Fjord med en segelbåt
Gullmarsfjorden – en av Bohusläns fjordar som lagrar kol effektivt. Bild: Astrid Hylén
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Fjordar i Bohuslän på västkusten fungerar som effektiva kolfällor – oavsett om bottnarna är syrerika eller inte. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Stora mängder växtdelar singlar ner till bottnen i Bohusläns fjordar där de bildar sediment. På så sätt begravs organiskt kol som annars hade bidragit till försurningen av haven och till växthuseffekten.

När växtdelarna kommer i kontakt med syrgas påbörjas en nedbrytning av det organiska kolet till oorganiskt kol, som kan lösas till kolsyra i vattnet. Tidigare har forskningen antagit att syrehalten i bottenmiljön avgör hur effektivt kolet kan fångas in, men nu visar mätningar i tre fjordar i Bohuslän att syrehalten spelar mindre roll.

– Vi valde tre fjordar med olika syrehalter i bottenvattnet och för dessa fjordar verkar det som att mängden partiklar som sedimenterar är så hög att syrgasens inverkan på nedbrytningen blir låg, innan materialet begravs, säger Per Hall, forskare inom marin biogeokemi vid Göteborgs universitet.

Samma mönster i tre fjordar

Byfjorden, Hakefjorden och Gullmarsfjorden visar upp samma mönster i sedimenten. Stora mängder organiskt kol lagras in och nedbrytningen går med samma hastighet, oavsett om det är växtdelar från land eller hav som landat på bottnen.

– Det är också en ny kunskap. Längst in i fjordarna är andelen landlevande växtdelar större i sedimenten än längre ut i fjorden, närmast tröskeln. Men som kolfälla fungerar fjorden ungefär lika bra överallt, oavsett det organiska materialets ursprung, säger Per Hall.

Mineralpartiklar bidrar till kolfällan

Forskarnas mätningar visar också att det organiska materialet går samman med mineralpartiklar som transporteras ut i fjorden med vattendrag. Det gör att det organiska materialet sjunker snabbare.

Nedbrytningen går dessutom långsammare eftersom bakterier och andra organismer inte klarar av att bryta ned detta material lika bra. Det bidrar också till kolfällan.

Fjordar viktiga för klimatet

Fjordar är de marina miljöer som fångar upp mest organiskt kol i förhållande till sin storlek. De utgör bara en tiondels procent av all havsyta, men cirka 18 miljoner ton organiskt kol begravs i fjordsediment globalt varje år. Det motsvarar elva procent av allt kol som fångas in i världshaven.

– Därför drar vi slutsatsen att fjordar, framför allt de som ligger i ett tempererat klimat med omgivande landväxtlighet som kan bidra till sedimentationen i fjordarna, spelar en viktig roll i klimatregleringen på längre tidsskalor. Det understryker vikten av att utforska dessa ekosystem i samband med globala förändringar, säger Per Hall.

I studien har även flera forskare från Florida university deltagit.

Vetenskaplig studie:

Burial of Organic Carbon in Swedish Fjord Sediments: Highlighting the Importance of Sediment Accumulation Rate in Relation to Fjord Redox Conditions, JGR Biogeosciences.


 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera