Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan uttorkade våtmarker som förstörts av skogsbränder ha utlöst ekosystemens kollaps.
– Vi har möjlighet att förhindra förbränning av världens kolsänkor och undvika de värsta effekterna av vårt tids uppvärmning. De hade inte de arter som drabbades av massutrotningen från det förflutna, säger forskaren Chris Mays.
Kraftig ökning av skogsbränder i gamla våtmarker
Forskare vid University College Cork (Irland) och Naturhistoriska riksmuseet (Sverige) undersökte massutdöendet som drabbade nästan alla arter på jorden i slutet av tidsperioden perm, då hela ekosystem som kollapsade. De upptäckte då en kraftig ökning av skogsbränder.
Under slutet av perm skedde snabba utsläpp av växthusgaser från ett stort antal vulkaner, som ledde till extrem uppvärmning och uttorkning. Det följdes av skogsbränder över stora våtmarker som tidigare var permanent blöta. Istället för att fånga upp kol från atmosfären omvändes våtmarkerna till stora källor av atmosfäriskt kol, vilket förstärkte den kraftiga uppvärmningen.
En kolsänka är ett område som fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Den tar upp mer koldioxid än den släpper ut.
En kolkälla är ett område som släpper ut mer koldioxid än det tar upp.
Miljontals år av återhämtning
Forskarna upptäckte att våtmarkerna regelbundet stördes av bränder som ledde fram till utdöendet, genom att studera växtfossil och kolrester från Sydney & Bowen-bassängerna i östra Australien och på Antarktis (Lambert Grabien).
Som svar på bränderna utvecklade växterna olika brandskyddsmekanismer. Men den kraftiga klimatförändringen och kulmen av brandaktivitet under utdöendet verkar trots det ha drivit även dessa brandanpassade växter över en tröskel, som ekosystemet inte kunde återhämta sig från på miljontals år.
– När vi sållade fossila växter i östra Australien och Antarktis, fann vi stora mängder brända eller förkolade växter under den sena permperioden. De allra flesta i periodens slut. Det tyder på en stor men kortlivad ökning av skogsbränder, säger Chris Mays, forskare i paleontologi vid University College Cork.
Våtmarker viktiga att bevara
Den globala uppvärmning som sker nu har lett till långvarig torka och ökade skogsbränder i typiskt våta livsmiljöer, som torvskogarna i Indonesien och de stora Pantanal-våtmarkerna i Sydamerika. Dessa stora kolsänkor är avgörande i vår kamp mot klimatförändringar.
Vår tids ökande skogsbränder har orsakat massdöd av djur i flera regioner runt om i världen, till exempel Kalifornien 2018 och 2020, samt Australien 2019 – 2020.
– Skogsbränder som drivkraft för arters utdöende och inte bara symptom på klimatförändringar förtjänar ytterligare undersökningar, säger Chris Mays.
Vetenskaplig artikel
End-Permian burnout: The role of Permian-Triassic wildfires in extinction, carbon cycling and environmental change in eastern Gondwana, Mays, C. & McLoughlin, S. (2022), Palaios .
Kontakt:
Chris Mays, forskare vid University Collage Cork, cmays@ucc.ie
Steve McLoughlin, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, steve.mcloughlin@nrm.se
