare fått ett jättebidrag för ett jätteuppdrag. De ska kartlägga livet på jorden.
– Vi behöver veta hur artsamhällena ser ut i dag och hur de förändras. Först då kan vi arbeta riktigt effektivt för att skydda den biologiska mångfalden, säger han.
Två av tre renskötare har någon gång skadats i arbetet. En tredjedel av dem får permanenta hälsoproblem. Renskötare utsätts också för omfattande psykosociala och ekonomiska påfrestningar, visar en rapport från SLU Alnarp. För första gången uppmärksammas renskötarnas arbetsvillkor, i ett omfattande forskningsprojekt om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i renskötseln.
Tiaminbrist hos lax leder till att yngel inte utvecklas som de ska. Efter en period av hög dödlighet i förökningsstörningen M74, var i genomsnitt endast sju procent av kullarna drabbade i år. De friskaste laxarna hittades i Ljusnan och värst drabbad var Skellefteälven.
Det finns idag goda chanser att få se en säl för den som rör sig längs den svenska kusten, något som ett företag vid kusterna tagit fasta på genom att erbjuda sälsafarier för turister. Forskare vid SLU har kartlagt de femtiotal företag som bedriver sälturism i Sverige.
Vilka växtätande insekter som finns på trädet – och hur många – påverkas av både klimat och den tidpunkt när löven får sina höstfärgen. Det har forskare upptäckt i samarbete med elever från 58 olika skolor. Upptäckten ger en inblick i hur samspelet mellan växter och insekter kan förändras med ett varmare klimat.
Det finns inte tillräckligt starka skäl för att införa EU:s inkomstförsäkring för jordbruket i Sverige, menar forskare som utrett stödformen. Inkomstrisken för bönderna är ungefär densamma som för andra småföretagare. Och det är tveksamt om det finns skäl att särbehandla jordbrukare, säger Sören Höjgård docent i nationalekonomi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Balansen mellan rovfisken torsk och bytesdjuren sill och skarpsill är viktig för både fisket och ekosystemet i Östersjön. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en modell som beskriver fiskbeståndens interaktion och kan användas för en långsiktigt hållbar och lönsam fiskförvaltning.
Att höstens älgjakt skulle orsaka att fler älgar korsar våra bilvägar är fel, det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Det är älgarnas jakt efter en partner som gör att älgarna rör sig mer, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.
Vargens återkomst har bidragit till en minskad avskjutning av älg i svenska och norska vargrevir. Fler älgar fälls av jakt än av vargar i reviren. Vargarna har inte heller haft någon effekt på älgens betesskador på tall, eller på mångfalden av lövträd i skogen, visar forskning från SLU och Høgskolan i Innlandet.