Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar i världen. Men hur ser det ut i Sverige? Det undersöks i en avhandling från Linköpings universitet.
Vid levercancer finns specifika kombinationer av ett protein och en icke-kodande RNA-molekyl. När forskarna minskade förekomsten av RNA-molekylen, minskade tumörcellernas fettdepåer. Tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Studien bidrar till kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.
Att vara hoppfull, att ta hjälp av varandra och att låta livet vara föränderligt. Det är aktiva handlingar som kan hjälpa människor att finna trygghet vid svår sjukdom som cancer. Det menar Ulrika Sandén som nyligen disputerat med en avhandling om att leva med cancer.
Forskare har undersökt hur Eat-Lancetkosten påverkar vår hälsa. Studien visar att individer som följer de hållbara kostråden löper mindre risk att drabbas av för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och cancer.
Varaktig viktminskning tycks i sig skydda mot cancer, men med bra glukoskontroll blir antalet cancerfall radikalt färre. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Släktingar förväntar sig att få veta om en ärftlig risk för cancer upptäcks. Och vet inte att hela ansvaret för att informera ligger på den cancerdrabbade. Något som fått deltagarna i en studie från Umeå universitet att reagera med bestörtning.
Tumörer hos möss med högriskneuroblastom försvann när de behandlades med precisionsläkemedel, visar forskning från Göteborgs universitet. Det kan vara ett viktigt steg mot en botande behandling mot cancerformen.
En tvilling kan vara sjuk i typ-2 diabetes, medan den andra tvillingen inte utvecklar sjukdomen. Skillnader i genernas aktivitet kan vara förklaringen.
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.
Metastaser hos patienter med malignt melanom får tillgång till blodomloppet genom att nya förgreningar av blodkärlen växer ut. Men inte bara. Det finns också en betydligt snabbare process där blodkärl delar sig på längden. Därmed öppnas en möjlighet att blockera blodkärlens utbredning för att hämma tumörers tillväxt.
God kondition ger lägre risk att bli allvarligt sjuk i covid-19. Det visar en studie baserad på 280 000 deltagare. Fördelarna med god kondition gäller speciellt personer med fetma och högt blodtryck.
Stimulans direkt i hjärnans smärtkontrollcentra med mjuka tunna elektroder, kan blockera svår smärta. Metoden, som än så länge bara testats på råttor, ger bättre effekt än morfin och saknar biverkningar, enligt forskare från Lunds universitet.
Tarmens B-celler ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Därför kan intag av en liten mängd probiotika förbättra tarmhälsan trots att den bara utgör en droppe i tarmbakterie-havet, visar en studie från Uppsala universitet.
De flesta Nobelpristagare arbetar väldigt hårt och är mycket kunniga inom sina respektive ämnen. Ofta har vinnarna en stark vilja och litar på sig själva.
Med hjälp av artificiell intelligens kan cancertumörer graderas utifrån låg eller hög risk för återfall. Det gör det lättare att anpassa behandlingen till patienten.
Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid, kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika. Och även varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. En ny metod att kartlägga cancercellernas utveckling kan göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer.
Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar (granulocyter) i det medfödda immunförsvaret verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av dessa celler med välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen.
Behandling med östrogen under klimakteriet är både bra och dåligt för hälsan, enligt olika studier. Men de vetenskapliga beläggen är klena eller bara ”måttligt bra”, menar forskarna bakom en granskning.
Forskare har hittat den gen som troligen är inblandad i bildandet av fettlever. Var fjärde människa drabbas av fettlever och idag saknas läkemedel mot sjukdomen.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Psst, med forskning.se:s nyhetsbrev tre gånger i veckan missar du inga nyheter från Sveriges universitet och högskolor!
Välkommen!
Vi använder förstahands- och tredjepartskakor (cookies). Vi gör det för att webbplatsen ska fungera bra och för att vi ska kunna följa upp hur den används. Du kan välja att stänga av kakor i din webbläsare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.