Det blir allt vanligare att anlita lokalbefolkning för att hjälpa till i bevarandeprogram för biologisk mångfald. Forskare har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant program i Vietnam. Det är viktigt att följa lokala rättvisenormer i form av jämlika löner, visar studien. Den visar också att kvinnor arbetar hårdare.
Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån, visar en ny doktorsavhandling från SLU. Att olika stora laxar från olika älvar lever sitt liv i olika havsmiljöer får konsekvenser; för hur de mår, hur de växer, hur bra de lyckas föröka sig – och därmed också hur produktiv en laxälv blir.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med ursprungsbefolkning i Guyana utvecklat ett nytt genetiskt övervakningsverktyg som ska hjälpa bevarandet av solparakiten – en papegoja som lever i Amazonas regnskog.
Husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress. Den motoriska utvecklingen stimulerades. Kontakt med djur och natur skapar goda förutsättningar för psykologisk utveckling hos unga med autism, visar en undersökning gjord av Kristina Byström, forskarstuderande och psykolog vid Habiliteringen Skövde.
Tidpunkten för ekarnas knoppsprickning avgör i vilken utsträckning träden blir infekterade av den snedstreckade ekstyltmalen. Om knopparna spricker vid fel tillfälle kan ekbladen bli så uppätna att det saknas utrymme för andra växtätande insekter. Den nya forskningen ger även insikt i hur samspelet mellan växter och insekter påverkas av ett förändrat klimat.
Risken att ätas av ett lejon kan påverka möjligheten för flera av Afrikas djur att anpassa sig till ett allt varmare klimat. Det menar ett internationellt forskarlag som med hjälp av viltkameror i skyddade områden i Sydafrika kunnat se att växtätare i områden med lejon är mindre aktiva under nätterna än i områden utan lejon. Forskarna betonar behovet av att inkludera predation i klimatförändringsprognoser för hotade däggdjur.
Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter, visar SLU:s statistik från Riksskogstaxeringen 2020.
Det finns nitton fladdermusarter i Sverige, men kunskapen är knapp om hur de rör sig i de ljusa nordliga nätterna, eller nyttjar den stadsnära naturen. Nu ska svenska fladdermöss kartläggas med allmänhetens hjälp – SLU lånar ut fladdermusdetektorer i Umeå och Uppsala.
Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som ifrågasätter synen på pandan som utpräglad bambuspecialist.
För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt. Det visar en studie där forskare med hjälp av sensorer GPS-halsband mätt älgars fysiologiska variationer över ett helt år.
Några vill ha en hög vilttäthet till förmån för jakt, andra vill ha en lägre andel vilt för att skydda jord- och skogsbruk mot skador. Många intressen ska samsas i en lokalt fungerande älgörvaltning, och utmaningarna varierar regionalt. Ledarskap, goda sociala relationer, och innovationsförmåga är framgångsfaktorer, visar forskning från SLU.
Klimatet i skogen är inte likadant som klimatet utanför skogen. Så mycket står klart för alla som har dragit till skogs för att få svalka under en varm sommardag. Nu kommer de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, och därmed om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.
När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter.
Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. Ett smart sätt att jobba förebyggande är tidiga prognoser som bygger på smittade djur – som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen.
De flesta konsumenter har inget emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock slippa veta hur klimatet påverkas av deras inköp. Och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att undvika känna att de borde ändra sitt beteende. Det visar en undersökning av forskare från SLU och Lunds universitet.
Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. Något som en SLU-forskare tagit fasta på – och lanserar en app för att samla in jordgubbsodlarnas observationer. Målsättningen är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bland annat när det gäller skadegörare.
Risken är hög för omfattande angrepp på al i ett varmare Sverige. Alpopulationen saknar genetisk motståndskraft mot en aggressiv form av svampen al-phytophthora.
Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Det innebär 25 procent fler observationer än året innan.
Om svampsjukdomen askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd skulle en rad arter av insekter, lavar, svampar och mossor drabbas hårt,. Av de 483 arter som på olika sätt lever på askar bedöms 115 vara så beroende av askar att de löper risk att dö ut om askarna försvinner. Därför är det mycket viktigt att ta hand om de askindivider som har viss resistens mot sjukdomen, menar forskare från SLU.
Rapportera vårtecken till Vårkollen under 30 april och 1 maj! Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna galna vår med vårtemperaturer redan i januari. De uppmanar därför allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.