forskning.se Nyheter & Fakta

Forskare vid Lunds universitet tror sig ha hittat en metod som i framtiden kan komma att hjälpa personer som lider av så svår epilepsi att ingen behandling i dag hjälper. Med hjälp av metoden kemogenetik har de lyckats dämpa aktiviteten vid epileptiskt anfall i hippocampus, den del av hjärnan som ett epileptiskt anfall oftast startar hos de svårast sjuka personerna.

Även barn med begränsad fysisk funktionsnedsättning riskerar att få psykiska problem längre upp i åldrarna. Störst risk löper flickor och ungdomar från socioekonomiskt utsatta familjer, visar en studie från Lunds universitet.

Forskare vid Lunds universitet har hittat en ny markör i blodet som kopplas till ökad risk för hjärtsvikt. Förhoppningen är att markören, som är inte direkt involverad i hjärtats funktion utan påverkar lymfsystemet, ska göra det möjligt att ställa snabbare diagnos.

Forskare har funnit att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper istället för dagens två. Den nya diagnosindelningen ökar möjligheten att förutse risk för allvarliga följdsjukdomar och ge förslag på behandling.

Åldrande, kön och rökning hör till de faktorer som har störst betydelse för vårt immunförsvar. Det kan forskare visa efter att ha korskopplat tusen friska personers gener med deras immunceller och individuella förutsättningar och livsstil. Analyserna banar väg för mer skräddarsydd medicinering i framtiden.

Sköldkörtelns funktion kan ha betydelse för uppkomst och överlevnad i bröstcancer. Rönen presenteras i en avhandling från Lunds universitet där forskaren och läkaren Jasmine Brandt bland annat studerat ett antal sköldkörtelhormoner.