Forskning om barn och unga
Forskning om barn och unga är ett brett område. Det kan handla om allt ifrån ungas psykiska hälsa och barnsjukdomar, till deras skolgång eller fritid. Här samlar vi alla artiklar om forskning som rör barn och unga.
-
Mer forskning behövs om hedersförtryck
Kunskapen kring hedersrelaterat våld har stärkts sedan Fadime Sahindal dödades 2002. Men forskningen ligger fortfarande efter inom vissa områden, menar forskaren Devin Rexvid vid Stockholms universitet.
-
Barn vill ha fler alternativ till fysisk aktivitet
Hur får man barn att bli fysiskt aktiva? En avhandling från Karlstads universitet visar att barnen själva efterlyser andra former av aktiviteter än idrott.
-
Fysisk aktivitet ökade koncentrationen i klassrummet
Pulshöjande aktiviteter tycks positiva för inlärningen, visar forskning från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde också att de fick lättare att koncentrera sig och blev gladare.
-
Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna
Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.
-
IVF-barn mår prima som unga vuxna
Det finns ingen anledning till oro för att barn som blir till med assisterad befruktning (ART) skulle ha större risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Det menar forskarna bakom en stor observationsstudie från Karolinska Institutet.
-
Liten insats gör mycket för barn till deprimerade mammor
Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling, visar flera studier. Men det räcker med väldigt små förändringar för att sambandet ska brytas och barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå.
-
Varför väljer flickor bort matematik i skolan?
I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar i matematik. Ändå väljer de sällan utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Är flickors "relativa förmåga" förklaringen?
-
Barns skärmtid ökade under pandemin – men är det dåligt?
Mer tid hemma har gett mer tid med skärm. Men det behöver inte vara något dåligt, enligt forskaren Anette Sundqvist: – Vad barn gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap.
-
Unga med psykisk ohälsa hittar inte vård
Ungdomar med psykiska besvär är rädda för att inte få hjälp. De upplever att samhällets stödsystem är svårnavigerat och otillgängligt och tycker att de själva kan för lite om psykisk hälsa. Det visar en ny avhandling från...
-
Barn som förlorat en förälder döljer ofta sorgen
6 av 10 tonåringar som förlorat en förälder i cancer upplever att de inte kunnat sörja ordentligt. Istället har de bitit ihop och gett sken av att allt varit som vanligt.
-
Var åttonde ung har tagit preparat för att förändra sin kropp
Var åttonde person i åldern 16-25 år har använt eller använder preparat som är muskelbyggande eller har som syfte att förändra kroppens utseende enligt en studie från Högskolan i Gävle.
-
Samband mellan språkförmåga och finmotorik
Är det möjligt att förbättra sin språkförmåga genom att använda verktyg och kan förmågan att hantera verktyg finslipas genom språkövningar? Enligt forskning från Karolinska Institutet stämmer det.
-
Extremt mansideal bakom gängvåldet
En stark maskulinitet där vapen och våld romantiseras är vanligt i kriminella gäng. Men ofta är denna machokultur en kompensation för ett tidigt utanförskap. Att jobba med manlig identitet kan vara en del av lösningen.
-
Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartlagd
Drygt en fjärdedel ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar, visar en kartläggning av immunitet mot covid-19. Unga som varit sjuka i covid-19 hade däremot färre så kallade minnesceller i immunförsvaret än äldre som genomgått infektion. Nu fortsätter...
-
Får vem som helst prata förortsslang?
På en innerstadsskola pratade vissa elever förortsslang, trots att de aldrig bott i förorten. ”Kulturell appropriering”, menade andra elever. En avhandling har undersökt ungdomars syn på vad som är bra och dåligt språk.
-
Apatiska barn blev friska när de vårdades ensamma
Barn med uppgivenhetssyndrom, det som tidigare kallades "apati", som separerades från resten av familjen blev friska. Uppehållstillstånd hade ingen påverkan på tillfrisknandet, visar en studie från Uppsala universitet.