Riktade, hälsofrämjande insatser på arbetsplatser kan öka den självupplevda hälsan hos medarbetare – trots en stressig vardag. Det framkommer i en avhandling från Lunds universitet.
Den lilla trastsångaren som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta flyga på dagen. Forskare försöker förklara varför fåglarna stiger 3000 meter då solen går upp.
Människans kolonisering av avlägsna och isolerade öar har resulterat i enorma förändringar i öarnas ekosystem. En studie från Lunds universitet visar nu att öarna sannolikt inte kommer att återgå till ett naturligt tillstånd – även om all mänsklig påverkan upphör.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine.
Elektrifieringen ledde till fler strejker, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. I stället rörde det sig om arbetargrupper som fått en starkare förhandlingsposition – tack vare teknikutvecklingen.
En ovanlig mutation kan ge resistens mot anti-östrogen-behandling. Därför kan en liten del kvinnor vara mer behjälpta av annan behandling efter en bröstcanceroperation, visar en studie från Lunds universitet.
Personer med typ 2-diabetes har sämre muskelfunktion än friska personer. Nu har forskare sett att vid typ 2-diabetes har genen VPS39 stor betydelse för muskelfunktionen och muskelstamcellernas förmåga att bygga nya muskelceller.
Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser forskare vid Lunds universitet.
Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig. Och det gäller både växter och djur. Sådana ”egenskapspaket” är sannolikt vanliga inom både växtförädling och djuravel – utan att folk känner till det.
ALS-patienter har sjukdomsförändringar i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning och sömn. Det visar en grupp forskare i Lund och Australien. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar.
Under året som gått har sjukvården bevittnat allt fler patienter med långtidseffekter av covid-19, bland annat kroniska symtom som tyder på pots. Pots är ett tillstånd som gör att pulsen rusar när man står upp.
I jämförelse med vanlig mammografi minskar 3D-mammografi antalet bröstcancerfall som diagnostiseras mellan screeningtillfällena, så kallad intervallcancer. Det visar nya resultat från en stor studie.
Fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Den inre energiapparaten jobbar då för högtryck, men lägger kraften på att producera värme snarare än energi.
Forskare kan ha löst gåtan om varför ett foster låg i biskop Peder Winstrups kista i domkyrkan i Lund. DNA från biskopen och fostret har, tillsammans med en utredning av släktskapsförhållandena, visat att fostret troligen var biskopens barnbarn.
Den som är pollenallergisk behöver känna till halterna av pollen i luften för att kunna lindra sina besvär i tid. En ny metod kan ge prognos för hela pollensäsongen – och säga hur svår den blir.
Hotet att bli uppäten av en rovfisk – men också rester av antidepressiva läkemedel – kan få fiskar att ändra beteende. Även utseendet kan förändras, visar en avhandling.
Medan den sociala tilliten i Sverige och i andra västeuropeiska länder ligger på en relativt stabil och hög nivå, så dalar den i USA. Hur kan man förklara detta?
Ett 40-tal basala ord med samma språkljud återkommer i de flesta av jordens språk. En förklaring är att dessa ord är bekväma att uttala, och därför bevaras generation efter generation, visar forskning från Lunds universitet.
Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Den handlar, grovt förenklat, om när skogen gör mest klimatnytta. När den står och binder kol eller förvandlas till biomassa för bland annat bioenergi?
Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Den gynnas nämligen av att klimatet blir varmare. Positivt för den mörka jordhumlan men sker ökningen på bekostnad av andra humlor?
