Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Immunförsvar" i kronologisk ordning.
Under björkpollensäsongen ökar mängden förstadieceller till mastceller hos astmapatienter – särskilt hos personer med svåra symtom. Det visar en studie.
Infektioner som orsakas av invasiva streptokocker, eller mördarbakterier, kan vara livshotande. Men varför får vissa människor ett värre sjukdomsförlopp? Enligt en studie finns svaret i våra gener.
Även personer som riskerar att bli svårt sjuka i covid-19 kan få ett bra skydd efter tre doser mRNA-vaccin. Det visar en studie på patienter med nedsatt immunförsvar.
Forskare har funnit en MS-gen-variant som kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. De hoppas nu på behandlingar som hejdar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.
Gravida med MS brukar få en tillfällig lindring i sin sjukdom, under graviditeten. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker under en graviditet och hoppas att det ska visa vägen till nya behandlingar.
Risken för rökare att drabbas av ulcerös kolit ökar på samma sätt som för andra inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.
Stora och kroniska sår är ofta mycket svåra att få bukt med. Men nu kan forskare visa att behandling med modifierade mjölksyrebakterier har bra effekt på sårläkningen.
Immunsystemet i tarmen hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, har nu kartlagts. Målet är mer individanpassade behandlingar.
Gamla människor med ovanligt låga nivåer av antikroppar mot covid 19-viruset löper extra stor risk att dö om de får infektionen. Dessa personer har redan vaccinerats flera gånger men kan behöva en extra vaccinboost för att minska risken för dödsfall, enligt forskare.
Vilken dryck du blandar i din spenatsmoothie kan ha betydelse. Det enligt en studie där forskare gjort spenatsmoothies på drycker som komjölk och sojadryck.
Patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit har en förhöjd risk att drabbas av lymfkörtelcancer, lymfom. Det kan bero på sjukdomen men behandlingen kan också spela en roll, enligt forskare.
Epilepsiutredningar tar ofta lång tid och sjukdomen kan även förväxlas med andra tillstånd. Forskare har nu upptäckt att en biomarkör – ett protein – kan spåras genom blodprov och bli en ledtråd till rätt diagnos.
Patienter med SLE har ofta mycket inflammation i kroppen. Nu visar en studie att ”snabbsänkeproteinet” CRP kan ha en positiv effekt på sjukdomen genom att dämpa ett överaktivt signalämne som driver på inflammationen.
Tidig behandling med antibiotika kan vara avgörande för att undvika svåra komplikationer vid sepsis. Men sjukdomens diffusa och mångtydiga symtom kan vara svåra att bedöma av ambulanssjukvårdare, visar en avhandling.
Ju allvarligare sjukdom vid covid-19, desto långsammare återhämtar sig immunceller av typen dendritiska celler, som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.
Kroppen har ett system att utbyta information, celler emellan. Forskare tror sig nu ha nu hittat nya sätt att dra nytta av det systemet för att få bättre cancerbehandlingar.
Män löper en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Det kan hänga ihop med en förlust av y-kromosomen i männens vita blodkroppar. Och det skulle på sikt kunna hjälpa till att bedöma risken för allvarlig covid-19, enligt forskare.
Nanomaterialet grafenoxid används i bland annat elektronik. Och materialet kan påverka immunförsvaret, indirekt via bakterier i tarmen, enligt en ny KI-studie av zebrafiskar.
Genom att aktivera hjärnans storätande immunceller kan man utlösa inflammatoriska skyddsmekanismer i immunsystemet, vilket bromsar sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom.
B-celler är viktiga för vårt immunförsvar, men nu visar forskning att immuncellerna ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt, något som förhindrar läkning av vävnaden.
