Forskare med nät i fjällsjö
Forskaren Sven Norman, till höger, har undersökt kopplingen mellan sjöars djup och fiskars storlek. Bild: Yrsa Landström
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Fiskar som öringar och rödingar blir större i grunda fjällsjöar än i djupa. Det här hänger ihop med att äldre och yngre fiskar slipper konkurrera om maten.

Hur mycket fisk som produceras, och hur stora fiskarna blir, beror på hur djup en sjö är och därmed vilken föda som finns. Men det är inte den totala mängden fiskföda i sjön som är viktigast – utan fördelningen av maten mellan äldre och yngre fiskar. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.

Djupet påverkar konkurrensen om föda

Juvenila, alltså inte könsmogna, fiskar börjar sina liv med att mestadels äta djurplankton medan större fisk framför allt äter bottenlevande insektslarver.

Produktionen av djurplankton och insektslarver är starkt kopplad till sjöars djupförhållanden. Grunda sjöar har en hög andel bottendjur i relation till djurplankton. Då blir konkurrensen om de stora fiskarnas föda mindre, och det gör att de kan växa sig ännu större. Detta leder också till att den totala antalet fiskar i sjön ökar.

– Att vi kunnat koppla fiskproduktionen i fjällsjöar till storleksberoende konkurrensförutsättningar inom fiskpopulationer innebär möjligheter till en bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen, säger forskaren Sven Norman som skrivit avhandlingen och fortsätter:

– Det finns många tusen sjöar bara i den svenska fjällen som idag till stor del saknar fiskeregler och fångstbegränsningar eller som faller under övergripande regionala fiskeregler.

Kan påverka fisket

Insikten att sjöns djup spelar roll för hur känslig till exempel rödingspopulationen är för fiske, betyder att forskarna kan föreslå olika typer av fångstbegränsningar beroende på sjöars djupförhållanden.

– Framtida fiskeregler skulle alltså kunna implementeras utifrån mätningar av sjöars djupförhållanden i stället för som idag, genom övergripande regionala regler eller specifik platskunskap. Detta är något som jag hoppas kunna sprida till fiskerättsägare och förvaltare av fjällsjöar, säger Sven Norman.

Djupet i en fjällsjö påverkar förekomsten av röding. Bild: Anders Lundvall

Öring äter små rödingar

Sven Norman studerade 46 populationer av röding och öring i 34 fjällsjöar. Han såg då att födoproduktionen, förutom att påverka fiskarnas storlek, även bestämde i vilken grad öringen blev piskivor – alltså fiskätare.

– Öring är en vanlig predator på små rödingar men till hur stor utsträckning individuella öringar äter röding varierar stort inom och mellan sjöar. Vi kan i vår studie visa att detta delvis beror på hur mycket röding som produceras och att detta i sin tur bestäms av sjöns djupförhållanden.

Teoretisk modellering och experimentella studier i labb har tidigare bekräftat att fördelningen av föda kan ha stora konsekvenser för fiskars tillväxt och den totala fiskproduktionen. Sven Normans avhandling är däremot ett av få exempel på att detta har verkliga effekter även ute i naturen.

Avhandling:

Sjöbatymeri bestämmer öring- och rödingpopulationers storleksstruktur och biomassa, Umeå universitet.

Kontakt:

Sven Norman, doktorand vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sven.norman@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera