Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk för självmordsbeteenden har kvinnor som förutom autism även har adhd. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet.

Att leva med autism innebär ofta många svårigheter i vardagen, till exempel i samspel med andra, i studier och arbetsliv, samt när det gäller färdigheter som behövs för att ta hand om sig själv och sitt hem. Det är välkänt att många individer med autism har psykisk ohälsa.

Forskarna bakom den aktuella studien har analyserat data för alla individer med autismspektrumdiagnos (ASD) i det svenska nationella patientregistret och jämfört med data för individer från den generella populationen i Sverige. Studien omfattade omkring 55 000 personer med autism och cirka 270 000 kontrollpersoner från befolkningen som matchades utifrån födelseår, kön och boendelän.

– Våra analyser visade att risken för både självmordsförsök och självmord var mycket högre bland individer med autism. Resultaten ger viktig information om riskfaktorer och vägledning för kliniska verksamheter, säger Henrik Larsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Kvinnor hade högst risk

Forskarna analyserade även olika grupper med autism separat, såsom individer med respektive utan intellektuell funktionsnedsättning eller adhd (uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet och impulsivitet), samt genomförde könsspecifika analyser.
Resultaten visade att personer med autism utan intellektuell funktionsnedsättning hade högst risk för självmordsbeteenden, särskilt om de samtidigt hade adhd. Kvinnor hade generellt högst risk, och i gruppen med både autism och adhd hade var femte kvinna någon gång under sin livstid gjort ett självmordsförsök.

– Det innebär tio gånger högre risk för självmordsförsök jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Dessutom var risken för fullbordat självmord ännu högre bland just dessa kvinnor, så det är väldigt oroande resultat, säger Tatja Hirvikoski, docent vid KIND (Center for Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) och institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Forskarna kunde också identifiera riskfaktorer för självmordsbeteenden, såsom psykiatrisk sjukdom. Personer med autism som även hade depression, ångest eller beroendesjukdom hade högre risk för både självmordsförsök och självmord, även om kopplingen mellan autism och självmordsbeteenden inte helt förklaras av psykiatrisk sjukdom.

Vården kan behöva se över sina rutiner

– Utifrån våra resultat är signalen för hälso- och sjukvården tydlig: det är viktigt att vara uppmärksam på, utreda och behandla psykiatriska sjukdomar hos personer med autism. Men det är inte enbart en fråga för psykiatrin; alla verksamheter som träffar personer med autism kan behöva se över sina rutiner när det gäller psykisk ohälsa och autism, till exempel hur man förhåller sig till de här frågorna och hur man kan hjälpa personen att komma i kontakt med psykiatrin, säger Tatja Hirvikoski.

Forskarna analyserade även data för omkring 350 000 släktingar (syskon, halvsyskon och kusiner) till personer med autism, och jämförde risken för självmordsbeteenden med över 1,5 miljoner personer som var släkt med jämförelsegruppen från den generella populationen. Resultaten tydde på att en del av förklaringen bakom sambandet mellan autism och självmordsbeteenden kan vara kopplat till genetiska faktorer.

Studien finansierades av Stockholms läns landsting och American Foundation for Suicide Prevention.

Vetenskaplig artikel:

Individual Risk and Familial Liability for Suicide Attempt and Suicide in Autism: A Population Based Study. (Hirvikoski, T., Boman, M., Chen, Q., D’Onofrio, B.M., Mittendorfer-Rutz, E., Lichtenstein, P., Bölte, S., Larsson, H.)
Psychological Medicine

Artikeln var först publicerad på Karolinska institutets webbplats.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera