Ska brottslingens mognad avgöra straffet?

Den så kallade ungdomsrabatten avskaffades den 1 januari 2022 för de som är 18-21. Samtidigt finns en majoritet i riksdagen för att helt ta bort straffrabatten för unga. Hur rimligt är det att ge unga människor lindrigare straff när 16-åringar kan agera som lejda mördare?

Den 30 juni 2021 sköts en polisman till döds i Biskopsgården i Göteborg. Fem månader senare dömdes en 17-åring för mordet samt för mordförsök för att ha försökt döda en person med koppling till en gängkonflikt. Till mångas förvåning blev straffet inte sluten ungdomsvård utan fängelse i åtta år. Även tingsrätten konstaterade i domen att en så ung person i normalfallet hade dömts till sluten ungdomsvård.

Unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar

Att unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar är ett av de argument som brukar användas för att motivera lägre straff för unga lagöverträdare. Ett annat argument handlar om att unga anses vara mer känsliga för bestraffning. Ett tredje att samhället bör visa tolerans för att uppväxten innefattar frigörelse från vuxna och olika slags experimenterande.

Så varför anses det normalt att en 17-årig mördare inte ska sitta i fängelse? Det handlar till stor del om den del av hjärnan som vissa kallar vd:n, och andra kallar dirigenten.

– Häromdagen föreläste jag för skolfolk och då kallade jag den för rektor, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog och seniorlektor vid Uppsala universitet.

”Rektorn” är frontalloben, eller pannloben, den del av hjärnan som bland annat har hand om självkontrollen. Det är här en plötslig impuls kan hindras av en påminnelse om att det du är på väg att göra kan få oönskade konsekvenser.

Ungas mognad klar i 25-årsåldern

Frontalloben utgör en stor del av hjärnan och tar lång tid på sig att bli färdig. Exakt hur lång tid mognaden tar är oklart, och kan variera från person till person, men forskare brukar placera slutpunkten vid 25-årsåldern. Hjärnans belöningssystem, som involverar flera delar, utvecklas desto tidigare och är som mest aktivt under tonåren. Belöningssystemet ser till att dopamin utsöndras vid vissa handlingar eller upplevelser, som då uppfattas som njutningsfulla.

– Dopaminaktiverade nervceller talar om för frontalloben att det här är något att sträva efter, och då måste frontalloben bestämma sig för om det är det. Beslutet påverkas av att belöningsupplevelsen ropar efter mer, och om frontalloben är outvecklad får man en kraftig obalans mellan njutningarna och bromsmekanismerna, säger Åke Pålshammar.

Mer konkret handlar hjärnans mognad om ett slags isolering, eller myelinisering. Myelin är ett fettrikt material som med tiden klär in axonerna, de långa utskott som leder signalerna till nästa nervcell. Isoleringen gör att signalerna kan skickas 50, i vissa fall upp till 100 gånger, snabbare. Myeliniseringen startar redan i livmodern och pågår fram till 20-25 årsåldern.

Mognaden avgjorde straffet redan på 1700-talet

Bestämmelser om att en persons mognad ska påverka straffet har funnits sedan 1794 års missgärningsbalk, den tidens version av dagens brottsbalk. Till en början gällde det förbrytare som var under 15 år, men senare kom strafflindringen att innefatta också de som är upp till 20 år.

Läs mer: Extrema mansideal bakom gängkriminalitet – | forskning.se

På senare år har allt fler röster höjts för att slopa straffrabatten, åtminstone för den som är myndig, över 18 år. Som bakgrund anges ofta det grova våld som sker i gängmiljö. Där kan en 16-åring lejas för ett mord och dömas till fyra års sluten ungdomsvård, och en 19-årig mördare kan få ett väsentligt lägre straff än den som har fyllt 21 år. När regeringen 2019 presenterade sitt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet var slopad straffrabatt en av punkterna.

Olika bild av straffrabattens vara eller icke-vara

Men frågan har faktiskt utretts i mer än tio år. I juni 2009 fick en utredare i uppgift av regeringen att se över påföljderna för lagöverträdare mellan 18 och 21 år. Straffrabatten har därefter tröskats i flera utredningar och ett par nya lagar har klubbats igenom, bland annat så kallad ungdomsövervakning. Men det är inte förrän nu, januari 2022, som själva rabatten slopas. Den senaste utredningen, Ungdomsreduktionsutredningen, konstaterar att forskningen inte ger något stöd för att ta bort rabatten. Utredningen hänvisar till hjärnforskningen och att de flesta typer av ungdomsbrott, inklusive grova brott, har minskat.

Regeringen motiverar sitt förslag med att unga vuxnas förmåga till ansvarstagande utvecklas successivt och att det inte finns någon allmänt giltig gräns för när mognadsgraden är tillräckligt stor. Vid 18 år är den dock, enligt regeringen, tillräckligt utvecklad. Ett annat argument är att straffsystemets trovärdighet undergrävs när en myndig person som begått ett allvarligt brott kan få sitt straff nedsatt med hälften.

Unga som begår grova brott vet konsekvenserna

Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har utrett många av de personer som har begått allvarliga brott.

– Det finns massivt understöd för att hjärnan inte är utvecklad, men det innebär inte att man inte bör ta bort straffrabatten. När man tittar på ungdomar som begår brott kan man inte klumpa ihop dem i en enda grupp, utan det är uppenbart att det finns en grupp ungdomar som gör väldigt farliga brott och dem bör vi hantera annorlunda, säger Marianne Kristiansson och fortsätter:

Läs mer: Varför skjuts det så mycket i Sverige? – | forskning.se

– Jag har träffat många av de här individerna och de vet precis vad konsekvenserna blir.

I 1794 års missgärningsbalk fanns en möjlighet att ta hänsyn till den enskilde personens mognad. Straffreduktionen var alltså inte schabloniserad utifrån en viss ålder.

Skulle det vara möjligt att göra individuella bedömningar?

– Det anser jag att man verkligen bör göra. När den här diskussion drog igång för ett tag sedan förstod inte samhället att man måste göra individuella bedömningar.

Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, menar att det redan finns en möjlighet att göra individuella bedömningar vad gäller ungdomsrabatten.

– De avdrag som görs på straffet beroende på ålder är tumregler för domstolarna och det finns en möjlighet att avvika från dem. Det är inte så vanligt att det händer i praktiken men möjligheten finns, säger Dennis Martinsson.

Om det skulle finnas en metod att mäta mognad, skulle den kunna användas i rätten?

– Ja, åtminstone som ett argument under förhandlingen, och det skulle säkert variera vilka som gynnades, åklagarsidan eller försvaret.

Yngre är mer känsliga för straff

Dennis Martinsson anser att de rättspolitiska argumenten för att behålla ungdomsrabatten är starkare än de som talar för att ta bort rabatten. Det handlar dels om hjärnans utveckling kopplat till bristande ansvarsförmåga, men också om att påföljder drabbar ungdomar hårdare.

– Yngre personer är mer känsliga för påföljder så det är ett större ingrepp i yngre personers liv än i vuxnas.

Han kan dock se att det finns argument som talar emot straffrabatten. Det starkaste är att det handlar om personer som är myndiga och därmed har en rad rättigheter, som att få rösta och ta körkort.

– Så man skulle kunna säga att om man får göra en rad andra saker så bör man fullt ut kunna ansvara för om man begår ett brott.

I november 2021 tillsatte regeringen en ny utredning, nu med syftet att utreda frihetsberövande påföljder för unga under 18 år. Motivet är framför allt vad som beskrivs som en förändrad brottslighet med koppling till kriminella nätverk där även personer under 18 år begår allvarliga brott. Uppdraget ska redovisas i augusti 2023.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se