Datorers styrka ligger i att de alltid följer regler i form av de instruktioner de är programmerade med. Detta är också deras svaghet när det kommer till att bearbeta människors språk, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Att cykla till jobb och skola, även om man gör det bland avgaser, är en hälsovinst. Faktum är att effekterna man får av träning är extra betydelsefulla för den som bor i områden med mycket luftföroreningar.
Undernäring är ett stort problem bland de allra äldsta och något som kan leda till döden. Övervikt kan däremot ge ett visst skydd. Till och med svår fetma tycks vara gynnsamt bland äldre, visar forskning.
Att få vara tillsammans med andra samer, bevara det som är bekant från det dagliga livet, äta den mat man är van vid och att få uttrycka sig på sitt eget språk – är viktigt för samer vid livets slut.
Genen SLI1 skyddar växten backtrav mot angrepp. Och får bladlöss att spotta tjugo gånger innan de förmår sörpla i sig av den sockerrika saften från bladen. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens inbyggda försvar mot angrepp.
Vita fingrar drabbar många i norra Sverige. Tillståndet ger attacker med onormal sammandragning av fingrarnas blodkärl, och är starkt kopplat till utsatthet för kyla och tidigare förfrysning. Övervikt kan ge ett visst skydd, enligt en avhandling vid Umeå universitet.
Vanliga produkter i våra hem innehåller högfluorerade kemikalier, PFAS, som gör dem vatten- och fettavstötande. En ny studie från Umeå visar att giftigt PFAS kan läcka ut i naturen, när dessa produkter hamnar i hushållsavfall.
Tillgång till studsmattor, skidor och cyklar kan förklara varför barn i familjer med högre inkomst oftare drabbas av benbrott. Det visar en avhandling från Umeå universitet som studerat frakturer hos barn.
I långa perioder står vattenkraftverken helt stilla – nolltappning torrlägger strömfåror och stör ekosystemet. Ett krav på minimiflöde genom vattenkraftverken skulle spara på de strömlevande arternas miljö, menar forskare.
Miljontals kvinnor använder fertilitetsappar när de försöker bli gravida. En majoritet av dem samlar in och delar känsliga data. Forskare uppmanar till hårdare kontroll och mer korrekt kategorisering av apparna, för att undvika missbruk av uppgifterna.
Det är mycket upp till den enskilda läraren att ge plats åt läsupplevelser i litteraturundervisningen. Risken finns att elevers litterära kompetens får stå tillbaka i en tid när mätbara resultat premieras.
Att vara högutbildad hjälper inte mot att hjärnan krymper. Det gör den ändå obevekligen i takt med att vi åldras, oavsett utbildningsnivå, visar en ny internationell studie.
Bäckar och älvar avger större mängd koldioxid till atmosfären än man tidigare trott. Tidigare mätningar har gjorts manuellt och under dagtid, men med hjälp av sensorer som gör det möjligt att mäta dygnet runt, kan man se att flödet av koldioxid är som störst under natten.
Kvinnor som använder en ny app mot inkontinens i sina mobiler upplever betydande förbättringar. Det nya med appen är att den behandlar urininkontinens med trängningar, det vill säga läckage i samband med en stark känsla av kissnödighet.
Läsning lyfts fram som något positivt inom den svenska skolan – men vad skönlitteraturen mer har att erbjuda framstår som oklart. En avhandling vid Umeå universitet söker svaren på den frågan.
Hittills har växter dämpat klimatförändringen genom att ta upp en del av den koldioxid som släpps ut. Men upptaget kommer sannolikt att minska i framtiden.
Att investera med hjälp av lånade pengar, så kallad hävstång, kan ge höga vinster men också stora förluster. En avhandling från Handelshögskolan i Umeå undersöker om det finns en optimal nivå av hävstång.
Att män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar har blivit tydligt under covid 19-pandemin, där män har högre dödlighet än kvinnor. En orsak är det kvinnliga könshormonet östrogen.
Dödligheten bland dem opereras inom två veckor efter en covid-19-diagnos är nästan tre gånger så hög som hos andra. Men om operationen kan vänta sju veckor sjunker dödligheten till normalnivåer.
Personer som dricker fyra glas alkohol eller mer per dygn har en kraftigt ökad risk att drabbas av hjärnblödning än de som dricker lite eller inget. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
