Tema

Extremt mansideal bakom gängvåldet

En stark maskulinitet där vapen och våld romantiseras är vanligt i kriminella gäng. Men ofta är denna machokultur en kompensation för ett tidigt utanförskap. Att jobba med manlig identitet kan vara en del av lösningen. 

Bilderna är medvetet förnedrande. Den unge mannen sitter på golvet i en lägenhet påtvingad typiska ”kvinnokläder”.

Det var i april 2020 som rapparen Nils Grönberg, med artistnamnet Einár, kidnappades av flera män från olika kriminella gäng. Bilderna och filmerna användes för att pressa artisten på pengar. När han inte betalade publicerades såväl stillbilder som videor på sociala medier. Flera av kommentarerna anspelade på brister i mod och manlighet.

… satt och grät som en kahbe.

Han vågar it ens göra motstånd ha.

Einár återupprättade sin manlighet i rappen

Kort efter kidnappningen släppte Einár ett nytt album, Unge med mycket energi. På titellåten försökte han återupprätta den manlighet som kidnapparna ville förminska.

Och alla som snackar skit, ni vet själv att jag är man

Om man klarar nåt sånt där är man långt ifrån en fjant, ey

Jag står ändå kvar, jag är lejon, du är lamm, ey

I slutet av oktober sköts Einár till döds av okända gärningsmän.

Gängen kompenserar med hård manlighet

Inom gängforskningen finns flera begrepp för att beskriva den syn på manlighet som finns i gängmiljöer; ”hypermaskulinitet”, ”machismo”, ”protestmaskulinitet”. Jari Kuosmanen, nyligen pensionerad professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, föredrar begreppet ”kompensatorisk manlighet”. Det fokuserar mer på en dynamisk process än på ett tillstånd.

– Det är inte vem som helst som ansluter sig till gängen; det är killar som hamnar utanför tidigt på grund av familje- eller skolförhållanden och söker sig till gängen som de uppfattar som sin nya familj. Där skapar de kompensatoriska manliga strategier för att komma till vissa positioner – både i gänget och i samhället.

Vad är det som ska kompenseras? 

– Många män med maktställning i samhället är socialt framgångsrika med goda ekonomiska resurser. Positionen är också kopplad till fysiska egenskaper och kapacitet, som ger makt och status. De här killarna har inte detta, utan kompenserar med hjälp av sina fysiska företräden, hård manlig karaktär och våld. Med hjälp av dessa resurser skaffar de sig tillhörigheter och lyxvaror som speglar institutionell makt och ekonomisk status.

Jari Kuosmanen började studera manlighet och maskulinitet för över trettio år sedan när han forskade om prostitution. Därefter intervjuade han finska män som flyttade till Sverige, bland annat om deras relation till manlighet. Den senaste tiden har han studerat män i gängkriminalitet.

Kriminella gäng hyllar ”ledare” och ”soldater”

I boken Bland bröder och fiender har han och två kollegor intervjuat 20 män som har velat lämna sin kriminella bana och gängen, samt 40 personer som arbetar i myndigheter och frivilligorganisationer med dessa män. Han beskriver de manliga ideal som finns hos gängen som dubbla. Dels finns de värden som gärna lyfts fram av gängen, som broderskap och lojalitet. Dels finns den hårdare, auktoritära manligheten – som inte sällan bidrar till att bröder blir varandras fiender.

– Vi har tittat på vilka manligheter som uppskattas i gängen. Det är ”ledaren”, han som kan hålla ihop en grupp, och det är ”soldaten”, framför allt nu när det är krig mellan olika grupper. Att ha skjutit ihjäl någon gör att man stiger på farlighetsskalan och närmar sig de mest åtråvärda manliga positionerna i dessa sfärer.

Måste försvara sitt anseende

I en sådan miljö är du en riktig man om du kan försvara dina rättigheter och ditt anseende. Svarar du inte på en oförrätt så har du förlorat kampen som råder både mellan individer och olika grupperingar.

De som tillhör kriminella gäng är nästan uteslutande män. I den miljön har våldsbrotten, framför allt skjutningar, ökat kraftigt. I samhället i stort har däremot unga mäns brottslighet minskat, enligt forskning från Stockholms universitet. En förklaring som har lyfts fram är förändrade mansnormer, att det aggressiva beteendet inte längre betraktas som lika rimligt och attraktivt hos det stora flertalet.

Hur kan man påverka värderingarna hos gängmedlemmar?

– Normer och värderingar är viktiga. Det visar till exempel forskning i Colombia där det är naturligt att göra ”karriär” i gäng. Men det gäller inte för pojkar i starkt katolska familjer, där föräldrarna aktivt tar avstånd från kriminalitet och gäng. Det är inte bara normer som bidrar till denna positiva utveckling, utan framförallt att föräldrarna visar på faktiska möjligheter att skapa ett annat liv.

Gangsterrap gör reklam för våldsam livsstil

Den som vill förändra sin manlighet mot mjukare former i gängmiljön får inget stöd av gangsterrappen, som har blivit allt populärare – bland annat genom Einár och hans kidnappare: två av de som dömdes för kidnappningen är också kända rapartister.

– En viss typ av gangsterrap är ju positiv reklam för den här livsstilen, men hur mycket den påverkar viljan att ansluta sig till, eller ingå i ett gäng, borde det forskas mer om.

Att förmå män i gängmiljö att ta till sig en annan slags manlighet kan också innebära en risk, menar Jari Kuosmanen, eftersom det kan vara livsfarligt att visa sig svag i en miljö där just karaktärsstyrkan och våldskapitalet är centrala värden.

Omvärdering av manliga ideal kan motverka gängkriminaliteten

– Alla avhopparverksamhet borde arbete med att omforma och nyansera de manligheter som männen utvecklat i dessa hårda kriminella miljöer. Men det känns som att det finns både ointresse och motstånd i Sverige att arbeta med den manliga identiteten – även om kriminalitet och framförallt gängkriminalitet är främst manliga domäner.

Anna Hedlund, forskare i socialantropologi vid Lunds universitet, publicerade tidigare i år studien ”Ingen förtjänar att dö”. Studien är baserad på djupintervjuer med sex personer i Malmö som befinner sig i en kriminell miljö. Även om syftet inte var att studera maskulinitet så var det ett tema som stack ut i nästan alla intervjuer. Det handlar bland annat om föreställningar om mäns maskulinitet kopplat till vapen, spänning och våld.

– Många lyfter fram att det är viktigt att ha attityd och skaffa sig ett våldskapital, säger Anna Hedlund.

Gängmedlemmarna vågar inte prata om hur de mår

I samtalen med Anna Hedlund kunde många prata om att de har ångest och mår dåligt, men det är inget som de pratar öppet om inom gänget.

– Där ska de ha den här tuffa attityden och vara avstängda känslomässigt, säger Anna Hedlund.

Anna Hedlund har fortsatt att intervjua personer i den här miljön; denna gång pratar hon även med yngre killar som inte ingår i ett gäng men befinner sig i riskzonen. Flera av dem håller på med musik, och där är det kommersiellt gångbart att sprida en viss bild.

Musiken romantiserar vapen och våld

– Det är många unga som hittar på allt möjligt för att det säljer, men det är oroväckande att det finns det här romantiserandet kring vapen och våld.

Ett annat ämne som kommer fram i nästan alla Anna Hedlunds intervjuer är heder. Vikten av att inte tappa ansiktet, att det skulle vara värre än de handlingar man begår.

– Vad det innebär är något som jag kommer att titta närmare på nu, säger hon.

Anna Hedlund har genomfört ungefär 40 intervjuer och studien ska vara färdig i början på nästa år.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Extremt mansideal bakom gängvåldet

 lästid ~ 6 min