Vätgas är en ren och förnybar energibärare, som kan driva bilar som bara släpper ut vatten. Problemet är att vätgasen är mycket brandfarlig när den blandas med luft. Därför krävs supereffektiva detektorer. Forskare från Chalmers har tagit fram den första vätgassensorn i världen som uppnår högt ställda framtida krav för att få användas i vätgasbilar.
En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog. Två nya studier tydliggör konsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över handelsflöden mellan länder.
Nu har forskare i Göteborg upptäckt hur en ny typ av strålningskälla kan skapas. Det handlar om världens starkaste envågspuls, som kan beskrivas som en tsunami av ljus. Den starka vågen kan användas för att utforska växelverkan mellan ljus och materia på ett nytt sätt.
Miljöförstöring kostar samhället enorma summor pengar – och ofta får framtida generationer stå för notan. Nu finns en ny ISO-standard som hjälper företag att värdera och hantera sina miljöskadekostnader, genom att sätta ett tydligt pris på vad deras varor och tjänster kostar för miljön.
Även en cell blir stressad. Och agerar därefter. Chlamersforskare har nu lyckats mäta exakt hur jästceller reagerar på förändringar i omgivningen. Metoden kan bana väg för biologiska målsökande läkemedel, uppger forskarna. Men också bidra till bättre öl och bröd.
En svensk patient med amputerad hand har fått världens första fingerfärdiga och kännande handprotes implanterad. Från titanimplantaten i underarmsbenen drogs elektroder till nerver och muskler, som både samlar in signaler som styr en robothand och förser den med känsel. Implantatteknologin har utvecklats vid Chalmers.
Så kallad elektronegativitet är en av de mest välkända modellerna för att förklara varför kemiska reaktioner sker. Chalmers-forskaren Martin Rahm omdefinierar nu elektronegativitet i grunden med en ny, mer omfattande, skala.
Två elektroner är bättre än en. OLED-displayer, plastbaserade solceller och bioelektronik kan bli mer konkurrenskraftiga genom upptäckten att det går att ”dubbeldopa” polymerer. Forskare vid Chalmers har upptäckt hur effektiviteten hos organisk elektronik kan fördubblas.
Ungdomars självmord är ofta spontana och impulsiva, och skulle kunna förhindras om den unga inte hittar någon farlig plats utomhus. Rätt utformning av den byggda miljön är därför en mycket viktig faktor för att motverka självmord.
En ny konstgjord led gör att patienter som amputerat underarmen kan återfå förmåga att göra viktiga handledsliknande rörelser, något som kan ge betydligt ökad livskvalitet.
När spänningen stiger kan oförutsedda saker hända. Det gäller även guldatomer. För första gången har forskare från bland annat Chalmers lyckats få ytan på ett guldföremål att smälta i rumstemperatur.
Genom att skapa artificiellt biomaterial så får vi samtidigt förståelse för hur naturen fungerar. Om vi 3D-printar skelett så kan vi också studera hur ben bildas på atomnivå, hur den oregelbundna massan arrangerar sig till benstruktur. Tekniken ska ge förbättrade implantat och samtidigt öka kunskapen om bland annat benskörhet.
Upp till femton miljoner hektar regnskog i Amazonas riskerar att förlora sitt skydd, visar en ny studie där forskare från Chalmers och KTH har samarbetat med forskare vid universitetet i Sao Paulo, Brasilien. Det motsvarar mer än hälften av Sveriges sammanlagda skogsareal.
Processvatten från fisk- och skaldjursindustrin innehåller värdefulla näringsämnen som kan användas i livsmedel eller fiskfoder. Men vattnet ses som avfall och tas inte tillvara. Forskning från Chalmers visar hur näringen kan återvinnas och föras tillbaka in i livsmedelskedjan.
Tio europeiska partners från akademin och industrin går nu samman för att på bara tre år bygga en högpresterande kvantdator och göra den tillgänglig i molnet. Projektet Open Super Q ingår i EU:s nya flaggskeppsinitiativ inom kvantteknologi. Chalmers bidrar med djuplodande expertis kring kvantdatorns grundläggande byggstenar.
Det går att lagra energi direkt i kolfiber som batterielektroder, visar en studie från Chalmers. Detta öppnar dörrarna för lättare batterilösningar i ebilar och flygplan – och bli ett lyft i utvecklingen av elfordon.
Genom att studera material på atomär nivå har forskare från Chalmers hittat ett sätt att göra katalysatorer mer effektiva och miljövänliga. Metoderna kan användas för att förbättra många olika typer av katalysatorer.
En forskargrupp vid Chalmers har gjort stora framsteg i utvecklingen av en specialdesignad molekyl som kan lagra solenergi för senare användning. Det går nu med molekylens hjälp spara energi i upp till 18 år, men energivärdet kan ökas mycket mer, menar Kasper Moth-Poulsen, biträdande professor i kemiteknik som också bedömer att teknologin kan vara i bruk om tio år.
Forskare från Chalmers slår nu fast att dubbdäck skördar fler liv än de räddar. En färsk studie som tar ett helhetsgrepp på dubbdäckens påverkan på människors hälsa, väger även in utsläpp under produktionen, från utvinning och tillverkning, samt dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa.
För att kunna konkurrera med fossila bränslen måste processen att utvinna biobränsle bli mycket effektivare. En av de viktigaste åtgärderna är att utveckla cellfabriker till en lägre kostnad, enligt forskare vid Chalmers.