Tumlare är skygga och forskare vill veta mer om hur de lever, men också vilka hot de möter. För att öka kunskapen uppmanas nu allmänheten att rapportera in döda tumlare.
Under vulkanutbrott på Island kunde forskarna ta unika prover från alldeles färsk lava. Undersökningar av lavan visade magmans rörelser under jordskorpan – vilket kan hjälpa till att förutsäga nya vulkanutbrott.
En köldperiod för 201 miljoner år sedan ledde till ett massutdöende av stora reptiler. Men befjädrade dinosaurier inte bara överlevde, utan kunde snabbt växa i antal under tidsperioden jura.
Dagens hundar härstammar från två olika vargpopulationer som tämjdes i östra eller centrala Asien. Det har forskare kommit fram till efter att ha analyserat dna från förhistoriska vargar på norra halvklotet.
Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan uttorkade våtmarker som förstörts av skogsbränder ha utlöst ekosystemens kollaps.
Flygekorren, fjällräven och igelkotten är några däggdjur vars päls kan få ett rosa skimmer i ultraviolett ljus. Forskare har spårat källan till ljuseffekten – som visar sig vara ett vanligt fenomen.
En sillgrissla som ringmärktes som unge 1973 på Stora Karlsö, Gotland, har nu hittats död i Skåne, mellan Trelleborg och Höllviken. Åldern blev 48 år och sju månader, vilket gör den till den äldsta kända ringmärkta fågeln i Sverige.
Mossdjuren utvecklades 35 miljoner år tidigare än man trott. Världens hittills äldsta fossil av mossdjur har hittats i Kina. Därmed har mossdjuren sitt ursprung från samma period för drygt 500 miljoner år sedan, i den så kallade kambriska explosionen, liksom alla andra nu levande djurgrupper.
Hur kan det finnas gångar från djur i kvartsit, när bergarten bildades miljontals år innan det fanns djur på jorden? Nu har forskare från Naturhistoriska rikmuseet löst gåtan.
Marken brann och ny forskning visar att vatten i sjöar och floder förvandlades till ett giftigt mikrobiellt slam. Klimatförändringen under slutet av tidsperioden Perm gick extremt snabbt med en temperaturökning på upp till 14 grader.
Mikrofoner i Östersjön registrerar nu ökad aktivitet från de hotade tumlarna. Ett tecken på att de kan ha blivit fler. Omedelbara krafttag kan rädda valen från utrotning, tror forskare.
Den bolid, rymdsten, som lyste upp himlen över Mellansverige i november förra året gav upphov till ett meteoritfall. Det bekräftar forskare efter att fragment av rymdstenen har hittats och undersökts. Det är det första svenska fyndet efter ett observerat meteoritfall på över 66 år.
Blåbocken är utdöd sedan år 1800 och idag finns bara enstaka exemplar bevarade på museer I Europa. Nu visar en dna-undersökning att flera av exemplaren i själva verket är närbesläktade antiloparter som även lever idag. Dock är blåbocken som är utställd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm äkta.
Naturhistoriska riksmuseet har kartlagt älgens arvsmassa och därigenom kunnat spåra Sveriges älgar tillbaka till små grupper som under istiden levde längs isens kant i Mellaneuropa. Älgen har stor genetisk mångfald och endast låg grad av inavel.
För 11 000 år sedan fanns minst fem genetiskt olika typer av hundar i världen som levde med människor. Det visar en DNA-studie av arkeologiska fynd.
De akut hotade svenska fjällgässen har inte gener från den närbesläktade bläsgåsen. Det visar en kartläggning av fjällgässens arvsmassa. Att det inte finns några hybrider kommer att underlätta arbetet med att bevara arten.
Forskare har kartlagt DNA från ett sabeltandat kattdjur och resultatet visar på ett socialt och intelligent flockdjur som tröttade ut sina byten genom att jaga dem långa sträckor.
Fossil av mikroskopiskt liv i berggrunden är ett outforskat forskningsområde. Dessa livsformer har haft stor betydelse för livets utveckling på jorden och fossilen finns i stora delar av jordskorpan.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen vid slutet av den senaste istiden har ofta tillskrivits människans expansion över världen. Ny genforskning visar att åtminstone den ullhåriga noshörningens utdöende kan ha haft andra orsaker.
För att locka honor till parning bygger lövsalsfågeln en jättelik lövsal där han dansar och visar upp sina finaste föremål. Detta saknar motstycke i djurvärlden, men trots det har förmågan uppkommit två gånger oberoende av varandra, visar en dna-studie. Förutsättning har varit att arten lever i en miljö med föda i överflöd, menar forskarna bakom studien.
