Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört avancerade analyser av immunsystemets aktivering hos svårt sjuka covid-19-patienter. På så vis har de lyckats identifiera flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på det nya coronaviruset och överreaktion vid svår sjukdom.
En ny typ av immunterapi av den elakartade hudcancern malignt melanom visar lovande resultat. Tre mycket svårt sjuka patienter är idag långtidsöverlevare, i en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskare vid Karolinska institutet har kartlagt en mushjärna på molekylär nivå. Metoden skulle med fördel även kunna användas för att kartlägga den mänskliga hjärnan, och till exempel identifiera de molekylära förändringar som uppstår i olika hjärnområden vid psykiska och neurologiska sjukdomar, menar forskarna bakom studien.
Genom att se mängd och spridning av proteinet tau i hjärnan kan man förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden hos patienter med Alzheimers sjukdom. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbart både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar.
Risken att insjukna i fler än ett hudmelanom under en tioårsperiod har ökat tiofaldigt i Sverige sedan 1960-talet. Den stadiga ökningen tros bero på förändrade semestervanor med mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet.
En viss RNA-molekyl, som spelar en viktig roll i cancer, kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.
En ny sekvenseringsmetod, framtagen vid Karolinska Institutet, gör det möjligt att kartlägga hur dna är organiserat i cellkärnan. Placeringen av generna avslöjar vilka regioner i arvsmassan som löper ökad risk för dna-skador och mutationer.
Var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall.
Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren, utan under hela uppväxten.
Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn.
KBT via internet eller öga mot öga på traditionellt vis? Det spelar ingen roll för resultatet när det gäller behandling av hälsoångest, enligt en studie från Karolinska institutet. Hälsoångest, som tidigare kallades hypokondri, är ett tillstånd som riskerar öka i coronapandemins spår.
Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.
Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskare som tror att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.
Vissa virusinfektioner verkar spela en roll i den autoimmunitet som ligger bakom typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes.
I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.
Ett läkemedel som sänker nivåerna av manligt könshormon i kroppen minskar risken för att män med pedofili begår sexuella övergrepp. Det visar en studie från Karolinska institutet. Behandlingen ledde till att sexuell lust och sexuell attraktion till barn dämpades redan inom två veckor.
Trots att mamman är smittad med hepatit C föds bara cirka fem procent med sjukdomen. Den låga siffran kan förklaras med att barnets immunförsvar redan lyckats slå ut viruset innan födseln. Mekanismen hos de osmittade barnens immunförsvar kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden, enligt en studie från Karolinska institutet.
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret, visar en från Karolinska Institutet.
Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Columbia University. Personer med celiaki hade ökad risk att dö i bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar jämfört med en kontrollgrupp.