Forskning om djur

Att krypa in i värmen hos mamma och leka med kompisarna i flocken. Det är lycka för en kyckling. Nu vill forskare ge kycklingar i stordrift ett bättre liv.

Husdjur bör inkluderas i planeringen av totalförsvaret, menar forskare vid Försvarshögskolan. Till exempel bör hunden kunna hänga med till skyddsrummet vid krig.

Om stora däggdjur skyddas finns dubbla vinster. Den biologiska mångfalden ökar och de vilda djuren kan bli viktiga hjälpredor för att begränsa den globala temperaturökningen.

Däggdjur som blivit mindre eller större än sina släktingar löper större risk för utrotning. Det visar en stor studie av arter som lever på isolerade öar.

Visenter och älgar har fört en tynande tillvaro i Centraleuropa men de skulle kunna göra comeback, visar en studie. Men ett myller av motorvägar och stängsel kan ställa till bekymmer för de vandrande bjässarna – och är de välkomna tillbaka?

Flyttfåglar brukar mellanlanda under flygturen till varmare länder. De rastar för att äta och få ny energi – men också för att boosta sitt immunförsvar. Det visar en studie.

Blåmesar är inte fullt lika snabbtänkta och läraktiga som talgoxar. Men mesarna presterar ändå bättre än många andra fåglar i tester som visar förmåga att klura ut hur mat ska nås.

Alla talgoxar kan lära sig att hitta föda snabbt med hjälp av färger eller dofter. Men prioriterar de luktsinnet eller synen under matjakten? Valet beror på om de är stadsfåglar eller lever i skogen.

Fiskar som öringar och rödingar blir större i grunda fjällsjöar än i djupa. Det här hänger ihop med att äldre och yngre fiskar slipper konkurrera om maten.

Vargar äter allra helst älg, men menyn påverkas av social status, kön och graden av inavel. Det visar en avhandling där en ny metod testats för att identifiera DNA från bytesdjur i vargspillning.

Främmande träd är vanliga i urbana miljöer, men om småfåglar ska trivas och häcka i städerna står svensk ek, bok och björk på önskelistan. Det visar en studie under lång tid.

Mikroklimatet är viktigt för insekter som lever i död ved – och temperaturen ska gärna vara lite högre och stabil. Det visar två studier som undersökt de rödlistade skalbaggarna raggbock och läderbagge.

Varför blir avkomman till en häst och en åsna nästan alltid infertil? Frågan har länge gäckat forskare. Förklaringen kan vara snabbt föränderliga gener, som spelar stor roll för utvecklingen av livskraftiga spermier.

Trollsländor är större på nordliga breddgrader och mindre i tropikerna. Variationen i insekternas kroppsstorlek kan förklaras med temperaturer och förekomst av rovdjur, visar en studie.

En skandinavisk varg bär på ungefär 100 000 skadliga mutationer. Och eftersom vargstammen är inavlad har de skadliga mutationerna ökat med varje generation, visar en ny studie från Uppsala universitet.

Forskare från bland annat SLU har dels identifierat drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar men också identifierat regioner där smittorisken är hög. Studien, som är global, visar att de nordiska länderna tillhör riskregionerna.