Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Psykisk hälsa" i kronologisk ordning.
Personer med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under coronapandemin. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Personer som varit utsatta för mobbning eller våld på sin arbetsplats löper högre risk att begå självmord. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Den hemvändande soldaten beskrivs ibland som en person med en tuff tillvaro efter hemkomsten. Men en ny avhandling visar att utlandsveteraner klarar sig bra på den svenska arbetsmarknaden.
Kolliderande krav, rädsla för skador och svårigheter att prata om psykisk ohälsa. Unga idrottsutövare upplever en pressad situation där tillräckligt psykosocialt stöd saknas, visar studier. Forskare menar nu att idrottsrörelsen måste ta ett större ansvar för hälsofrågor.
Vad ligger bakom människors vurm för träd och grönska? En studie visar att vår syn på naturen både är medfödd och präglad av uppväxt.
Internetbehandling, där ungdomar lär sig hantera svåra känslor, kan vara ett effektivt komplement till vanlig vård. En studie visar att självskador och andra destruktiva beteenden minskade med över 80 procent.
Ett AI-system som kan läsa av och sammanfatta känslor och utvecklas just nu vid Stockholms universitet. Verktyget är tänkt att användas av terapeuter, särskilt vid internetbaserad terapi.
En av fem personer med stora skulder har försökt ta sitt liv en eller fler gånger, enligt en ny studie. Det är en extremt hög siffra och vården måste börja ställa frågor om ekonomi när människor söker vård för psykisk ohälsa, anser forskarna bakom studien.
Barn med en förälder som har kontakt med psykiatrin mår ofta betydligt sämre än andra barn. De kan exempelvis vara oroliga och nedstämda. Men det måste inte vara så. Med rätt stöd till familjer kan barnen slippa att må så dåligt, enligt en avhandling.
En bra förskola är bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.
Äldre och medelålders autistiska personer löper en kraftigt ökad risk för skador och flera fysiska åkommor som typ 2-diabetes, blodbrist, hjärtsvikt och KOL. Det framgår av en studie från Karolinska Institutet.
Att bo i villa- eller radhusförort tycks vara en riskfaktor för depression, enligt en ny studie. I glesbygd och i förorter med höghus är risken lägre. ”Märkligt”, säger forskarna – som ändå har förklaringar till hur det kan hänga ihop.
Bipolär sjukdom ligger bakom ungefär fem procent av självmorden bland unga människor. Men när fler unga får bipolärdiagnos tycks självmorden minska, enligt en ny studie som tittat på hur det ser ut i Sveriges regioner.
Om en främling rör vid oss strax innan vår partner rör oss – ja, då kan få vi få skralt påslag av må bra-hormonet oxytocin när partnern rör oss. Det framgår av en studie där personer smektes på armen. Det hela tros handla om ett system som är flexibelt för att passa oss människor i våra relationer.
Hälften av ungdomarna i en studie har upplevt våld i en sexuell relation. Men många väljer att inte berätta för vårdpersonal om sina upplevelser.
Kvinnor som har förlorat en förälder löper ökad risk att ta livet av sig runt årsdagen av förälderns bortgång. Något liknande mönster för män tycks inte finnas. Det framgår av forskning från Stockholms universitet.
Människor med barndomstrauman verkar löpa högre risk att utveckla beroendesjukdomar som vuxna. Men höga nivåer av kroppens egna cannabisliknande ämnen kan skydda, tror forskare vid Linköpings universitet. Ämnena tros kunna fungera som en ”stressbuffert” i kroppen.
AI, artificiell intelligens, verkar kunna göra en mer korrekt bedömning av allvaret i våldshändelser än människor gör, enligt två studier från Lunds universitet.
Unga chefer är engagerade och ambitiösa, men många mår sämre än sina äldre kollegor. Det visar forskning som resulterat i en guide – med tips för att stötta unga ledare och förebygga psykisk ohälsa.
Äldre med alkoholberoende är långt ifrån en enhetlig grupp, visar en avhandling. Skillnaderna innebär att de har varierade och komplexa vårdbehov.
