Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom "Ekonomi" i kronologisk ordning.
Företag som gör dataspel vill få spelare från hela världen. Men då måste de tänka till ordentligt i förväg, enligt forskning. Symboler kan betyda olika saker och alla förstår inte engelska – till exempel.
I Facebookgrupper kan fattiga barnfamiljer anonymt be om presentkort på mat. Men den här sortens hjälp är inte bara av godo, menar forskare vid Högskolan i Gävle. Risken är fattigdom inte upptäcks.
Snacket på nätet kan förutspå om ett dataspel kommer att sälja bra eller inte. Och det här kan företag baka in i sina försäljningsprognoser, enligt forskare.
Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.
Personer som pensionssparar i så kallade hållbara fonder drivs inte bara av altruistiska värderingar. Viljan att imponera på andra, samt att ha makt över den hållbara utvecklingen, spelar också in.
För att investerare ska kunna jämföra företag i olika länder behöver ekonomin redovisas på liknande sätt. Men trots att en internationell standard finns går några länder, till exempel Kina, delvis sin egen väg. Situationen kan leda till informationsbrist och förvirring, enligt en avhandling.
Vår planet har blivit alltmer sårbar som ett resultat av jordbrukets expansion och andra mänskliga aktiviteter. Och finansiella aktörer med verksamhet i utsatta områden som Amazonas spär på riskerna ytterligare, visar en klimatrapport.
Äldre personers drivkrafter att jobba längre både ökade och minskade till följd av 1999 års stora pensionsreform, då ATP-systemet skrotades. Det visar en ny rapport från IFAU.
Unga män med högre inkomster och som överskattar sina finansiella kunskaper har lättare för att gå på finansiellt ”skitsnack”. Äldre kvinnor med lägre inkomst – som inte överskattar sina kunskaper i ekonomi – är inte lika mottagliga.
Att obetalda skulder kan öka risken för självmord är känt sedan tidigare. Nu visar forskning att risken minskar när skulderna betalats.
Det finns en mängd fallgropar vid näthandel. Hemsidor kan exempelvis ha en design som får konsumenter att fatta ogenomtänkta beslut. Forskare har nu tittat närmare på problemet med så kallade dark patterns.
Risken är stor att projekt i utvecklingsländer upphör när bidragen är slut. Men det behöver inte bli så, enligt en ny avhandling som utmanar traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling och bekämpning av fattigdom.
Det är snarare en son än en dotter som driver ett familjeföretag vidare. Men preliminära resultat från en studie visar att om en dotter tar över som ledare går verksamheten bättre.
Demokrati är en självklarhet i västvärlden – men bara politisk demokrati, inte ekonomisk. I företag bestämmer några få och det finns ingen rösträtt för anställda.
I en värld där allt högre krav ställs på hållbarhet tvingas konkurrerande företag att samarbeta för att nå upp till målen. Hur ser denna samverkan ut och vilka resultat uppnår man?
Många forskare tror fortfarande på de klassiska modellerna, men att de går att förbättra. Starkaste kritiken mot den neoklassiska skolan är att den lutar sig för mycket på matematiska modeller som inte alltid stämmer med verkligheten. Vad tror forskare om framtiden för den ekonomiska vetenskapen?
Bara 3-4 procent av svenska professorer i nationalekonomi är kvinnor, det vill säga totalt 4-5 personer (2005). Skulle nationalekonomin och därmed den ekonomiska politiken sett annorlunda ut om nationalekonomi inte vore en så mansdominerad disciplin? Detta är frågor som Ing-Marie Gren, professor i naturresurs- och miljöekonomi vid SLU, funderat mycket över.
Gång på gång spricker bubblor och ekonomiska kriser uppstår. Ibland med politiska spänningar eller till och med med krig som följd. Men kan vi inte lära oss av historien för att undvika framtida kriser?
Ett problem med den ekonomiska forskningen är närheten till politiken, där politikerna kanske lyssnar mer till den forskning som gynnar deras syften – som till exempel försvar av tillväxtbegreppet eller business as usual.
En av den främsta kritiken mot den neoklassiska skolan är att den har så stort inflytande. Den utgör nuvarande paradigm och utmanas inte inifrån de ekonomiska institutionerna.
– Ska man forska vid en nationalekonomisk institution måste man stanna kvar inom den neoklassiska skolan, säger Thomas Hahn, ekonom-agronom knuten till Stockholm Resilience Center.
