När förskollärare bestämmer sig för att tolka och omsätta utbildningspolitiska mål, i detta fall jämställdhet enligt Läroplanen för förskolan 98, så är det ingen självklarhet att det finns utrymme för ett sådant utvecklingsarbete. I en ny avhandling från Växjö universitet belyser pedagogen Claudia Gillberg förskollärares möjlighet att utveckla sitt arbete med jämställdhet.

Under senare år har det debatterats flitigt om flytt av utveckling, produktion och andra centrala funktioner till andra länder leder till att svenska industriföretag blir mer lönsamma. I en artikel som nyligen har publicerats av den ledande vetenskapliga tidskriften International Marketing Review (nr 2, 2009) undersöker professor Anders Pehrsson, Växjö universitet, effekten av utländska dotterbolags marknadsstrategier på valet av lokala funktioner och samband med lönsamhet.

Det bedrivs ett omfattande arbete för att harmonisera internationella regler för konkurrens, inte minst inom EU. Men vi vet inte mycket om hur företag i olika länder uppfattar hinder för konkurrens och hur man möter hindren. I en artikel som publicerats i European Business Review utvecklar professor Anders Pehrsson en modell för effekter av konkurrenshinder på företags marknadsstrategier.

Museer är offentliga arenor för lärande och meningsskapande och internationellt finns det ett stort forskningsfält som rör detta område. Dock är den svenska forskningen relativt begränsad. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker och diskuterar historikern Cecilia Axelsson museernas roll som folkbildare och som utökade klassrum för skolan samt deras förmedling av historia.

När vi idag diskuterar ”Sveriges” hållning till den nazistiska utmaningen under tiden för andra världskriget, gör vi det ofta med en uppfordrande grundfråga med moraliska förtecken: agerade dåtiden rätt eller fel? Vi ställer frågan utifrån nutidens uppfattningar om vad som skulle ha varit ett hedervärt beteende, och vi ställer den med stora kunskaper om brott som i många fall ännu inte var kända. Vi ställer också frågan utan att behöva ta konsekvenserna av svaret. I sin avhandling försöker historikern Martin Estvall ge en mer nyanserad bild av Sveriges handlande under andra världskriget.

I början av 1900-talet byggde arbetarrörelsen en stor mängd Folkets Hus runt om i landet. Motiven bakom att bygga egna samlingslokaler var att arbetarklassen skulle kunna bilda sig själv i egna lokaler i en anda av yttrandefrihet och själsodlande njutning. I förlängningen en möjlighet att skapa offentlighet kring arbetarrörelsens idéer för samhällsförändring. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker historikern Lennart Karlsson arbetarrörelsens inträde och verksamhet i offentligheten i en lokal kontext, i den bruksliknande industriorten Bromölla med särskild inriktning på Folkets Hus roll i denna process.

Det senaste året har präglats av krisen och turbulensen på de finansiella marknaderna i Skandinavien och i övriga världen. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker nationalekonomen Jonas Söderberg två av de faktorer som har karakteriserat denna kris, nämligen bristen på likviditet och underskattningen av samvariation mellan finansiella tillgångar.

Såväl i Sverige som internationellt är familjeföretagen en viktig del av ekonomin. Tidigare forskning har visat att generationsskiften utgör ett orosmoment för dessa företag och talesättet förvärva, ärva och fördärva används ofta i sammanhanget. Men hur väl stämmer det med verkligheten? I sin avhandling undersöker företagsekonomen Christine Tidåsen hur arvtagare transformerar familjeföretag under successioner.

I en ny avhandling från Växjö universitet, Om kyrklundheten. Värde, kunskap och skrivande i Willy Kyrklunds Om godheten, undersöker litteraturvetaren Johan Sahlin relationen mellan litteratur och filosofi i författaren Willy Kyrklunds (f. 1921) skrivande. Kyrklund är en idéinriktad författare som gärna laborerar med sammansatta framställningsformer. I essähybriden Om godheten (1988) dras denna strategi till sin spets med en bok som är ett mellanting mellan filosofi och litteratur. Frågan är bara vad ett sådant mellanting kan innebära.

Forskning har visat att utrikes födda i genomsnitt har en sämre position på arbetsmarknaden än inrikes födda, sysselsättningsgraden är lägre och arbetslösheten högre. I sin avhandling undersöker nationalekonomen Mikael Ohlson effekter av institutionella förändringar och ekonomiska villkor för utrikes födda boende i Sverige.

Elever med svenska som andraspråk bygger upp sitt svenska basordförråd och sitt specialordförråd samtidigt. De deltar i undervisning och i samtal med kamrater och lärare på ett språk de inte helt behärskar. Detta ställer stora krav på elevernas förmåga att både förstå och använda svenska språket. Det innebär också stora krav på undervisande lärare. För att kunna tillgodogöra sig sin utbildning inom det svenska systemet och för att kunna utvecklas till flerspråkiga individer behöver dessa elever goda kunskaper och färdigheter både i förstaspråket/förstaspråken och i andraspråket. De har därför rätt till undervisning i svenska som andraspråk. Men andraspråksundervisningen organiseras inte alltid på ett tillfredställande sätt. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker pedagogen Ann-Christin Torpsten andraspråkselevernas möte med den svenska skolan.

I en ny avhandling från Växjö universitet syftar sjuksköterskan Annelie Johansson Sundler att beskriva kvinnors erfarenheter av sjukdom, hälsa och vård. Avhandlingen syftar även till att utveckla kunskaper om kvinnors vård samt de hälso- och lidandeprocesser som förväntas följa på sjukdomen.

Länderna i Östeuropa och forna Sovjetunionen har sedan Berlinmurens fall 1989 genomgått omfattande ekonomiska och politiska förändringar; transitioner från planekonomi till marknadsekonomi. I sin avhandling undersöker nationalekonomen Monika Hjeds Löfmark två olika områden inom transitionsekonomi. Avhandlingen består av fyra vetenskapliga artiklar. Dessa rör dels rysk arbetsmarknad och dels sambandet mellan transition och terrorism.

Andra världskriget innebar en vändpunkt i svensk migrationshistoria. Sverige förvandlades nu mer definitivt från ett utvandringsland till ett invandringsland. Den förändrade könsmässiga och etniska sammansättningen bland den lönearbetande befolkningen som detta innebar, påverkade förhållandena på arbetsmarknaden. För de fackliga organisationerna betydde förändringen nya utmaningar.

Meningsutbytet mellan olika inriktningar inom ämnet pedagogik leder alltför ofta till ett hävdande av det ena eller det andra perspektivets förträfflighet. Med utgångspunkt i en mer öppen tolkning av olika sidor kan man lättare hitta en mer konstruktiv infallsvinkel. Utgångspunkten för en ny antologi från pedagogikforskare vid Växjö universitet är att utifrån integrativa perspektiv och diskurser se närmare på viktiga relationer i pedagogisk praktik.

Hjärtsvikt är ett mycket vanligt sjukdomstillstånd, så vanligt att det närmast är att betrakta som en folksjukdom. Tillståndet är vanligast hos äldre, men det drabbar även många under 65 år. Hjärtsvikt är kroniskt, det går inte att bota och det är livshotande. Sjukdomsförloppet är både svängande och oförutsägbart. Att leva med hjärtsvikt medför olika begränsningar i livssituationen. Symtomen kan variera från andfåddhet vid lättare ansträngning till en närmast invalidiserande trötthet. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker sjuksköterskan Lena Nordgren hur människor med hjärtsvikt i medelåldern lever med sin sjukdom.