Barn till mammor som dricker komjölk under amningen löper minskad risk att utveckla födoämnesallergi. Den slutsatsen drar livsmedelsforskare på Chalmers tekniska högskola.
Aska från förbränning innehåller stora mängder värdefulla metaller som zink. Med en metod, utvecklad av forskare vid Chalmers, kan nu en del av metallen utvinnas, vilket leder till minskade miljöföroreningar, mindre deponi och färre transporter.
Bra kylelektronik behövs för att bland annat kyla ner energikrävande serverhallar. Värmerör förstärkta med grafen skulle kunna kyla ner kraftelektroniken effektivare och därmed få ner klimatavtrycket.
Specialutvecklade drönare har använts för att samla in data från aldrig tidigare utforskade vulkaner. Data som gör det lättare för lokala samhällen att förutsäga framtida utbrott. Forskningen vid vulkanen Manam i Papua Nya Guinea förbättrar också förståelsen för hur vulkaner påverkar klimatet.
Källan till radioblixtar, korta radiosignaler som syns på långt håll i universum, har tidigare varit okänd. Nu har man upptäckt radioblixtar från vår galax, Vintergatan, och källan visade sig vara en av de extremt magnetiserade stjärnor som kallas magnetarer.
Byggsektorn, fastighetsbranschen och stadsförvaltningar måste högprioritera samma mål – att drastiskt minska sin klimatpåverkan. Och – allt måste ske mycket snabbt. Forskare vid Chalmers har tagit fram en konkret åtgärdslista.
Reaktiva syreföreningar, så kallade oxidanter, är i höga koncentrationer skadliga för celler hos alla organismer och är kopplat till åldrande. Men nu har forskare upptäckt att låga halter av oxidanten väteperoxid triggar ett enzym som hjälper till att bromsa åldrandet hos jästceller.
Påverkas du av din granne? Det gör nanopartiklar i katalysatorer också. Studier från Chalmers visar att närmaste grannarna avgör hur optimalt en nanopartikel fungerar i en katalysator.
Väteperoxid som används för att bleka hår eller göra våra tänder vitare kan också användas för att skräddarsy egenskaperna i ultratunna tvådimensionella material. Upptäckten är intressant för utvecklingen av nya lösningar inom nanoteknik och kvantelektronik.
Kommunikation med rymdsonder genom långdistanslänkar kräver bästa möjliga mottagarkänslighet. Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Sverige har utvecklat en laserstrålbaserad metod med hjälp av en nästan ”brusfri” optisk för-förstärkare i mottagaren. Det ökar både räckvidden och datahastigheten.
En specialdesignad molekyl, tillsammans med ett energisystem, har unika förmågor att fånga in och lagra solenergi. Metoden har tagits fram av en grupp forskare på Chalmers under de senaste åren. Nu inleds ett EU-projekt för att utveckla prototyper för tillämpning i större skala, till exempel för uppvärmning av bostäder.
När ljus och materia kopplas samman och blir till ett, uppstår en helt ny duett. I den starka kopplingen uppstår en sorts kvasipartiklar, polaritoner, med speciella egenskaper. Upptäckten öppnar nya forskningsmöjligheter och banar väg för till exempel nanomaskiner, ljusstyrd teknik och kvantteknologi.
Forskare på Chalmers har utvecklat en mätmetod som kan ge säkrare diagnos vid yrselsymptom och dessutom ger patienten mindre obehag. Resultaten är mycket lovande och flera patientstudier är nu på gång, där en speciellt utvecklad vibrator används för undersökning av balansorganets funktion då vibrationer leds genom skallbenet.
En ung stjärnhop håller just nu på att ta form i vår galax Vintergatan. Tack vare mätningar från instrument som Alma och Hubbleteleskopet har astronomerna fått en ny bild av det kosmiska fyrverkeriet – som ger nya insikter om hur stjärnor, som vår sol, föds tillsammans.
Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet alfasynuklein ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. En ny metod som gör det möjligt att studera proteinernas interaktion med enskilda vesiklar i celler, har visat att membranets sammansättning spelar roll för hur mycket av proteinet som behövs för att göra skada.
Att järnberika mat är ett kostnadseffektivt sätt för att förebygga järnbrist. Men att hitta järnföreningar som lätt tas upp av tarmen utan att försämra livsmedelskvaliteten är en stor utmaning. Nu visar studier att fytat och hydrolyserat majsprotein uppfyller dessa kriterier.
Framtidens kameralinser kan bli tusentals gånger tunnare – och betydligt mer resurssmarta att tillverka. Genom elektronritade mönster i ett tunt lager plast på glas fokuseras ljuset precis som i en vanligt lins. Samtidigt är den artificiella ytan böjbar och tusentals gånger tunnare.
Nya tjänster för aktiv och delad mobilitet kommer att påverka hur vi reser i framtiden. En förutsättning för att dessa tjänster ska bidra till ett mer hållbart transportsystem är att de knyts samman med den traditionella kollektivtrafiken.
Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker ett pilotprojekt på Chalmers hitta ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler.
Bilindustrin storsatsar på att eldrivna fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant.