Forskare har identifierat vilka celler i kroppen som det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) kan infektera. Kartläggningen kan ge ledtrådar till möjliga smittvägar och typer av läkemedel som kan vara effektivt mot infektionen.
Löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser i Sverige blir allt större. Det är en viktig förklaring till att lönegapet ökat de senaste decennierna. Det visar en ny studie där forskare från bland annat Stockholms universitet har undersökt data från Sverige och 13 andra höginkomstländer.
Ester Pollack, professor i journalistik vid Stockholms universitet, kom förra året ut med boken ”Källkritik! Journalistik i lögnens tid”. Här tipsar hon om hur du kan navigera i störtfloden av information under coronapandemin.
Stora så kallade Rydbergjoner kan vara nästa steg i utvecklingen av kvantdatorer, visar forskning från Stockholms universitet.
Immunologen Anna-Lena Spetz leder projektet ”Fight-nCoV” vid Stockholms universitet. Målet är bland annat en nässpray som minskar virusnivåerna i slemhinnan.
Ett nytt projekt vid Stockholms universitet ska tillsammans med Folkhälsomyndigheten studera utfall av pandemier med hjälp av artificiell intelligens.
Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra sinnen. Men ny forskning pekar i stället på att doftsinnet kan dominera synsinnet. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet.
Rör på dig då och då och lägg inte för många digitala möten på samma dag. Att arbeta hemifrån kan vara bra för att kunna fokusera på vissa arbetsuppgifter, men det finns en risk för att arbete och fritid flyter ihop och att arbetsmiljön blir sämre.
Coronavirusets framfart över världen har en stark påverkan på den globala ekonomin och arbetslösheten ökar kraftigt. Studier från tidigare ekonomiska kriser i Sverige visar att ett stort antal arbetslösa riskerar att dö i förtid.
Den typ av bostadsområde eller region som flyktingar och andra migranter först bosätter sig i är också ofta det område där de stannar kvar. Det gäller både relativt fattiga områden och mindre orter, om det var där de först hamnade, visar kulturgeografisk forskning från Stockholms universitet.
För att förstå hur allvarliga sjukdomar sprids och hur de ska bekämpas krävs kunskap om hur människors kontaktstrukturer ser ut. Först då kan rätt åtgärder sättas in, som reserestriktioner eller kontaktspårning.
Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, forskar just om kartläggning av nätverksstrukturer.
Med hjälp av matematiska modeller kan Tom Britton, professor i matematik, räkna ut hur snabbt coronaviruset sannolikt kommer att spridas. Det som styr svaret kallas reproduktionstalet R, vilket är antalet individer som en typisk smittad person i genomsnitt smittar i inledningen av epidemin.
I urbana miljöer har vi större tolerans för buller, jämfört med samma ljud i ett vackert grönområde. Grönområdens effekt på vårt välbefinnande visas i en avhandling från Stockholms universitet.
Den urgamla berglärkan hittades nedfrusen vid en by i Sibirien. Och visade sig ha mycket att berätta. Forskare kartlade arvsmassan och fick ny kunskap om hur underarter utvecklas, och hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.
Tonåringar som bor växelvis hos två separerade föräldrar mår ungefär lika bra som jämnåriga i familjer där föräldrarna bor tillsammans – förutom i vissa familjekonstellationer. Det visar en ny studie i sociologi från Stockholms universitet.
Om du och din partner drar åt olika håll när det gäller att skaffa barn – vems vilja väger då tyngst, i genomsnitt? En studie i demografi har svaret, som nyanserar bilden av traditionella könsroller.
För att bevara växt- och djurarter måste man inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.
En ny studie visar att kemikalier i damm inomhus kan störa transporten av sköldkörtelhormon. En störning i hormonnivåer kan påverka hälsan under hela livet, men är särskilt problematiskt för små barn då de utvecklas.
Officiella siffror i Sverige överskattar antalet migranter som bor i landet. Det beror på att fler utlandsfödda lämnar Sverige än vad som tidigare varit känt, enligt en ny studie i demografi från Stockholms universitet.
Två år. Så mycket förlängs tiden till första jobbet för kvinnliga flyktingar och anhöriginvandrare som redan före flytten har familj i Sverige jämfört med dem som inte har familj här.