Artikel från Växjö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 januari 2009

Likviditet och samvariation – några av faktorerna bakom den finansiella krisen

Det senaste året har präglats av krisen och turbulensen på de finansiella marknaderna i Skandinavien och i övriga världen. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker nationalekonomen Jonas Söderberg två av de faktorer som har karakteriserat denna kris, nämligen bristen på likviditet och underskattningen av samvariation mellan finansiella tillgångar.

Avhandlingen består av tre vetenskapliga artiklar. Två av dem undersöker hur likviditeten på aktiebörserna i Köpenhamn, Oslo och Stockholm varierar över tiden och om denna variation går att förklara. Att marknader torkar upp och blir illikvida, dvs. att likviditeten blir låg, har kännetecknat de flesta kriser på de finansiella marknaderna.

I sina studier finner Jonas Söderberg att likviditeten på de skandinaviska aktiemarknaderna och börserna har förbättrats sedan 1993, och detta gäller framförallt för de mindre bolagens likviditet. Dock är variationen stor från månad till månad, men vid ett stort fall så tenderar likviditeten att återhämta sig under nästa månad.  

I sin avhandling finner Jonas Söderberg, i likhet med tidigare studier på de amerikanska börserna, att när börsen går ner alternativt att fluktuation på börsen ökar, så minskar likviditeten på börsen. Däremot påverkar handelsaktiviteten i större utsträckning likviditeten på de skandinaviska börserna i jämförelse med de amerikanska. Detta beror troligtvis på att handeln på de skandinaviska börserna är organiserad annorlunda mot i USA. Dessutom finner Jonas Söderberg att samvariation i likviditet mellan de skandinaviska börserna är hög och att en nedgång i likviditeten på en av dessa börser har en benägenhet att sprida sig till de andra skandinaviska börserna.

Vidare undersöker Jonas Söderberg om makroekonomiska faktorer kan förutspå förändringar i likviditeten på de skandinaviska aktiemarknaderna. Han finner att styrräntan för Danmark, tillväxten i penningmängden för Norge och den korta räntan och inflödet från aktiefonder för Sverige alla förbättrar prognoserna för nästa månads likviditet för respektive lands börs.

Denna avhandling är den första studien som påvisar att förändringar i likviditeten till viss del går att förutspå. Med tanke på den aktuella finanskrisen är detta resultat av stort värde, vilket också avspeglas i att Jonas Söderberg i oktober som enda doktorand blev inbjuden att presentera sina resultat på konferensen Liquidity: Concepts and Risks, arrangerad av Deutsche Bundesbank och CESifo och hölls i München.

I den sista artikeln i avhandlingen testas om det traditionella sättet att modellera samvariationen mellan aktier noterade på Stockholmsbörsen är korrekt. Jonas Söderberg finner att det inte är korrekt oavsett om han studerar aktier eller branschindex.

Konsekvensen av att modellera samvariationen felaktigt är att sannolikheten av att priset faller samtidigt för två olika aktier blir för låg och att risken på en aktieportfölj underskattas.  Denna underskattning kan i sin tur leda till att finansiella institutioner, såsom banker, får för låga kapitaltäckningskrav i enlighet med Basel II.

Jonas Söderberg kommer ursprungligen från Malmö. Han är sedan 2000 doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet. Jonas Söderberg undervisar i finansiell ekonomi på Växjö universitet och har under finanskrisen har varit flitigt förekommande som expert i Sveriges Radios sändningar.

Avhandlingen ”Essays on the Scandinavian Stock Markets” försvaras onsdagen 28 januari 2009, kl. 13.00.

Disputationen äger rum i sal Myrdal. Växjö universitet.

Fakultetsopponent är professor Carsten Tanggaard, Århus universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jonas Söderberg, telefon: 0470-708410 e-post: jonas.soderberg@vxu.se.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera