Tema

Folkets Hus roll i arbetarrörelsens inträde i offentligheten – ny avhandling från Växjö universitet

I början av 1900-talet byggde arbetarrörelsen en stor mängd Folkets Hus runt om i landet. Motiven bakom att bygga egna samlingslokaler var att arbetarklassen skulle kunna bilda sig själv i egna lokaler i en anda av yttrandefrihet och själsodlande njutning. I förlängningen en möjlighet att skapa offentlighet kring arbetarrörelsens idéer för samhällsförändring. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker historikern Lennart Karlsson arbetarrörelsens inträde och verksamhet i offentligheten i en lokal kontext, i den bruksliknande industriorten Bromölla med särskild inriktning på Folkets Hus roll i denna process.

I avhandlingen har Lennart Karlsson undersökt de olika former av folkbildning som genomfördes i Folkets Hus och som var en nödvändig förutsättning för inträdet i offentligheten. Studierna inriktades från början i stor utsträckning till att förvärva kunskaper som var användbara i den politiska och fackliga verksamheten, men rörde sig också om bildning för personlig utveckling, t ex språkstudier, ideologiska studier och idéutveckling. Från början var Folkets Hus en angelägenhet för arbetarrörelsen, men blev efterhand, särskilt efter andra världskriget, allt mera en angelägenhet för hela samhället Bromölla, då Folkets Hus regelbundet och i ökande omfattning användes av i stort sett alla sociala skikt. Hyresgästerna representerades politiskt av organisationer från vänster till höger och intresseriktningar allt mellan frikyrkor och hobbyföreningar. Detta var ett resultat av en medveten strävan från Folkets Hus-föreningens sida, vilket fick sitt tydligaste offentliga uttryck i föreningens marknadsföring av teaterverksamheten som ”Bromölla teater”. Organisatoriskt yttrade sig denna strävan i att Folkets Hus styrelse under 1940- och 1950-talen till största delen bestod av de personer som utgjorde Bromölla kommuns högsta politiska ledning.

För att sätta in Bromölla Folkets Hus i de ideologiska och politiska sammanhangen har Lennart Karlsson också undersökt den internationella och nationella bakgrunden till Folkets Hus-rörelsen samt de lokala och nationella politiska förhållandena i vilka Bromölla Folkets Hus verkade.

Lennart Karlsson är verksam som forskare i historia vid Växjö universitet. Hans avhandling har producerats inom ramen för Nationella Forskarskolan i historia, med säte vid Lunds universitet.

Avhandlingen ”Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960” försvaras lördagen 31 januari 2009, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Thord Strömberg, Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lennart Karlsson, via e-post lennart.karlsson@vxu.se eller på telefon 0470-70 82 39.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Folkets Hus roll i arbetarrörelsens inträde i offentligheten – ny avhandling från Växjö universitet

 lästid ~ 1 min