Atomernas grundläggande egenskaper kan förändras under högt tryck. Detta ger en ny dimension till periodiska systemet – och helt nya förutsättningar för materialforskning, enligt forskning från Chalmers.
Nästa år skjuts forskningssatelliten Mats upp från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Mats ska studera så kallade gravitationsvågor i atmosfären genom att detektera formationer i moln i mesosfären, på 70-110 kilometers höjd.
Forskare har designat en molekyl som kan fånga upp energi ur solens strålar för att senare avge den som värme. Meningen är att molekylen ska kunna ersätta luftkonditionering och fläktar.
– Målet är att skapa en behaglig inomhusmiljö även när solen gassar som mest, kemisten Kasper Moth-Poulsen vid Chalmers.
Proteiner är måltavla och transportörer för läkemedel i kroppen. Att förstå sig på dem är avgörande inom läkemedelsutveckling. Nu har forskare på Chalmers hittat sätt att studera enskilda proteiner i naturlig miljö – genom att kapsla in proteinet i en extremt tunn glasbit.
Nuvarande åtaganden inom Powering Past Coal Alliance, PPCA, är gravt otillräckliga för att vända klimatförändringen. Sammanlagt skulle PPCA-medlemmarnas löften om kolkraftsavveckling ge en minskning av de prognostiserade globala CO2-utsläppen med 0,7 procent. Det visar en ny analys från Chalmers tekniska högskola.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola har gjort framsteg inom 3D-printing genom att ta fram ett träbaserat bläck som härmar den unika ultrastrukturen i trä. Bläcket kan skriva ut allt från kläder, emballage och möbler till hälso- och sjukvårdsprodukter.
Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten, visar forskning från bland annat Chalmers.
Med hjälp av en minimal dosa, byggd av staplade atomtunna material, har Chalmersforskare lyckats skapa en typ av rundgång där ljus och materia blir till ett. Upptäckten innebär ett helt nytt sätt att fånga, förstärka och koppla ljus till materia på nanonivå.
Varför föds så få stjärnor vid Hästhuvudnebulosan, trots att alla förutsättningar verkar finnas där? Den frågan kan nu ett Chalmerslett forskarlag svara på.
Genom att låta två laserstrålar krocka, har forskare lyckats fördubbla energin hos protonstrålar från högeffektlasrar. Det är ett genombrott som bland annat kan leda till billig protonterapi, en metod att träffsäkert slå ut djupt sittande tumörer.
Många hoppas på litiumsvavelbatteriernas genombrott. Ett batteri som teoretiskt sett är fem gånger så energitäta som dagens litumjonbatterier. Nu har forskare vid Chalmers visat att så kallad grafensvamp kan skynda på utvecklingen.
Vätgas är en ren och förnybar energibärare, som kan driva bilar som bara släpper ut vatten. Problemet är att vätgasen är mycket brandfarlig när den blandas med luft. Därför krävs supereffektiva detektorer. Forskare från Chalmers har tagit fram den första vätgassensorn i världen som uppnår högt ställda framtida krav för att få användas i vätgasbilar.
En sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet i EU kan direkt kopplas till avskogning av regnskog. Två nya studier tydliggör konsumtionens klimatpåverkan genom att kombinera satellitdata från regnskog, global jordbruksstatistik och data över handelsflöden mellan länder.
Nu har forskare i Göteborg upptäckt hur en ny typ av strålningskälla kan skapas. Det handlar om världens starkaste envågspuls, som kan beskrivas som en tsunami av ljus. Den starka vågen kan användas för att utforska växelverkan mellan ljus och materia på ett nytt sätt.
Miljöförstöring kostar samhället enorma summor pengar – och ofta får framtida generationer stå för notan. Nu finns en ny ISO-standard som hjälper företag att värdera och hantera sina miljöskadekostnader, genom att sätta ett tydligt pris på vad deras varor och tjänster kostar för miljön.
Även en cell blir stressad. Och agerar därefter. Chlamersforskare har nu lyckats mäta exakt hur jästceller reagerar på förändringar i omgivningen. Metoden kan bana väg för biologiska målsökande läkemedel, uppger forskarna. Men också bidra till bättre öl och bröd.
En svensk patient med amputerad hand har fått världens första fingerfärdiga och kännande handprotes implanterad. Från titanimplantaten i underarmsbenen drogs elektroder till nerver och muskler, som både samlar in signaler som styr en robothand och förser den med känsel. Implantatteknologin har utvecklats vid Chalmers.
Så kallad elektronegativitet är en av de mest välkända modellerna för att förklara varför kemiska reaktioner sker. Chalmers-forskaren Martin Rahm omdefinierar nu elektronegativitet i grunden med en ny, mer omfattande, skala.
Två elektroner är bättre än en. OLED-displayer, plastbaserade solceller och bioelektronik kan bli mer konkurrenskraftiga genom upptäckten att det går att ”dubbeldopa” polymerer. Forskare vid Chalmers har upptäckt hur effektiviteten hos organisk elektronik kan fördubblas.
Ungdomars självmord är ofta spontana och impulsiva, och skulle kunna förhindras om den unga inte hittar någon farlig plats utomhus. Rätt utformning av den byggda miljön är därför en mycket viktig faktor för att motverka självmord.