Varje gång vi skickar e-post, twittrar eller streamar en video, är vi beroende av laserljus för att överföra digital information i ett komplext nätverk av optiska fibrer. Tiotals högpresterande lasrar krävs för att fylla upp bandbredden. Nu visar forskare att alla dessa lasrar kan ersättas av en enda enhet – en mikroresonatorkam.
Solstormar, kosmisk strålning och norrsken är välkända fenomen. Exakt hur deras enorma energi uppstår är däremot inte lika känt. Nu har fysikforskare på Chalmers hittat ett nytt sätt att studera dessa spektakulära rymdplasmafenomen.
Trots olika storlek är svenska städer väldigt lika varandra i sin uppbyggnad. Jämfört med städer som London och Amsterdam är det få stockholmare och göteborgare som bor urbant. Den svenska utformningen av städer är problematisk både när det gäller integration och hållbarhet, menar forskare vid Chalmers.
Det finns ett samband mellan fiskkonsumtion och långsiktig neurologisk hälsa. Parvalbumin, ett protein som förekommer rikligt i flera fiskarter, har visat sig medverka till att förhindra uppkomsten av vissa proteinstrukturer som är tydligt kopplade till Parkinsons sjukdom.
En minimal spikmatta gjord av ämnet grafen kan motverka risken för infektioner vid implantat, som till exempel höft- och knäimplantat. Ett forskarlag vid Chalmers har upptäckt att rakbladsvassa grafenflagor ställda vertikalt skär sönder och dödar bakterierna.
Två vanliga järnföreningar ökar bildandet av en känd biomarkör för cancer visar en ny studie av cancerceller. Det ena, järncitrat, finns att köpa som järntillskott i hälsokostbutiker och vissa apotek i bland annat Sverige. Järn-EDTA är det andra, en godkänd tillsats i livsmedel i USA och inom EU.
Svettigt och tungt? Då jobbar textilen som bäst.
Forskare på Chalmers har utvecklat ett vävt tyg som ger ifrån sig elektricitet när det sträcks eller utsätts för tryck. Tillräckligt för att tända en lampa eller driva en miniräknare.
Hur blir vädret på längre sikt? Svaret finns i vindarna i den övre atmosfären. Nu ska forskare på Chalmers ta fram en satellit, kallad Siw, som blir den första att studera dessa vindströmmar. Syftet är att öka kunskaperna om hur de påverkar väder och klimat.
Stora mängder värdefulla metaller förloras från Europas urbana gruva. 20 ton guld från bilar går till spillo varje år och andelen knappa metaller i bilar fortsätter att öka. Nu släpps en ny databas som kartlägger metallerna och ökar möjligheten till återvinning.
Med sin okänslighet för störningar skulle så kallade majoranapartiklar kunna bli stabila byggstenar i en kvantdator. Problemet är att de enbart uppträder under mycket speciella omständigheter. Nu har forskare lyckats tillverka en komponent som visar tydliga tecken på att husera de eftersökta partiklarna.
Chalmersfysiker har bidragit till att sätta nytt världsrekord i ljus. Med hjälp av rekordljuset har forskarna kunnat mäta så kallad strålningsdämpning där elektroner bromsas in. Och satt den klassiska fysiken ur spel.
Ett chalmerslett forskarlag har tagit fram en metod för att mäta upp magnetfält i rymden med hjälp av metanol, den enklaste formen av alkohol. Forskningsresultaten löser en viktig gåta inom astrokemin och erbjuder ett nytt sätt att undersöka hur tunga stjärnor föds.
Jäst kan trimmas att skapa åtråvärda proteinläkemedel. Efter flera års arbete har forskare lyckats kartlägga den komplicerade metabolismen hos jästceller. Genombrottet innebär att en effektivare produktion av proteinläkemedel mot till exempel cancer är inom räckhåll.
En ny metod att undersöka kemikalier i huden kan minska djurförsök, och samtidigt ge nya möjligheter till utveckling av läkemedel och kosmetika. Med kemisk avbildning kan man mäta närvaro av i princip vilka ämnen som helst, i vilken del av huden som helst.
En kvantdator med långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer. Det är målet med en forskningssatsning i miljardklassen för att göra Sverige världsledande inom kvantteknologi.
Ett forskarlag har för första gången studerat detaljer på ytan av en åldrande stjärna med samma massa som solen. Observationerna kan ge en fingervisning om solens framtid.
Forskare på Chalmers har utvecklat en böjbar detektor för terahertzfrekvenser med hjälp av grafentransistorer på plast. Det är den första i sitt slag, och kan utöka användningsområdet av terahertzteknik till tillämpningar som kräver böjbar elektronik, exempelvis trådlösa sensornätverk och kroppsnära teknik.
Nanopartiklar är lynniga och oförutsägbara. Även om de ser lika ut på håll, är de egensinniga individer när man zoomar in på var och en. Allt är inte vad det ser ut att vara, utan det är detaljerna som avgör, säger chalmersforskarna som hittat ett sätt att komma underfund med de små partiklarnas beteenden.
Runt 90 procent av fartygen i svenska och danska farvatten följer de hårdare reglerna för svavelutsläpp som införts i norra Europa. Det konstaterar forskare på Chalmers som gjort fjärrmätningar av utsläppen från fartyg sedan de nya reglerna kom 2015. Men det finns tydliga skillnader i efterlevnad, beroende på vem som äger fartygen.
Hos friska personer blockerar exosomer – små signalbärare som celler skickar ut – hopklumpning av det protein som ger upphov till typ 2-diabetes. Exosomer hos patienter med sjukdomen har inte samma förmåga.