Bakterien Pseudomonas aeruginosa kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner hos människor. Vid infektionen aktiveras giftiga ämnen från bakterien av ett vanligt protein i våra celler. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur detta går till, och att aktiveringen kan hejdas med läkemedelsliknande molekyler.
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat fyra typer av nervceller i det perifera hörselsystemet, varav tre helt nya. Kartläggningen av dessa kan leda till nya former av behandlingar av olika hörselskador som tinnitus och åldersrelaterad hörselnedsättning.
Småkärlssjukdom kan vara en viktig bakomliggande orsak till hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen. Vid småkärlssjuka, som drabbar fler kvinnor än män, drabbas hjärtmuskeln av syrebrist trots att kärlen ser friska ut.
Långvarig och svår halsbränna är den största riskfaktorn för strupcancer. Men sjukdomen går att förebygga med medicinsk eller kirurgisk behandling, visar en studie med nära en miljon nordiska patienter.
I den stund ett barn lämnar mammans mage startar en drastisk förändring i bebisens immunförsvar. Förändringen är en respons på bakterier, virus och liknande som finns i den nya miljön utanför. Forskare vid Karolinska institutet har följt dramat steg för steg.
Möss som får leva i burar med jord på golvet får en ökad motståndskraft mot allergiska inflammationer. Närkontakten med mikroorganismer i jorden triggar antiinflammatoriska gener hos mössen.
Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Trots att våra DNA ser likadana ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS.
CRISPR-Cas9-baserade genterapier kan oavsiktligt leda till ökad risk för cancer, visar en studie från Karolinska Institutet och Helsingfors universitet. Forskarna bakom studien menar att det krävs mer forskning för att kunna garantera att ”gensaxen” är säker för patienter.
Trots liknande livsstil håller sig vissa människor smala, medan andra går upp i vikt. Övervikten kan, i vissa fall, förklaras av en sämre förmåga att omsätta fett. Drabbade personer kan behöva intensiva livsstilsförändringar för att undvika övervikt och typ 2-diabetes, menar forskare från Karolinska Institutet som nu utvecklar en metod för att mäta förmågan till fettnedbrytning.
Hög aktivitet i en tidigare okänd grupp hjärnceller kan kopplas till aggressivt beteende hos möss. Med ljus (optogenetik) kan vi styra aggressionen genom att antingen stimulera eller hämma dessa celler. Resultaten ökar förståelsen för de biologiska mekanismerna bakom aggressivt beteende och kan även användas för att hantera aggressiva människor.
Forskare har identifierat ett fåtal viktiga celltyper, var och en med ursprung i separata delar av hjärnan, som bidrar till sjukdomen schizofreni. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen
Samma sorts nervceller kan ha helt olika kopplingsscheman hos råttor och möss, eftersom möss kan sakna så kallade gap junctions – molekylära kanaler som förbinder cellerna med varandra. Den oväntade upptäckten ger forskarna en ny modell för att studera betydelsen av dessa kanalförbindelser i hjärnan.
Mentalt föreställda rörelser triggar igång hjärnans tolkning av rörelsen på samma sätt som fysiskt utförda rörelser gör. En ökad förståelse för hur mental träning fungerar kan komma till nytta för patienter med motorisk funktionsnedsättning.
Resistens mot cellgifter är ett vanligt problem vid den aggressiva och svårbehandlade cancerformen trippelnegativ bröstcancer. Nu visar studier att det redan före cellgiftsbehandlingen kan finnas resistenta celler i tumören. Fynden är viktiga för att kunna ge bättre och mer individanpassad behandling av bröstcancer i framtiden.
Elitidrottare har högre halt av enzymet FIH i sina muskler än andra. Enzymet är avgörande för hur kroppens muskler förbrukar syre. Utan enzymet ökar behovet av syre vid träning. Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet.
Ny forskning ledd från Karolinska Institutet ger ytterligare stöd för ett misstänkt samband mellan antibiotika av typen kinoloner och ökad risk för akut aortasjukdom.
Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet. Upptäckten får betydelse för viss medicinering och vid transplantation av insulinproducerande celler till diabetespatienter.
Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad. Den som drabbas blir ofta permanent av med vissa funktionella förmågor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett sätt att främja funktionsåterhämtning hos ryggmärgsskadade möss.
Personer med bipolär sjukdom har lägst risk för återinläggning på sjukhus om de behandlas med litium, enligt forskare vid Karolinska Institutet. Vad gäller antipsykotiska läkemedel är behandling effektivare som långtidsverkande injektioner än om de ges oralt.