Grafitnanoflagor som integreras i medicinska hjälpmedel av plast kan skära sönder bakterier och förebygga vårdrelaterade infektioner genom att döda 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa på ytan. Det kan vara en billig och enkel lösning på ett problem som påverkar miljoner av människor, genererar stora kostnader och som bidrar till ökad utveckling av antibiotikaresistens.
Vanliga analysmetoder för jordbruket bortser ofta från avgörande faktorer som biologisk mångfald, giftspridning och samhällsförändringar. Det kan leda till felaktiga slutsatser om intensivjordbruk och ekologiskt jordbruk.
Forskare på Chalmers har upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper, som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet, som är elastiskt och liknar brosk, kan användas inom medicinsk teknik och göra stor skillnad i människors liv.
Proteinet Atox1, som finns i bröstcancerceller, deltar i den process som gör att cancercellerna bildar metastaser. Det kopparbindande proteinet kan därmed både bli en möjlig biomarkör för sjukdomens aggressivitet, och en möjlig måltavla för nya läkemedel, enligt forskare vid Chalmers.
Värdefulla metaller kan finnas i bottensedimenten, bland annat i Göteborgs hamn. Utvinning av till exempel kobolt skulle kunna bidra till att bekosta muddring. Metallutvinning ur sediment skulle även ge stora miljömässiga fördelar, enligt en studie vid Chalmers.
Azotosomer, ett alternativ för att skapa cellmembran som tidigare föreslagits, kan inte bildas på Titan, Saturnus största måne. Upptäckten från Chalmers ger ändå ny kunskap om både cellmembran och möjligheterna för liv på Titan.
Vår digitala livstil på internet kräver en enorm förbrukning av elektricitet. Smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi, kan göra fiberoptiska kommunikationssystem mer energieffektiva.
Bosättningslagen skulle hjälpa nyanlända att komma in i det svenska samhället, men har i praktiken bidragit till att skapa osäkerhet och att rycka upp både enskilda personer och hela familjer ur sina nya sammanhang. Den slutsatsen drar chalmersforskarna Kristina Grange och Nils Björling i en ny rapport.
Glutamat är den signalsubstans som finns i störst mängd i våra hjärnor, och påverkar en stort antal funktioner. Forskare har nu lyckats mäta exakta antalet molekyler glutamat i omlopp – när en signal överförs mellan två hjärnceller. Något som kan öka kunskapen om till exempel neurologiska sjukdomar, vårt minne och vår aptit.
Kaffe minskar risken att drabbas av typ 2-diabetes − men bara om du dricker bryggkaffe istället för kokkaffe. Valet av tillagningsmetod påverkar utfallet av kaffets hälsoeffekter, visar en studie från Chalmers i samarbete med Umeå universitet.
Den porösa, öppna strukturen ger hög förmåga att adsorbera koldioxid. Ett slags biobaserat hybridskum, med högt innehåll av så kallade zeoliter, har tagits fram av forskare från Chalmers och Stockholms universitet. Hög infångningsförmåga, hållbar sammansättning, till lägre användningskostnad är några av det nya materialets fördelar.
Med hjälp av en ny sorts nanoreaktor har forskare från Chalmers lyckats kartlägga den katalytiska prestandan hos enskilda metalliska nanopartiklar. Den nya metoden är viktig för att kunna studera och förbättra kemiska processer.
En enkel undersökning med mikrovågor kan ge kontrastrika 3D-bilder av bröstet. Det gör det möjligt att hitta tumörer som annars skulle ha varit osynliga vid vanlig mammografi, särskilt vid så kallade täta bröst.
Forskare på Chalmers har tagit fram en process för att bryta ner vilket plastavfall som helst till molekylnivå. Gasen som bildas kan sedan bli nya plastmaterial av samma kvalité som innan återvinningen.
En ny typ av aluminiumbatterier är dubbelt så energitäta som sina föregångare. De görs av råvaror som det finns gott om och kan troligtvis minska både produktionskostnader och miljöpåverkan. Batterierna öppnar för storskalig lagring av solkraft och vindkraft.
Det är inte vätebindningar som håller ihop de båda strängarna i dna, som man hittills trott. Istället är det vatten som gör att DNA kan hållas samman när det inte kopieras eller repareras. Upptäckten, gjord av forskare vid Chalmers, ger ny grundläggande kunskap om dna, och kan bli användbar inom medicin och livsvetenskap.
En ny detektor av grafen kan revolutionera nästa generations rymdteleskop. Genom att korsa signaler av olika frekvens kan man 3D-avbilda universum – och kanske avslöja hur livet kom till jorden. Tekniken har demonstrerats av forskare vid Chalmers.
En ny typ av elektronvåg kan hjälpa till att förklara några av mysterierna kring supraledare. Forskare från Chalmers och Politecnico di Milano har identifierat en avgörande aspekt hos den vanligaste gruppen av högtemperatursupraledande material, nämligen fluktuationer i den så kallade varierande laddningsdensiteten.
Atomernas grundläggande egenskaper kan förändras under högt tryck. Detta ger en ny dimension till periodiska systemet – och helt nya förutsättningar för materialforskning, enligt forskning från Chalmers.
Nästa år skjuts forskningssatelliten Mats upp från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Mats ska studera så kallade gravitationsvågor i atmosfären genom att detektera formationer i moln i mesosfären, på 70-110 kilometers höjd.