Forskning om läkemedel

En studie vid Karolinska institutet visar att adhd-läkemedel fortfarande minskar risken för självskador, olyckor och kriminalitet. Samtidigt har effekterna försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan – och nu visar en studie att läkarnas attityder spelar en stor roll för hur benägna de är att skriva ut medicinen. Om kollegorna uppfattas som restriktiva eller inte, och hur ofta läkaren själv tar antibiotika, spelar in.

Forskare har upptäckt att två läkemedel, ett mot rökning och ett mot depression, verkar fungera bra ihop för personer med alkoholberoende. Den kombinerade behandlingen dämpar suget, sänker alkoholkonsumtionen och ger mindre risk för illamående.

Snabb behandling med blodfettssänkande medicin efter en hjärtinfarkt kan minska risken för nya infarkter, stroke och dödsfall. Det visar en studie vid Lunds universitet.

I takt med att fler barn får en adhd-diagnos ökar förskrivningen av läkemedel. Men en studie visar nu att effekten av behandlingen, som kan ge biverkningar, inte går att förutse.

Blodförtunnande läkemedel kan öka risken för blödningar, särskilt hos kvinnor och äldre. Risken avtar dock med tiden, visar en studie vid Göteborgs universitet.

Hudsmärtor, klåda och störd sömn är några symtom användare vittnar om när kortisonkräm mot eksem trappas ner. Många ser problemen som effekter av kortisonberoende. Det visar en studie, ledd från Göteborgs universitet, som tittat närmare på fenomenet TSW.

Bakterier från krigsskadade patienter på sjukhus i Ukraina är inte bara mycket resistenta mot antibiotika. De är också mycket smittsamma, visar ny studie. – Bakterien Klebsiella pneumoniae som är resistent mot alla antibiotika är dessutom extra aggressiv och farlig, säger Kristian...

Vanliga läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar kan ha en skyddande effekt mot demens, enligt en ny studie. Däremot tycks mediciner som tas för att förebygga stroke öka risken.

AI har revolutionerat arbetet med att kunna ge exakt rätt medicin till varje människa, enligt forskare från Högskolan i Skövde. Med hjälp av AI kan också gamla läkemedel få nya användningsområden.

Barn vars mammor tagit epilepsiläkemedel under graviditeten får något oftare än andra en neuropsykiatrisk diagnos, till exempel autism. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet. Riskerna i absoluta tal är dock små, poängterar forskarna bakom studien.

När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar så kallade kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet studerat hur det går till inuti kalciumkanalerna när en smärtsignal kommer. Kunskapen kan enligt forskarna användas för att utveckla bättre...

De flesta som haft en hjärtinfarkt behandlas med betablockerare, men alla patienter har inte har nytta av läkemedlet. En ny studie vid Uppsala universitet visar att de därför riskerar drabbas av biverkningar som nedstämdhet och depression i onödan.

När äldre personer skrivs ut från sjukhus kan missförstånd göra att medicinerna tas fel i hemmet. Enligt en ny studie behöver samtal om läkemedel förbättras och anpassas mer efter patienterna. Även anhöriga behöver bli mer delaktiga i den fortsatta behandlingen.

För personer som utvecklar Lewykroppsdemens saknas idag effektiv behandling. Men nu visar en studie från Karolinska institutet att läkemedel mot Alzheimers sjukdom tycks kunna bromsa kognitiv försämring.

Upprepad användning av antibiotika kan ge långvariga effekter på tarmfloran. Dessutom kan den skyddande slembarriären i tarmen skadas. Det visar studier vid bland annat Umeå universitet.