Tema

Blodbrist under tidig graviditet kopplad till intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och autism

Blodbrist tidigt i graviditeten kopplas till en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten har inte samma korrelation. Upptäckten understryker vikten av tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning.

Uppskattningsvis 15–20 procent av gravida kvinnor globalt lider av blodbrist på grund av för lite järn. Blodbrist, också kallad anemi, innebär att det finns för lite röda blodkroppar för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre. Den överväldigande majoriteten av blodbristdiagnoser ställs mot slutet av graviditeten, när barnet växer snabbt och därför tar upp mycket järn från mamman.

I den aktuella studien undersökte forskarna vilken påverkan tidpunkten av en blodbristdiagnos hade på fostrets neuroutveckling, framförallt om det fanns en association mellan en tidigt ställd diagnos hos mamman och en risk för intellektuell funktionsnedsättning, autism och ADHD hos barnet.

Ovanligt med blodbrist tidigt i graviditeten

Överlag diagnostiseras väldigt få kvinnor med blodbrist tidigt i graviditeten. I den här studien på nästan 300,000 mammor och drygt en halv miljon barn födda i Sverige mellan 1987 och 2010 var det färre än 1 procent av alla mammor som diagnostiserades med blodbrist innan graviditetsvecka 31. Bland de 5,8 procent av mammor som diagnostiserades med blodbrist var det enbart 5 procent som fick sin diagnos tidigt.

Tidig blodbrist kan skada barnets utveckling

Forskarna fann att barn till mammor med blodbrist som konstaterats innan graviditetsvecka 31 hade en något högre risk för att utveckla autism och ADHD och en markant högre risk för intellektuell funktionsnedsättning jämfört med friska mammor och mammor som fick anemi senare i graviditeten.

Bland de mammor som drabbats av blodbrist tidigt fick 4,9 procent av barnen autism jämfört med 3,5 procent av barnen som fötts av friska mammor. 9,3 procent av barnen hade ADHD jämfört med 7,1 procent av barnen till mammor utan blodbrist och 3,1 procent hade en intellektuell funktionsnedsättning jämfört med 1,3 procent av barn till friska mammor. Efter att ha rensat för andra faktorer som inkomstnivå och moderns ålder uppskattade forskarna att risken för autism hos barn till mammor som drabbats av blodbrist tidigt var 44 procent högre jämfört med friska mammor, risken för ADHD var 37 procent högre och risken för intellektuell funktionsnedsättning var 120 procent högre. Även när de jämfördes med sina syskon hade barn vars mödrar drabbades av anemi tidigt en större risk att utveckla autism och intellektuell funktionsnedsättning. Viktigt att notera är att blodbrist mot slutet av graviditeten, efter graviditetsvecka 30, var inte kopplat till högre risk för något av dessa tillstånd.

– En blodbristdiagnos tidigt i graviditeten kan innebära en mer allvarlig och långvarig näringsbrist för fostret. Olika delar av hjärnan och nervsystemet utvecklas på olika sätt under graviditeten så en tidig blodbristexponering kan påverka hjärnan helt annorlunda än om man exponeras vid ett senare tillfälle, säger Renee Gardner, projektsamordnare vid institutionen för folkhälsovetenskap och studiens huvudförfattare.

Tidig blodbrist leder till låg födelsevikt

Forskarna noterar också att bebisar till mammor med tidig blodbrist tenderade att vara små vid födseln medan bebisar till mammor med blodbrist sent i graviditeten vanligtvis var stora vid födseln. Bebisar till mammor med sen blodbrist föds normalt med goda järnvärden till skillnad från barn vars mödrar lidit av järnbrist under större delen av graviditeten.

I den här studien kunde forskarna inte avskilja blodbrist orsakad av järnbrist från blodbrist orsakad av andra faktorer. Enligt forskarna är det dock möjligt att järnbrist i hjärnan hos det växande fostret ligger bakom sambandet, vilket kan ge stöd för järntillskott i mödravården. Forskarna understryker vikten av att blivande mödrar får tillgång till tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning men noterar att ytterligare forskning behövs för att ta reda på om järntillskott tidigt i graviditeten kan hjälpa till att minska risken för intellektuell funktionsnedsättning hos barn.

Extra järnintag bör diskuteras med läkare

Vuxna kvinnor behöver vanligtvis 15 mg järn per dag, men behovet kan öka längre in i graviditeten. Eftersom ett överskott av järn kan vara giftigt bör gravida kvinnor diskutera deras järnintag med läkare eller barnmorska.

Publikation:

Association of Prenatal Maternal Anemia With Neurodevelopmental Disorders

Kontakt:

Renee Gardner, PhD, projektsamordnare, Institutionen för folkhälsovetenskap, renee.gardner@ki.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Blodbrist under tidig graviditet kopplad till intellektuell funktionsnedsättning, ADHD och autism

 lästid ~ 3 min