Gruppaktiviteter minskade depressiva symtom bland äldre

– Depression är tyvärr vanligt bland äldre personer och särskilt vanligt vid demenssjukdom, säger Gustaf Boström, som är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och författare av avhandlingen.

– Behandling med antidepressiva läkemedel är ofta ineffektivt för äldre personer och för personer med demenssjukdom. Dessutom ökar risken för läkemedelsbiverkningar med ålder och sjuklighet, vilket är ytterligare en anledning till att hitta alternativa behandlingar.

Gustaf Boström har i sin avhandling undersökt om högintensiv fysisk träning under 45 minuter varannan vardag under 4 månader hade bättre effekt mot depressiva symtom bland äldre personer med demenssjukdom än en lika regelbunden sittande gruppaktivitet.

Sociala interaktioner minskade depression
Deltagarna i träningsgruppen tränade balans och benstyrka i övningar som efterliknade vardagliga rörelser som exempelvis uppresningar från stol, kliva upp på pallar (så kallade step-ups), eller gång över framlagda hinder. Deltagare i den sittande gruppaktiviteten fick bland annat samtala, sjunga, eller lyssna på högläsning, utifrån olika teman såsom årstider, vilda djur eller kända författare. Det fanns ingen skillnad i effekt mellan aktiviteterna, men i båda grupperna minskade höga nivåer av depressiva symtom.

– Tidigare studier har visat att personer med demenssjukdom på särskilt boende kan ha få sociala interaktioner, vilket kan ha en negativ inverkan på hur man mår. De positiva effekterna av aktiviteterna skulle därför kunna bero på den sociala samvaron, men fler studier behövs för att bekräfta detta, säger Gustaf Boström.

Samband mellan nedsatt balans och depression
Gustaf Boström undersökte även om det fanns ett samband mellan nedsatt balans, övergripande hjälpberoende i dagliga aktiviteter, eller hjälpberoende i vissa dagliga aktiviteter och depressiva symtom bland äldre personer. Tvärsnittsstudien med 392 deltagare visade att det verkar finnas ett samband mellan nedsatt balans och depressiva symtom. Bland hjälpberoenden var två specifika behov kopplade till depressiva symptom – överflyttning och påklädning.

– Sambanden mellan nedsatt balans, behov av hjälp med att förflytta eller klä på sig och depression är viktiga och kan ligga till grund för framtida studier där man vill förebygga eller behandla depression bland äldre personer, säger Gustaf Boström.

Män klarade medicineringen bättre
Slutligen undersökte Gustaf Boström om personer med demenssjukdom eller personer som är 85 år eller äldre har en ökad risk för död vid pågående behandling med antidepressiva läkemedel. Tidigare studier har sett en ökad risk för död vid användning av antidepressiva läkemedel hos äldre deprimerade personer. Men vad gäller personer som är mycket gamla eller har demenssjukdom, och därmed en förväntat högre risk för läkemedelsbiverkningar, är kunskapen begränsad.

Resultaten visade dock ingen märkbart ökad risk i dessa grupper, men däremot noterades könsskillnader. Bland mycket gamla personer hade kvinnor en relativt högre risk för död jämfört med män och bland personer med demenssjukdom var antidepressiva läkemedel associerat med bättre överlevnad hos män. Dessa skillnader samt eventuella risker vid initiering av behandling med antidepressiva läkemedel behöver utredas vidare i framtida studier.

Gustaf Boström är uppvuxen i Simrishamn. Efter sina doktorandstudier i geriatrik vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatrik, kommer han att jobba som läkare på Geriatriskt centrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Avhandlingen:  Onsdagen den 4 maj försvarar Gustaf Boström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, sin avhandling med titeln: Depression hos äldre personer med och utan demenssjukdom – icke-farmakologiska interventioner och associationer mellan psykofarmaka och död. (Engelsk titel: Depression in older people with and without dementia – non pharmacological interventions and associations between psychotropic drugs and mortality). Fakultetsopponent: Professor Knut Engedal, Institutt for klinisk medisin, Oslo universitetssykehus, Universitetet i Oslo, Norge. Huvudhandledare: Håkan Littbrand. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Vårdvetarhusets aula.

För mer information:
Gustaf Boström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatrik
Telefon: 090-785 8755; 073-658 3357 E-post: gustaf.bostrom@umu.se