Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Autism" i kronologisk ordning.
En majoritet av föräldrarna till barn som fått autismspektrumdiagnos i förskoleåldern anser att barnen inte får tillräckliga stödinsatser i skolan.
Barn med autism och andra liknande tillstånd har ofta svårigheter inom en mängd olika språkliga områden. Nu visar en avhandling i lingvistik från Göteborgs universitet att dessa barn kan utveckla tal, gester, rytm och melodi genom att lyssna till olika språkljud.
Barn som föds extremt mycket för tidigt har större risk att utveckla autism under barndomen. Redan under nyföddhetsperioden syns skillnader i hjärnan hos dem som senare får autism, enligt en ny studie.
Barn till mammor som har polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, löper högre risk att utveckla autismspektrumtillstånd, enligt en epidemiologisk studie från Karolinska Institutet. Fynden stödjer idén att exponering för könshormoner tidigt i livet kan spela en viktig roll för utveckling av autism hos både pojkar och flickor.
Extremt BMI, både högt och lågt, är tre gånger vanligare bland barn med autismspektrumstörning än hos jämnåriga utan sådana problem. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Barn med autismspektrumtillstånd bör få mer omfattande medicinsk undersökning och genetisk testning som täcker alla gener i arvsmassan så snart som möjligt efter den kliniska diagnosen. Det ökar möjligheten att ställa exakta molekylära diagnoser, vilket bland annat kan ge svar till familjen om biologiska orsaker till tillståndet och hjälpa barnen att få bättre vård. Det menar forskare från Karolinska Institutet, som i samarbete med kanadensiska kollegor publicerar en studie i vetenskapstidskriften JAMA.
Antalet diagnoser om autismspektrumstörningar har det senaste decenniet ökat kraftigt. Men symtomen har inte blivit vanligare i befolkningen, utan ökningen beror sannolikt på breddade diagnoskriterier, att fler söker hjälp och en ökad kunskap hos professionen.
I en ny studie från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har forskare visat att spädbarn som har ett äldre syskon med autismspektrumtillstånd (AST) är långsammare på att planera rörelser jämfört med barn som inte har AST i släkten. Syskon till barn med AST har själva förhöjd sannolikhet att få AST på grund av att AST har en stark ärftlig komponent.
Personer med autism har begränsad förmåga till socialt samspel. En studie visar att datoriserade träningsprogram kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd att tolka ansiktsuttryck och känna igen känslor. Övningarna skapar förändringar både på beteendet och skapar funktionsförändringar i centrala delar av den sociala hjärnan. Resultatet visar att lämplig träning kan leda till att barn med autism får lättare att interagera och läsa av sociala sammanhang.
Autism uppfattas ofta som ett handikapp, men kan hos normalbegåvade personer ses som en naturlig variation. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet om autism och etik.
I Göteborg screenas alla barn för autism vid 2,5 års ålder. Men det finns en risk att screeningen inte fångar upp flickor med autism. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Dessutom föreslås att observationer i förskolan ges en större betydelse i utredningar.
Barn med Downs syndrom är ofta hyperaktiva och impulsiva. Men hur vanligt det är med ADHD och autism? Det ska en Uppsalaledd svara på. Studien, som är den första i sitt slag, beräknas vara klar våren 2014. Förhoppningen är att ökad kunskap ska förbättra stödet till familjerna och underlätta barnens skolgång.
Tidiga insatser är viktigt för förskolebarn med autismspektrumtillstånd, men insatserna måste behovsanpassas. Det visar forskning vid Sahlgrenska akademin.
Med nya metoder kan personal på BVC upptäcka barn med autism betydligt tidigare. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Unga vuxna som diagnostiseras med schizofreni kan också lida av autismspektrumtillstånd. Det visar en av-handling vid Sahlgrenska akademin.
En stor registerstudie från Karolinska Institutet visar att vissa grupper invandrarbarn födda i Sverige har en ökad risk att för lågfungerande autism. Studien omfattar alla barn i Stockholms län under perioden 2001– 2007 och resultatet talar enligt forskarna för att autism inte skulle vara alltigenom ärftligt, något som man tidigare antagit.
Majoriteten av eleverna med funktionsnedsättning anser sig vara friska och trivs med livet. De upplever dock oftare psykisk ohälsa, utsätts oftare för mobbning och har sämre levnadsvanor jämfört med barn utan funktionsnedsättning.
När flickor med symtom som vid autism eller ADHD söker professionell hjälp inom sjukvården blir de ofta bagatelliserade eller feltolkade. Risken är stor att dessa flickor inte får den hjälp eller det stöd de är i behov av. Därför behövs det mer utbildning på området, och i synnerhet inom den offentliga sektorn. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
På torsdag den 26 augusti öppnar Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND, Sveriges första kompetenscentrum för forskning, utveckling och undervisning inom kognitiva funktionsnedsättningar. Fokus ligger på neuropsykiatriska eller neurologiska tillstånd som till exempel autismspektrumstörningar och ADHD.
Autismforskaren Christopher Gillberg från Sahlgrenska akademin har tillsammans med medarbetare från en internationell forskargrupp konstaterat i en ny studie att autism delvis kan förklaras av avvikelser i vissa gener hos individer med autism. Forskargruppens resultat kan på sikt bana vägen för en mera rationell behandling av autism.
