Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram nya metoder för att stötta barn och unga med aggressiva beteenden. Med hjälp av kognitiv beteendeterapi och digitala medel vill man stötta både barn och föräldrar, men också lätta på sjukvårdens allt växande arbetsbelastning.
Under 2022 tilldelades 21 forskningsprojekt medel inom ramen för Fortes forskningsprogram om psykisk hälsa. Ett av dessa projekt, lett av Pia Enebrink och hennes team vid avdelningen för psykologi på Karolinska institutet, fokuserar på att utveckla och utvärdera en stegvis vårdmodell för familjer med barn och unga mellan 8 och 16 år som kämpar med aggressiva och trotsiga beteenden.
Det behövs bättre behandlingsinsatser
– I studien vill vi utvärdera både effekter och kostnadseffektivitet av KBT-insatser till föräldrar respektive barn. Målet är förstås att kunna hjälpa de familjer och barn som behöver stöd, samtidigt som vi också vill lätta på hälso- och sjukvårdens växande arbetsbörda. Det krävs dock mer kunskap, berättar Pia Enebrink.
Tidigare studier har visat att behandlingar för barn och unga med dessa typer av beteendeproblem har haft små till måttliga effekter, och att förståelsen för förändringsmekanismer fortfarande är bristfällig. Den behandling som har mest stöd i forskning och som är rekommenderad i vårdriktlinjer är föräldrastöd, men barn och unga med beteendeproblem är en heterogen grupp och det saknas kunskap om vilka som får tillräcklig hjälp av befintliga behandlingar.
– Detta pekar på utrymme och behov av förbättrade insatser. Vi vet till exempel att positiv förstärkning är en viktig komponent vid föräldrastöd, och att regler och naturliga konsekvenser är viktiga. Vi vet också att de föräldrastödsprogram som är mindre komplexa kan ha bättre effekt. Vi behöver dock bättre förståelse för vilka enskilda insatser som fungerar bättre än andra och hur de olika insatserna bäst ska kombineras i en sammanhållen och stegvis behandling, säger Pia Enebrink.
Det är viktigt att erbjuda tidig hjälp till dessa barn och unga, eftersom det i annat fall finns en risk att beteendeproblemen förvärras, vilket kan leda till konsekvenser såsom psykisk ohälsa, svårigheter med kamrater och i skolan.
Ordförklaringar
-
1
KBT, kognitiv beteendeterapi
KBT är en mycket vanlig terapiform. Behandlingen utgår från att en persons tankar, beteenden och känslor hänger samman och går att påverka och förändra. I KBT lär du dig om hur tankar och beteenden fungerar och hur du kan förändra dem. Läs mer om KBT, kognitiv beteendeterapi – 1177
-
2
RCT, randomiserad kontrollerad studie
RCT är ett sätt att till exempel studera effekten av en behandlingsmetod i förhållande till en annan redan vedertagen sådan eller ingen behandling alls. Att studien är randomiserad innebär att de som deltar i studien slumpmässigt delas in i två eller fler grupper som sedan ges de olika behandlingarna som ska jämföras.
Stegvis vårdmodell
Projektet, som kallas Steg för steg vid beteendeproblem, innefattar en stegvis modell som integrerar modern teknik för att maximera effektiviteten.
Under 2023 har vi utvecklat de enskilda insatserna, som innebär att föräldrar genomgår ett digitalt föräldrastödprogram i den första fasen. Genom strategier från tidigare KBT-föräldrastödsprogram och behandlingsmodellen Family Check-Up lär de sig att förebygga och hantera ilska och konflikter. Tanken är sedan att familjer med fortsatta problem får kompletterande KBT-behandlingar, inklusive VR-teknik som simulerar vardagliga situationer där både barn och föräldrar får tillfälle att öva på de färdigheter de lär sig.
