Forskning om djur
Djur fascinerar många av oss, både med sitt beteende och sina unika förmågor. Forskning om djur kan röra både våra husdjur och vilda djur och hur vi kan förstå deras liv, kommunikation och hälsa. På den här sidan samlar vi forskningsresultat om djur.
-
Rekordgammalt dna avslöjar mastodonter på (ett varmt) Grönland
Två miljoner år gammalt dna har hittats, på Grönland. Det är det äldsta dna som hittats, enligt forskarna. Och det visar på förekomst av renar, harar, lämlar, björkar, poppelträd och mastodonter på Grönland.
-
Hästar som går lösa haltar mindre och tycks slippa kolik
Att ha hästar i lösdrift, istället för i boxar, blir alltmer populärt. Och det finns klara fördelar – till exempel verkar hästar som rör sig fritt halta mindre och få mindre kolik, enligt en doktorsavhandling. Men det gäller att göra...
-
Madagaskars växter och djur är akut hotade
Madagaskar har en enorm biologisk mångfald med många helt unika arter. Men det rika livet på ön är hotat och hjälp behövs, enligt forskare.
-
Urgammal havsmask länk till leddjurens hjärna
Frågan om hur hjärnan hos spindlar, tusenfotingar och insekter har utvecklats har länge gäckat forskare. Men nu finns en viktig ledtråd. Forskare har analyserat vävnad från ett maskliknande urdjur – och hittat likheter med moderna leddjurs hjärnor.
-
Rödhake och japansk näktergal lika som bär – men inte alls nära släkt
Den svenska rödhaken och den japanska näktergalen är mycket lika till utseendet – se bilderna här. Men de är inte alls nära släkt, visar en ny kartläggning av flugsnapparnas släktträd.
-
Den ovanliga moharen skiljer sig rejält från släktingarna
Den ovanliga moharen som skuttar omkring i södra Sverige har en blågrå vinterpäls. Men det är inte bara utseendet som skiljer den från resten av släkten. Jämfört med skogsharen tycks den ha invandrat tidigare till Sverige – och från ett annat...
-
Kattparasiten gör immunceller till vandrande zombier
Parasiten toxoplasma har ett listigt knep för att sprida sig effektivt i våra kroppar. Nu har forskare kommit på hur den bär sig åt: Den kapar immuncellernas identitet.
-
Nyfödda fågelungar känner igen sin dialekt – men hur?
Fåglar har dialekter. Och fågelungar som är så unga som 12 dagar kan känna igen sin dialekt, visar en ny studie. Men varifrån kommer den förmågan? Det grubblar forskarna på.
-
Djur i fjällsjöar justerar dieten efter klimatet
Det varmare klimatet märks tydligt i fjällvärlden. Ett exempel är fjällsjöarna, som blir mer näringsfattiga. Men en del av sjöarnas djur verkar bra på att anpassa sig till olika slags klimat. Det visar bottensediment som har lagrats i sjöarna under...
-
Skyddade havsområden är bra för djur, människor och klimat
Att skydda områden till havs ger många fördelar, som bättre upptag av koldioxid. Det är också bra för kuster, bevarar biologisk mångfald och ökar överlevnadschanserna för djur, vilket bland annat gynnar fiskare.
-
Balans mellan könen viktigt i strutsgrupper
Strutshanen drivs av tävlan med andra hanar – och trivs bäst i små grupper där han är enda hanen. Strutshonan drivs av samarbete med alla och trivs även i större grupper. De här olika intressena gör att balansen mellan könen är viktig i...
-
Smarta älgar gömmer sig för jägare – så gör de
Älgar har hittat en strategi för att undvika jägare under jakten. De lämnar vissa områden och kommer tillbaka först när jakten är över, enligt forskare vid Högskolan i Gävle.
-
Renars bete hotas av människors aktiviteter
Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker.
-
Färre fåglar i stadsskogar oavsett skogens kvalitet
Det går inte att omringa natur med stadsbebyggelse och tro att den ska vara kvar som den är. I en stadsskog finns betydligt färre fågelarter än i motsvarande skog på landet.
-
Jovisst, vargar kan knyta an till människor
Vargar kan knyta an till människor och lugnas av sin "anknytningsperson". Det framgår av en studie av hundar och vargar.
-
Forskare: Djurföda blir människoföda – och mättar en miljard
Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.