För att investerare ska kunna jämföra företag i olika länder behöver ekonomin redovisas på liknande sätt. Men trots att en internationell standard finns går några länder, till exempel Kina, delvis sin egen väg. Situationen kan leda till informationsbrist och förvirring, enligt en avhandling.
Vår planet har blivit alltmer sårbar som ett resultat av jordbrukets expansion och andra mänskliga aktiviteter. Och finansiella aktörer med verksamhet i utsatta områden som Amazonas spär på riskerna ytterligare, visar en klimatrapport.
Äldre personers drivkrafter att jobba längre både ökade och minskade till följd av 1999 års stora pensionsreform, då ATP-systemet skrotades. Det visar en ny rapport från IFAU.
Unga män med högre inkomster och som överskattar sina finansiella kunskaper har lättare för att gå på finansiellt ”skitsnack”. Äldre kvinnor med lägre inkomst – som inte överskattar sina kunskaper i ekonomi – är inte lika mottagliga.
Det finns en mängd fallgropar vid näthandel. Hemsidor kan exempelvis ha en design som får konsumenter att fatta ogenomtänkta beslut. Forskare har nu tittat närmare på problemet med så kallade dark patterns.
Risken är stor att projekt i utvecklingsländer upphör när bidragen är slut. Men det behöver inte bli så, enligt en ny avhandling som utmanar traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling och bekämpning av fattigdom.
Det är snarare en son än en dotter som driver ett familjeföretag vidare. Men preliminära resultat från en studie visar att om en dotter tar över som ledare går verksamheten bättre.
Demokrati är en självklarhet i västvärlden – men bara politisk demokrati, inte ekonomisk. I företag bestämmer några få och det finns ingen rösträtt för anställda.
I en värld där allt högre krav ställs på hållbarhet tvingas konkurrerande företag att samarbeta för att nå upp till målen. Hur ser denna samverkan ut och vilka resultat uppnår man?
Många forskare tror fortfarande på de klassiska modellerna, men att de går att förbättra. Starkaste kritiken mot den neoklassiska skolan är att den lutar sig för mycket på matematiska modeller som inte alltid stämmer med verkligheten. Vad tror forskare om framtiden för den ekonomiska vetenskapen?
Bara 3-4 procent av svenska professorer i nationalekonomi är kvinnor, det vill säga totalt 4-5 personer (2005). Skulle nationalekonomin och därmed den ekonomiska politiken sett annorlunda ut om nationalekonomi inte vore en så mansdominerad disciplin? Detta är frågor som Ing-Marie Gren, professor i naturresurs- och miljöekonomi vid SLU, funderat mycket över.
Gång på gång spricker bubblor och ekonomiska kriser uppstår. Ibland med politiska spänningar eller till och med med krig som följd. Men kan vi inte lära oss av historien för att undvika framtida kriser?
Ett problem med den ekonomiska forskningen är närheten till politiken, där politikerna kanske lyssnar mer till den forskning som gynnar deras syften – som till exempel försvar av tillväxtbegreppet eller business as usual.
En av den främsta kritiken mot den neoklassiska skolan är att den har så stort inflytande. Den utgör nuvarande paradigm och utmanas inte inifrån de ekonomiska institutionerna.
– Ska man forska vid en nationalekonomisk institution måste man stanna kvar inom den neoklassiska skolan, säger Thomas Hahn, ekonom-agronom knuten till Stockholm Resilience Center.
Den neoklassiska skolan har varit tongivande inom forskningen och dominerat den ekonomiska politiken allt sedan den skotske nationalekonomen Adam Smith (1723-1790). Den talar om de fria (det vill säga avreglerade) marknaderna, om det marknadsmässigt rätta priset som sätts av utbud och efterfrågan och om människan som en rationell ekonomisk varelse (homo economicus). Det synsättet utgör ett paradigm.
Allt började i USA, där alltför många hade lånat alltför mycket pengar inbakat i avancerade finansiella produkter. När den amerikanska bostadsbubblan sprack och huspriserna föll så skapade det problem för hela världsekonomin.
Sverige kastades in i en kombinerad bank-, finans-, fastighets- och budgetkris 1990. Bakgrunden var att regering och riksbankschef hade slopat både kreditregleringen 1985 (nu blev det fritt fram att låna) och valutaregleringen 1989 (nu fick pengar flyta fritt över Sveriges gränser). Syftet var att bekämpa inflationen i stället för som tidigare arbetslösheten.
Sveriges ekonomi skulle kunna beskrivas som en liten båt på ett stormigt hav och på de ekonomiska världshaven har det verkligen stormat de senaste åren. För att förstå läget idag, hur vi hamnade där vi är och vilka förändringar som kan komma att krävas inför framtiden, så måste vi först gå tillbaka över hundra år i tiden.
Nationalekonomerna – har i den rika världen – alltid haft ett stort inflytande och en stor delaktighet i samhällsdebatten, men när finanskrisen slog till med full kraft 2008 stod ändå ekonomikåren både handfallen och överraskad. Hur kommer det sig och vilken hjälp kan vi medborgare få av den ekonomiska vetenskapen?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Psst, med forskning.se:s nyhetsbrev tre gånger i veckan missar du inga nyheter från Sveriges universitet och högskolor!
Välkommen!
Vi använder förstahands- och tredjepartskakor (cookies). Vi gör det för att webbplatsen ska fungera bra och för att vi ska kunna följa upp hur den används. Du kan välja att stänga av kakor i din webbläsare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.