Även mycket för tidigt födda barn bär på ett skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman. Det visar en analys av så kallade maternella antikroppar hos nyfödda barn. Upptäckten bör förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda, menar forskarna vid Karolinska institutet.
Bentillväxt hos möss sker enligt samma princip som för vävnader där nya celler ständigt produceras, som blod och hud, visar forskning vid Karolinska institutet. Upptäckten går emot tidigare uppfattning om att bentillväxt är beroende av ett begränsat antal celler som gradvis konsumeras. Om samma sak gäller människor kan det få betydelse för behandling av barn med tillväxtproblem av olika slag.
Forskare vid Karolinska Institutet har hittat en ny och sällsynt skelettsjukdom. Små RNA-molekyler spelar en roll som aldrig tidigare har observerats i en ärftlig sjukdom hos människor. Upptäckten kan också bidra till förklaring av andra sällsynta diagnoser.
Schizofrenipatienter har av oklar anledning färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Med hjälp av mänskliga cellmodeller har forskare visat att det sker en överdriven nedbrytning av kopplingar i hjärnan hos dessa patienter. Men nedbrytningen kan hämmas med antibiotikumet minocyklin. Behandling i tonåren kan minska risken att utveckla schizofreni.
Internet-kb har visat sig vara effektivt vid tillstånd, som depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. Men inte för alla. Att personanpassa kbt-behandlingen inom en månad för patienter med sömnsvårigheter, gjorde att fler blev hjälpta, visar forskare vid Karolinska institutet som testat en ny vårdmodell.
Det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Därför är det viktigt att behandla MS aggressivt, tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador hjärnan, men inte ersättas av nya. Det är slutsatserna av en ny studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocyter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros (MS), reduceras och förändras under sjukdomens gång.
– Att förstå vilka typer av oligodendrocyter som är mest effektiva när det gäller att reparera myelin blir avgörande för att ta fram nya välbehövliga behandlingar mot MS, säger professor Anna Williams, vid Edinburghs universitet.
Det behövs nya strategier för att utrota malaria. Framgångarna i bekämpningen av malaria avstannade kring år 2015. Bland annat på grund av ett förändrat beteende hos myggorna och en selektering hos parasiterna.
Genom att använda DNA-origami, DNA-baserad design av exakta nanostrukturer, har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Universitetet i Oslo kunnat visa det bästa exakta avståndet mellan tätt packade antigener för att få den starkaste bindningen till antikroppar i immunförsvaret.
Nästan alla barn som föds i Sverige med en tillväxthämning överlever sin 18-årsdag, så länge de klarar den första månaden.
Grönbladiga grönsaker som innehåller nitrat kan minska risken för att utveckla den obotliga sjukdomen fettlever. Några nävar spenat eller ruccola på tallriken varje dag räcker för att skydda mot sjukdomen som kan utvecklas till livshotande tillstånd som skrumplever och levercancer.
Ett läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, liraglutid, är kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärtkärlsjukdom. Det visar en stor nordisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet.
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny läkemedelsmolekyl som dämpar inflammation. Genom att hämma ett visst protein minskar signalerna som triggar igång inflammationen. Förhoppningen är upptäckten på sikt ska leda till behandling av tillstånd som sepsis, KOL och allvarlig astma.
En ny klass av läkemedel vid typ 2-diabetes kan öka risken för allvarliga biverkningar, enligt en nordisk studie. Användningen av så kallade SGLT2-hämmare är kopplad till en tvåfaldigt ökad risk för benamputation, och det allvarliga tillståndet diabetisk ketoacidos.
Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.
En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret.
Sättet vi andas på kan påverka hur väl våra minnen sparas. Andas vi med näsan i stället för med munnen efter inlärningen så minns vi bevisligen lukter bättre. Forskare från Karolinska Institutet visar att försökspersoner som andas genom näsan konsoliderar, det vill säga förstärker och stabiliserar sina minnen bättre.
En ny struktur i mänskliga celler har upptäckts av forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare i Storbritannien. Strukturen är en ny typ av de proteinkomplex cellen använder för att fästa till sin omgivning, och visar sig ha en viktig funktion för celldelning.
Medfödda mutationer i genen CDKN2A är den starkaste kända riskfaktorn för att drabbas av ärftlig hudcancer. Individer som drabbas av melanom och bär på mutationer i denna gen har också sämre sjukdomsprognos jämfört med andra, enligt tidigare forskning. Den sorts immunterapi som belönades med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin fungerar dock särskilt bra i denna patientgrupp.
Forskare har upptäckt att kvinnor med spridd livmoderhalscancer har större chans att överleva om tumören innehåller en högrisktyp av humant papillomvirus. Just den typen av humant papillomvirus är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer.