Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Psykisk hälsa" i kronologisk ordning.
Hbtq-personer utsätts ofta för kränkningar på sina arbetsplatser, visar forskning. Värst drabbade är transpersoner och bisexuella. Så här kan en hbtq-ovänlig arbetsplats te sig.
Ett ultraljud och ett samtal med en läkare. Det minskar oro hos kvinnor som har fött med kejsarsnitt, visar studie.
Det är lätt att tro att det är trauman från krig, konflikt och flykt som ger psykisk ohälsa hos asylsökande i Sverige. Men livet i Sverige bidrar också till att flyktingar mår dåligt, visar ny studie.
Män i yrken där kontrollen över arbetssituationen är låg har en högre risk för självmordsbeteende. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Barn med typ 1-diabetes och deras familjemedlemmar riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, visar forskning från Karolinska institutet. Fynden visar behovet av psykologiskt stöd inom diabetesvården.
Det är möjligt att minska onödigt lidande när döden närmar sig, hävdar professor Carol Tishelman. Ett sätt är att lyssna mer på anhöriga. Eskil Degsell och hans fru har spelat kort – om döden.
Forskare har undersökt hur bra en ny internetbaserad psykodynamisk terapi fungerar för ungdomar som mår dåligt. Resultatet har jämförts med internetbaserad KBT, en behandling som visat sig ha god effekt.
Självvald inläggning på en psykiatrisk avdelning kan minska ångest för personer drabbade av emotionell instabilitet och självskadebeteende. Det visar en avhandling från Karolinska Institutet.
Det är väl bara att gå och lägga sig!? Denna kommentar har Gita Hedin hört många gånger genom åren. Men som forskare med särskilt intresse för sömn, är hon av en annan åsikt.
Varje år dör tusentals svenskar av plötsligt hjärtstopp. För anhöriga och vänner kan den plötsliga förlusten utlösa mycket starka sorgereaktioner som är svåra att hantera, men få närstående erbjuds professionellt stöd från vården. Det visar en avhandling.
Många samtal till SOS-alarm handlar om psykisk ohälsa. I en psykiatriambulans finns personal som är särskilt utbildad i psykisk livräddning, något som visat goda resultat.
En anpassad variant av terapiformen ACT kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd, visar forskning vid Karolinska institutet. Behandling anpassad till autism är ovanlig, men den nya terapiformen har visat sig fungera både i skola och psykiatrisk öppenvård.
Cannabisbruk kopplas till ökad risk för annan droganvändning, men också till ökad risk för ångest och depression – i alla fall bland dem som använt cannabis under 2000-talet. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.
Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symtomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symtomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom.
Schizofreni, utmattningssyndrom eller depression. Idag bygger alla psykiatriska diagnoser på bedömning av patientens beteende. Objektiva test skulle underlätta – och minska stigmat kring psykisk ohälsa, menar forskare.
Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Antidepressiva läkemedel kopplas till lägre risk för självmord bland personer över 75 år på äldreboenden. Samtidigt fördubblas risken om läkemedel ges mot sömnproblem, visar en studie.
Många män med psykisk ohälsa söker inte vård för sina symtom. Både kunskap om och attityder till psykisk ohälsa spelar roll, liksom männens utbildningsnivå.
Varje dag dör fyra människor i Sverige i självmord. Bättre strategier för bedömning av suicidrisk, ökad kunskap inom primärvården och större fokus på dem som tidigare gjort självmordsförsök, kan sannolikt rädda fler liv.
