Därför fungerar det ukrainska samhället trots anfallskriget

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har pågått sedan vintern 2022. Men trots nästintill dagliga attacker mot civila och infrastruktur fortgår livet i viss mån som vanligt i landet. Barn går till skolan och vuxna går till jobbet. Staten betalar fortfarande ut löner och butiker håller öppet.

– Det är på många sätt förbryllande att Ukraina med sina begränsade resurser har kunnat stå emot och bibehålla en fungerande stat, ekonomi och samhälle, säger Oleksandra Keudel, doktor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

Självstyre är nyckeln

Nyckeln, säger hon, är decentraliseringsreformer som tidigare har genomförts och som gett kommuner och lokala myndigheter mer självstyre.

– När kriget kom kunde de därför snabbt mobilisera de resurser som krävdes och komma fram till lösningar lokalt. För människor var inte förberedda på att detta skulle hända i stor skala som det gjorde.

Ungdomsråd tog hand om flyktingar

Oleksandra Keudel har, med en forskarkollega, studerat ukrainska kommuner och rutinerna vid oförutsedda kriser.

– Det vi såg var att det handlar mycket om kommunikation och samordning. Mellan kommuner, med invånarna och med näringslivet. Men också med regionala och statliga myndigheter. Ett exempel är hur man i en kommun tog vara på redan existerande institutioner för att hantera det stora antalet internflyktingar. Där gick kommunens ungdomsråd och ansvarade för det arbetet, säger Oleksandra Keudel.

Fem nycklar till ett motståndskraftigt samhälle

Yaroslav Zhalilo, doktor i nationalekonomi och biträdande direktör för nationella institutet för strategiska studier i Kiev, talar om vikten av en hållbar samhällsstruktur med förmåga till snabb anpassning. Zhalilo har identifierat fem faktorer som modellen i Ukraina baseras på och som är nycklar i ett motståndskraftigt samhälle, oavsett vilken typ av kris det utsätts för:

• Ett väl utbyggt entreprenörskap och en mångfald av små och medelstora företag som står för leverans och produktion av livsmedel, bränsle och transport.
• En effektiv kommunikation. Det handlar både om transport och logistik inom samhället och om digital kommunikation som är viktig, inte minst, för att upprätthålla betalnings- och banksystem.
• Den organisatoriska och finansiella förmågan hos lokalsamhället baserad på decentraliseringsreformer.
• Nätverk i civilsamhället. I krigstid har civilsamhället tagit ett stort ansvar på flera olika områden, från humanitär hjälp till frivilliga inom armén och direkt motstånd mot fienden.
• Öppenhet. Ukraina har bedrivit ett långsiktigt arbete mot mer europeisk och euroatlantisk integration och mot samarbete med internationella institutioner. Den öppenheten mot omvärlden har burit frukt på flera sätt, inte minst för att humanitärt, militärt och ekonomiskt stöd från omvärlden just nu är avgörande för Ukraina.

– Den modell som används i Ukraina är inte hierarkisk utan bygger på kommunikation och samarbete mellan huvudintressenterna där var och en av dem är redo för olika scenarier. God kommunikation genomsyrar modellen, men genomarbetade strategier och policys är grundläggande för att modellen fungerar och är hållbar, säger Yaroslav Zhalilo.

Läs också: Därför är Ukrainas krigskommunikation unik

Vetenskapliga artiklar:

Polycentric governance in practice: the cahse of Ukraine’s decentralised crisis response during the Russo-Ukrainian war, Journal of Public Finance and Public Choice.

Explaining Ukraine’s resilience to Russia’s invasion: The role of local governance, Governance.