En ung stjärnhop håller just nu på att ta form i vår galax Vintergatan. Tack vare mätningar från instrument som Alma och Hubbleteleskopet har astronomerna fått en ny bild av det kosmiska fyrverkeriet – som ger nya insikter om hur stjärnor, som vår sol, föds tillsammans.
Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet alfasynuklein ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. En ny metod som gör det möjligt att studera proteinernas interaktion med enskilda vesiklar i celler, har visat att membranets sammansättning spelar roll för hur mycket av proteinet som behövs för att göra skada.
Att järnberika mat är ett kostnadseffektivt sätt för att förebygga järnbrist. Men att hitta järnföreningar som lätt tas upp av tarmen utan att försämra livsmedelskvaliteten är en stor utmaning. Nu visar studier att fytat och hydrolyserat majsprotein uppfyller dessa kriterier.
Framtidens kameralinser kan bli tusentals gånger tunnare – och betydligt mer resurssmarta att tillverka. Genom elektronritade mönster i ett tunt lager plast på glas fokuseras ljuset precis som i en vanligt lins. Samtidigt är den artificiella ytan böjbar och tusentals gånger tunnare.
Nya tjänster för aktiv och delad mobilitet kommer att påverka hur vi reser i framtiden. En förutsättning för att dessa tjänster ska bidra till ett mer hållbart transportsystem är att de knyts samman med den traditionella kollektivtrafiken.
Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker ett pilotprojekt på Chalmers hitta ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler.
Bilindustrin storsatsar på att eldrivna fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant.
Byggsektorn står idag för en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, i Sverige och globalt. Genom att analysera material och aktiviteter vid nya vägbyggen kan man räkna ut hur mycket mindre utsläpp det skulle ge med alternativa material och produktionstekniker. Redan med befintlig teknik skulle man kunna halvera utsläppen.
Amputerade patienter kan uppleva konstgjord känsel i tankestyrda armproteser. Tre svenskar har sedan flera år en sådan protes – som innehåller ett av världens mest integrerade gränssnitt mellan människa och maskin. En studie visar nu att proteserna fungerar på ett naturligt sätt i patienternas dagliga liv.
Femte generationens mobilnät, 5G, är snart här med alla de möjligheter som den nya tekniken erbjuder när även våra prylar kan utbyta information med varandra. 5G beskrivs ofta i termer av snabbhet och ökad kapacitet. Men tekniken kommer också att möjliggöra mindre resursslöseri och en utveckling mot ett hållbarare samhälle.
Modeindustrin står för upp emot tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Närmare 92 miljoner ton avfall skapas årligen vid klädproduktion. En systemomfattande förändring kan minska modeindustrins miljöpåverkan, enligt en ny studie från Chalmers och flera andra internationella universitet.
Grafitnanoflagor som integreras i medicinska hjälpmedel av plast kan skära sönder bakterier och förebygga vårdrelaterade infektioner genom att döda 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa på ytan. Det kan vara en billig och enkel lösning på ett problem som påverkar miljoner av människor, genererar stora kostnader och som bidrar till ökad utveckling av antibiotikaresistens.
Vanliga analysmetoder för jordbruket bortser ofta från avgörande faktorer som biologisk mångfald, giftspridning och samhällsförändringar. Det kan leda till felaktiga slutsatser om intensivjordbruk och ekologiskt jordbruk.
Forskare på Chalmers har upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper, som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet, som är elastiskt och liknar brosk, kan användas inom medicinsk teknik och göra stor skillnad i människors liv.
Proteinet Atox1, som finns i bröstcancerceller, deltar i den process som gör att cancercellerna bildar metastaser. Det kopparbindande proteinet kan därmed både bli en möjlig biomarkör för sjukdomens aggressivitet, och en möjlig måltavla för nya läkemedel, enligt forskare vid Chalmers.
Värdefulla metaller kan finnas i bottensedimenten, bland annat i Göteborgs hamn. Utvinning av till exempel kobolt skulle kunna bidra till att bekosta muddring. Metallutvinning ur sediment skulle även ge stora miljömässiga fördelar, enligt en studie vid Chalmers.
Azotosomer, ett alternativ för att skapa cellmembran som tidigare föreslagits, kan inte bildas på Titan, Saturnus största måne. Upptäckten från Chalmers ger ändå ny kunskap om både cellmembran och möjligheterna för liv på Titan.
Vår digitala livstil på internet kräver en enorm förbrukning av elektricitet. Smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi, kan göra fiberoptiska kommunikationssystem mer energieffektiva.
Bosättningslagen skulle hjälpa nyanlända att komma in i det svenska samhället, men har i praktiken bidragit till att skapa osäkerhet och att rycka upp både enskilda personer och hela familjer ur sina nya sammanhang. Den slutsatsen drar chalmersforskarna Kristina Grange och Nils Björling i en ny rapport.
Glutamat är den signalsubstans som finns i störst mängd i våra hjärnor, och påverkar en stort antal funktioner. Forskare har nu lyckats mäta exakta antalet molekyler glutamat i omlopp – när en signal överförs mellan två hjärnceller. Något som kan öka kunskapen om till exempel neurologiska sjukdomar, vårt minne och vår aptit.