– Projektet är det första i sitt slag som utvärderar en behandling med hjälp av VR (virtuell verklighet) i en svensk kontext för familjer med barn och unga med beteendeproblem, och vi hoppas att VR-tekniken ska kunna bidra till en ökad möjlighet att träna på färdigheter samt kanske även en högre motivation till behandling, säger Pia Enebrink.
VR-behandlingen för barnen utgår från en holländsk modell som heter Yourskills, som i utvärderingar har visat lovande resultat gällande förmåga att hantera och förebygga ilska, samt en ökad motivation till behandling hos deltagarna.
Projektet ska nu utvärderas i en pilotstudie
– Under hösten 2023 har vi med hjälp av postdoktorn Sophie Alsem från Amsterdams universitet utbildat behandlare. Nu är planen att efter etiskt godkännande testa det digitala föräldrastödsprogrammet och upplägget för VR-behandlingarna i pilotstudier. Dessutom intervjuas kliniker som arbetar med målgruppen, föräldrar med erfarenhet av barn med aggressionsproblem samt barn och unga som lätt blir arga. Den input vi får kommer att användas som grund för förbättring och justering av behandlingsmetoderna inför nästa steg i projektet som är en randomiserad kontrollerad studie, RCT. säger Pia Enebrink
Forskningsprojektet leds av Karolinska Institutet men är ett samarbete mellan forskare och kliniker från Amsterdams universitet, Uppsala universitet, Västra Götalandsregionen och Region Kronoberg.
Behandlingen inleds med digitalt föräldrastöd
Den första fasen i steg-för-steg-modellen innefattar ett digitalt föräldrastödsprogram, utformat för att stödja föräldrar att förebygga och hantera ilska och konflikter. Målet är att programmet ska stärka föräldrarnas förmåga att förstå, och hantera, barnets känslor, behov och reaktioner. Studien inleds med ett föräldrastödsprogram eftersom forskning visar att metoden är effektiv för familjer med konflikter och trotsproblem.
Behandlingen börjar med att uppmärksamma och stärka det som redan fungerar. Föräldrar får chans att öva på att visa uppskattning och hitta nya sätt att umgås som stärker relationen. När detta finns som trygg bas får föräldrar stegvis hitta nya sätt att förhandla och sätta gränser. Gränssättningen kommer sist i programmet eftersom forskning visar att det är viktigt med en god relation och betoning på att uppmärksamma det som fungerar, snarare än det som inte fungerar, och att det i sig kan bidra till att minska problemen.
Familjer med fortsatta problem får fortsatt stöd med hjälp av virtuell verklighet
Därefter randomiseras de familjer som fortsätter att ha svårigheter till tre olika KBT-behandlingsmetoder:
- behandling med VR-teknik för barn och unga
- behandling med VR-teknik för föräldrar
- fortsatt tillgång till föräldrastödsprogram med en digital coach
Genom användning av VR-teknik ges möjlighet att simulera verkliga situationer i en virtuell värld, vilket möjliggör träning av färdigheter i att förebygga och hantera ilska. Färdighetsträning en viktig typ av behandlingsinsats, men kan ibland vara svårt att genomföra och motivera patienten till. Genom VR kan psykologen spela olika roller såsom klasskamrat, förälder eller lärare i miljöer som skolan, hemma eller lekpark, och därmed skapa en mer realistisk upplevelse än ett vanligt rollspel.
Det nationella forskningsprogrammet om psykisk hälsa är ett tioårigt forskningsprogram som drivs av Forte. Ett av de prioriterade områdena för forskning är främjande, förebyggande och tidiga insatser för psykisk hälsa. Detta projekt är ett resultat av programmets första utlysning om barn och ungas psykisk hälsa som fokuserade på:
- Förekomst och fördelning gällande välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga
- Insatser för att främja barns och ungas välbefinnande
- Insatser för att förebygga psykiska besvär hos barn och unga
- Behandlande insatser för barn och unga med psykiatriska tillstånd
Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.
