Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Kriget i Ukraina" i kronologisk ordning.
Ukraina tar emot enorma summor i bistånd från väst. En del av biståndet ges för att påverka kriget, politiken och ytterst världsordningen. Men det finns risker med sådant bistånd. Här är riskerna vad gäller Ukraina.
Sänker hela Europa skatten på bensin och diesel kommer efterfrågan att öka vilket gör de ryska oljebolag rikare. Det kan finnas andra sätt att stötta pressade konsumenter, enligt forskare.
Varför har Ryssland startat krig mot Ukraina – och vad vill den ryske presidenten Vladimir Putin uppnå? Här hittar du artiklar där forskare kommenterar kriget.
Även om Rysslands propaganda om kriget är desperat, finns tecken på att den börjar få fäste hos vissa grupper, menar James Pamment, expert på desinformation. Mycket tyder dock på att den amerikanska strategin med ”prebunkning” är framgångsrik.
Kriget i Ukraina påverkar vår krismedvetenhet på ett annat sätt än pandemin. Det menar konsumtionsforskare och etnolog Elias Mellander som studerar mekanismerna bakom svensk preppingkultur.
När Putin hotar med kärnvapen lystrar världen. Och det har spekulerats i att Ryssland skulle kunna avfyra en mindre missil bara för att ”skrämmas”. Men är det möjligt utan att starta ett fullskaligt kärnvapenkrig?
När Tyskland väljer bort rysk naturgas kan det leda till högre elpriser i Sverige. Forskaren André Månberger reder ut hur kriget i Ukraina påverkar tillgång och priser på energi, metaller och mat.
Kan en cyberattack få ryska tåg att stanna så att vapen inte når fronten i Ukraina? Svaret är ja, det är möjligt. Forskaren Stefan Axelsson förklarar hur ett cyberangrepp kan gå till.
Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.
För barnen som flyr kriget i Ukraina är det viktigt att snabbt få en fungerande och trygg vardag i det nya hemlandet. Det påverkar hur de hanterar den svåra situation de hamnat i, menar Henry Ascher professor i folkhälsovetenskap vid Göteborgs universitet.
När Ryssland invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra. Men vad händer när ett land struntar i reglerna?
Rysslands invasion av Ukraina har kunnat följas nästan minut för minut via sociala medier och nyhetskanaler. Är det första gången vi ser ett hybridkrig i Europa där information och digitala plattformar blivit naturliga vapen?
Redan före det storskaliga angreppet på Ukraina den 24 februari 2022 begick Ryssland flera grova brott mot folkrätten, konstaterar forskare inom juridik.
Ryssland har oprovocerat attackerat Ukraina. Varför har det skett och hur tänker Vladimir Putin egentligen? Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid Stockholms universitet och FOI, analyserar läget utifrån sitt forskningsfokus, den ryska bilden.
