Det har länge varit känt att den globala temperaturökningen inte fördelar sig jämnt över dygnet. Uppvärmningen har varit större på natten än på dagen, men under några decennier har en helomvändning skett. Temperaturerna ökar nu mer under dagtid, något som kan få negativa effekter för livet på jorden.
Ökningen av den globala genomsnittliga temperaturen vid jordens yta är ett av de viktigaste kännetecknen för klimatförändringar som orsakats av människan. Men temperaturökningen är inte jämn över dygnet.
Temperaturen under natten har ökat snabbare än dagstemperaturen under den senare hälften av 1900-talet. Detta uppvärmningsmönster – med variationer mellan dag och natt – kallas ”asymmetrisk uppvärmning”. Den orsakas av en blandning av mänskliga aktiviteter och naturligt förekommande fenomen.
Omvänd trend under tre decennier
I en ny studie har ett internationellt forskarlag undersökt fenomenet med asymmetrisk uppvärmning på nytt. De såg då att mönstret har förändrats.
Mellan 1961 och 2020 skedde en acceleration av den globala uppvärmningen under dagtid, medan uppvärmningstakten nattetid var relativt jämn.
Den här omvända trenden i asymmetrisk uppvärmning har lett till en ökande temperaturskillnad mellan dag och natt.
– Till vår förvåning hade inte bara den trenden upphört, utan analyserna som vi har genomfört på toppmoderna observationsbaserade dataset indikerar att det ursprungliga uppvärmningsmönstret gjort en helomvändning under de senaste tre decennierna, säger Ziqian Zhong som är forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Molntäcke har förändrats
En trolig förklaring till förändringen är ett fenomen som kallas global upplysning, eller global brightening på engelska. Det har observerats sedan slutet av 1980-talet.
– Det är ett resultat av ett minskat molntäcke, som gör att mer solljus når jordytan, vilket i sin tur leder till högre dagstemperaturer och därmed större skillnad mellan dags- och nattemperaturer under de senaste decennierna, säger Ziqian Zhong.
Komplext samspel
Det råder för närvarande stor osäkerhet om orsakerna bakom förändringarna i molntäcket. Det globala upplysningsfenomenet kan bero på ett komplext samspel mellan molnfria och molniga atmosfärer, men också av små partiklar i atmosfären, så kallade aerosoler.
Dessa aerosoler kan komma från naturliga processer som stänk från havsvatten och skogsbränder. De kan också komma från mänskliga aktiviteter som förbränning av fossila bränslen.
Forskarna för också fram en annan möjlig orsak till den omvända asymmetriska uppvärmningen. Ökningen av regional torka och värmeböljor tyder på en möjlig försvagning av den kyleffekt som normalt sker då vatten dunstar från jordytan. Detta skulle också kunna leda till en snabbare ökning av dagstemperaturerna, menar forskarna.
Kan påverka allt liv på jorden
Den större temperaturskillnaden mellan dag och natt skulle kunna påverka skördar, tillväxt hos träd och växter, djurens välbefinnande och människors hälsa.
– Detta visar på behovet av anpassade strategier inom olika områden som påverkas av temperaturvariationer mellan dag och natt, som jordbruk, folkhälsa och skogsförvaltning, för att ta itu med de utmaningar som denna klimatförändring innebär, säger Ziqian Zhong.
Mer om förändrade temperaturer natt och dag
Forskarna bakom studien fann att majoriteten av landområdena, 81 procent av den totala ytan, uppvisade en större uppvärmning nattetid från 1961 till 1990.
Under den efterföljande perioden från 1991 till 2020 skedde dock en förändring, där 70 procent av de observerade landområdena i stället uppvisade en större uppvärmning under dagtid.
Vetenskaplig studie:
Reversed asymmetric warming of sub-diurnal temperature over land during recent decades, Nature Communications.
Kontakt:
Ziqian Zhong, forskare vid avdelningen för geovetenskap och fjärranalys, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, ziqian.zhong@chalmers.se
