Artikel från forskning.se

Ukraina tar emot enorma summor i bistånd från väst. En del av biståndet ges för att påverka kriget, politiken och ytterst världsordningen. Men det finns risker med sådant bistånd – här är riskerna vad gäller Ukraina.

Sedan Ryssland inledde sitt anfall vintern 2022 har Ukraina fått stora mängder humanitärt, finansiellt och militärt stöd från omvärlden. Bara USA hade, fram till början av augusti 2022, skänkt stöd värt 44,5 miljarder euro. EU-institutioner och Storbritannien har också varit stora givare.

Tusentals miljarder behövs

Det framtida behovet av stöd kommer också att vara enormt med tanke på den väldiga förstörelsen. Enligt en beräkning i USA-dollar kommer tusentals miljarder dollar troligen behövas för att bygga upp Ukraina igen.

Mycket av det bistånd som just nu ges till Ukraina är så kallat strategiskt bistånd, se faktaruta. Det är ett bistånd som ges för att givaren vill påverka det land, eller den region, där biståndet hamnar.

Strategiskt bistånd, vad är det?

Med begreppet strategiskt bistånd avses i forskningen sådant som faller inom ramen för OECD:s definition av utvecklingsbistånd, där militärt bistånd inte ingår. Det “strategiska” innebär att det bakomliggande motivet till biståndet är givarens egna politiska intressen.

Det kan vara säkerhetspolitiska intressen, som i fallet med det nuvarande stödet till Ukraina där västliga givare vill stärka sin egen säkerhet genom att hejda det icke-demokratiska Rysslands framfart.

Det kan också handla om ideologiska intressen, som när västländer under det kalla kriget gav stöd till regimer som var lojala med västmakternas intressen.

Strategiskt bistånd kan också drivas av ett intresse av att behålla politiskt inflytande, till exempel när ett land ger bistånd till en tidigare koloni.

Källa: Anders Olofsgård, Handelshögskolan i Stockholm.

En strid mellan demokrati och diktatur

Länder som ger hjälp till Ukraina gör det alltså inte bara av altruistiska skäl, alltså att man vill hjälpa människor i nöd, utan lika mycket för att skydda sin egen säkerhet och sin position i internationell politik.

Rysslands attack mot Ukraina ses av västliga biståndsgivare som en attack på den existerande demokratiska världsordningen och som en del av en storkonflikt mellan demokrati och diktatur.

Finns då risker med strategiskt bistånd, i detta fall till Ukraina? Ja, menar forskaren Anders Olofsgård vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har i en vetenskaplig artikel gått igenom forskningen kring strategiskt bistånd.

Givare blundar för korruption

Svartvit bild av man med skjorta och glasögon, inomhus
Anders Olofsgård, Handelshögskolan i Stockholm

En risk vid strategiska hjälpmotiv, enligt forskningen, är att biståndsgivare inte alltid säkerställer att hjälpen hamnar där den ska, till exempel hos befolkningen. Eftersom det finns ett “större” syfte ser givarländer ibland mellan fingrarna och följer inte upp var pengarna hamnar.

Risken att bistånd skulle hamna i ett “svart hål” är dock rätt liten i fallet Ukraina, menar Anders Olofsgård.

– Ukraina är demokratiskt och risken för korruption och missbruk är liten jämfört med andra länder och situationer i det förflutna. Men det är ändå viktigt att de som ger bistånd till Ukraina säkerställer att pengarna faktiskt används rätt, säger han.

Stadsmiljö med förstörda byggnader
Borodyanka, Kiev-regionen, april 2022.

Andra delar av världen glöms bort

En annan risk med det strategiska fokuset på Ukraina är att andra nödställda i världen glöms bort. Det råder till exempel omfattande nöd just nu i bland annat Etiopien, Jemen och Somalia. Det går inte helt säkert att säga att det omfattande stödet till Ukraina har minskat stödet till andra länder. Men det kan vara så, enligt Anders Olofsgård.

Kan vara bra också

Finns fördelar med strategiskt bistånd, då, för andra än givaren? Även här är svaret i forskningen “ja”. Strategiska motiv är förvisso krassa och handlar om givarnas egenintresse men kan också ha en positiv effekt.

Ett historiskt exempel är Marshallplanen, biståndet som hjälpte till att bygga upp Europa efter andra världskriget, säger Anders Olofsgård.

– Det hade inte bara altruistiska motiv utan var också ett sätt för USA att trygga sin egen säkerhet och få tillgång till Europas marknader. Trots det har Mashallplanen genom historien setts som något mycket positivt för Europa.

Kombination av “ädla” och “krassa” motiv

Och när strategiska motiv kombineras med altruistiska motiv ökar de ofta generositeten hos givarländer, vilket kan vara positivt. I fallet Ukraina just nu är givarviljan stor och biståndet tycks överlag hanteras väl, enligt Anders Olofsgård.

Hans slutsatser är framför allt dessa, vad gäller hur givarländer bör bete sig:

– Håll koll så att stödet till Ukraina faktiskt hamnar där det ska. Och se till att andra nödställda i världen inte hamnar i Ukrainas skugga och därmed blir utan hjälp.

Text: Lisen Forsberg, på uppdrag av forskning.se

Vetenskaplig artikel:

Foreign Aid to Ukraine: Lessons from the Literature on Strategic Foreign Aid, Anders Olofsgård.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera