Den som utsätts för luftföreningar under lång tid kan ha ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlssjukdomar. Det gäller även när halterna av föroreningar ligger under gränsvärdena.
Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning visar hur b-cellerna (som tillverkar antikroppar mot virus och andra inkräktare) bär sig åt för att åstadkomma denna balans. Kunskap som kan komma till nytta också vid finjustering av vacciner.
En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.
Att screena befolkningen för att upptäcka förmaksflimmer kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Dessutom är screeningen kostnadseffektiv, menar forskarna.
I ett pilotprojekt har drönare använts för att leverera hjärtstartare när det har kommit skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen. När de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats.
Blödningar i magtarmkanalen är vanliga efter en akut hjärtinfarkt. Forskare har identifierat åtta faktorer som ökar risken.
Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. Bara en av dem reagerar särskilt på insulin. Det kan vara relevant för framtida behandlingar av folksjukdomar som typ 2-diabetes.
Narkosmedlet ketamin kan hjälpa vid svår depression – men kan också ge hallucinationer och vanföreställningar. Forskare har kartlagt hur läkemedlet fungerar, i hopp om att hitta substanser med samma effekt men utan biverkningar.
Magnetkameraundersökning i stället för traditionella PSA-test vid screening för prostatacancer, skulle minska problemen med överdiagnostik, överbehandling av lågrisktumörer och onödiga cancerbesked, visar en studie från Karolinska institutet.
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar, visar en stor studie från Karolinska institutet.
Forskare har hittat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. Den aktuella studien visar att fibromyalgipatienternas antikroppar spelar en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom.
Föräldrastödsprogram som Komet, samt KBT, gav god hjälp för barn med trotssyndrom. Tidiga insatser minskar också risken att barnet ska få psykiatriska problem senare i livet.
I Sverige har barn som kommit till genom spermadonation rätt att få information om sin donator. Forskare har undersökt hur det påverkar föräldrarna att barnet tar kontakt med sin donator.
Flera årtionden efter att giftiga substanser förbjudits i många länder, har forskare vid Karolinska Institutet hittat ämnena i organ hos foster. Beslutsfattare måste ta hänsyn till mixen av industriella kemikalier som ansamlas i människor och natur, och inte bara hantera dem enskilt, menar forskarna.
Ämnen i bröstmjölk ger näring till bakterier i tarmen som kan ge skydd mot astma, allergi och autoimmuna sjukdomar. Forskare har studerat faktorer som formar nyföddas immunsystem.
Det finns god kunskap om vad som ökar risken att drabbas av en första hjärtinfarkt – men mindre om vad som orsakar återkommande hjärt-kärlsjukdom. Det undersöks i en avhandling från Karolinska Institutet.
Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt, visar en studie vid Karolinska institutet.
Vid fetma utsöndrar fettet runt hjärtat skadliga ceramider, som kraftigt ökar risken att dö i hjärtsjukdom. Men viktminskningsbehandling kan förhindra upplagring av det farliga fettet, visar en studie från Karolinska institutet.
Hög beslutsskärpa är kopplat till god social förmåga, enligt en ny studie från bland annat Karolinska Institutet.
När barn fick öva sina kognitiva förmågor blev de bättre på matematik. Deras mattekunskaper påverkades olika mycket beroende på vilka övningar de fick göra.
