Elektronisk näsa kollar vinets kvalitet
- Artikel från Högskolan i Gävle
- Ämne: Natur & teknik

Håller rödvinet hög kvalitet eller är det surt? Det kan en ny elektronisk näsa, som kan bli ett alternativ till manuell vinprovning, snabbt avgöra.
Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Luktsinne" i kronologisk ordning.
Håller rödvinet hög kvalitet eller är det surt? Det kan en ny elektronisk näsa, som kan bli ett alternativ till manuell vinprovning, snabbt avgöra.
Det finns en koppling mellan luftföroreningar och risken att drabbas av demens. En ny studie från Umeå visar att personer med en specifik genvariant löper extra stor risk om de utsätts för skadliga partiklar under lång tid.
Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det kan förklara symtom som försämrat smak- och luktsinne, visar forskning.
Hur bra luktsinne har vi människor egentligen? Kan vi känna lukten av rådjur? Och skulle vi, precis som jakthundar, kunna spåra upp vilda djur? Luktforskaren Johan Lundström vet.
Forskare har upptäckt en tidigare okänd komponent i de nervceller som gör att vi kan uppfatta lukt. Upptäckten kan få betydelse för forskningen om nedsatt luktsinne – som drabbat många i samband med covid-19.
Det blir allt tydligare att även mild covid-19 kan ge postcovid-besvär. Vanligast är förlust av lukt eller smak, följt av andfåddhet och symtom från bröstkorgen, enligt en studie av drygt 10 000 anställda i Västra Götalandsregionen.
Tänk dig att gå ner i en virtuell vinkällare och känna doften av ett glas rött. Det här är nu möjligt tack vare en liten doftmaskin som kopplas till VR-spel. Forskarna hoppas även att tekniken framöver kan hjälpa människor som förlorat luktsinnet.
Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid Linköpings universitet en elektronisk nos som på sikt ska kunna komplettera hundarna.
Mustig jord, uppfriskande sommarregn och multnande löv – olika årstider bjuder på olika dofter. Mest luktar sommaren, till och med åskväder har sin specifika doft. Men varför luktar det?
Oavsett vilken kultur en person tillhör visar de upp liknande förkärlek för vissa dofter. Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen.
Bra luktsinne ger högre sexuellt välmående och lägre otrohet. Luktsinnet är relaterat till olika romantiska och intima beteenden i förhållanden.
Julen är full av dofter. Men den behöver inte vara fördärvad för den som tappat luktsinnet, till exempel på grund av covid-19. Även om dofterna dämpas kan vi uppleva dem på flera sätt.
Hjärnan reagerar blixtsnabbt när det luktar fara. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte.
Luktträning var tidigare mest något för vinentusiaster och doftforskare. Men det har coronapandemin ändrat på.
Att tappa luktsinnet, exempelvis i samband med covid-19, skapar en rad problem för den som drabbas. Viktminskning, nedstämdhet och försämrade sociala relationer är några av konsekvenserna som bidrar till en försämrad livskvalité.
Den kan tyckas skränig, men framförs skickligt av självlärda musiker som hellre talar om budskap än om själva spelandet. Black metal är en genre som kan lära skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskaren Ketil Thorgersen.
Kraftig påverkan på luktsinnet är en viktig markör för covid-19, enligt en stor internationell studie det enskilt tydligaste symptomet på covid-19. Personer som skattar sitt luktsinne till 0–2 på en skala 0–10 är med stor sannolikhet drabbade av covid-19.
Förändrade ansiktsuttryck och rörelsemönster, trötthet och ändrad kroppslukt. Det är några av kroppens signaler på att vi är sjuka – och de fungerar därmed som skyddsmekanismer mot smittspridning. Genom att göra försökspersoner ”sjuka” studerar forskare hur vi upplever sjukdomar vilket ger underlag för nya behandlingar.
Om du någon gång sniffat dig yr i en parfymaffär, kanske du också stött på påståenden om att pH-värde, doftnoter och feromoner påverkar doften. Är dessa och andra påståenden sanna? Och vad får oss i slutändan att lukta gott – och äckligt? Kemiprofessorn Ulf Ellervik reder ut begreppen.
Forskningsrapporter och anekdoter visar att personer som drabbas av covid-19 kan få nedsatt lukt- och smaksinne. Forskare vid Stockholms universitet ska i ett stort internationellt samarbete undersöka sambandet. Och efterlyser deltagare som haft, eller tror att de haft sjukdomen.