Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.
En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret.
Sättet vi andas på kan påverka hur väl våra minnen sparas. Andas vi med näsan i stället för med munnen efter inlärningen så minns vi bevisligen lukter bättre. Forskare från Karolinska Institutet visar att försökspersoner som andas genom näsan konsoliderar, det vill säga förstärker och stabiliserar sina minnen bättre.
En ny struktur i mänskliga celler har upptäckts av forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare i Storbritannien. Strukturen är en ny typ av de proteinkomplex cellen använder för att fästa till sin omgivning, och visar sig ha en viktig funktion för celldelning.
Medfödda mutationer i genen CDKN2A är den starkaste kända riskfaktorn för att drabbas av ärftlig hudcancer. Individer som drabbas av melanom och bär på mutationer i denna gen har också sämre sjukdomsprognos jämfört med andra, enligt tidigare forskning. Den sorts immunterapi som belönades med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin fungerar dock särskilt bra i denna patientgrupp.
Forskare har upptäckt att kvinnor med spridd livmoderhalscancer har större chans att överleva om tumören innehåller en högrisktyp av humant papillomvirus. Just den typen av humant papillomvirus är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer.
Blivande mammor som förlorat vikt genom överviktskirurgi kan få en säkrare förlossning. De positiva effekterna är många: färre kejsarsnitt, infektioner, bristningar och blödningar. Färre går också över tiden eller drabbas av svaga värkar.
Forskare har utvecklat en läkemedelsmolekyl som kan hämma cancercellernas överlevnad vid strålning medan normala, friska celler inte påverkas.
Bakterien Pseudomonas aeruginosa kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner hos människor. Vid infektionen aktiveras giftiga ämnen från bakterien av ett vanligt protein i våra celler. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur detta går till, och att aktiveringen kan hejdas med läkemedelsliknande molekyler.
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat fyra typer av nervceller i det perifera hörselsystemet, varav tre helt nya. Kartläggningen av dessa kan leda till nya former av behandlingar av olika hörselskador som tinnitus och åldersrelaterad hörselnedsättning.
Småkärlssjukdom kan vara en viktig bakomliggande orsak till hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen. Vid småkärlssjuka, som drabbar fler kvinnor än män, drabbas hjärtmuskeln av syrebrist trots att kärlen ser friska ut.
Långvarig och svår halsbränna är den största riskfaktorn för strupcancer. Men sjukdomen går att förebygga med medicinsk eller kirurgisk behandling, visar en studie med nära en miljon nordiska patienter.
I den stund ett barn lämnar mammans mage startar en drastisk förändring i bebisens immunförsvar. Förändringen är en respons på bakterier, virus och liknande som finns i den nya miljön utanför. Forskare vid Karolinska institutet har följt dramat steg för steg.
Möss som får leva i burar med jord på golvet får en ökad motståndskraft mot allergiska inflammationer. Närkontakten med mikroorganismer i jorden triggar antiinflammatoriska gener hos mössen.
Sömnstörningar i medelåldern eller senare i livet är förknippade med en ökad risk att utveckla demens. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Trots att våra DNA ser likadana ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS.
CRISPR-Cas9-baserade genterapier kan oavsiktligt leda till ökad risk för cancer, visar en studie från Karolinska Institutet och Helsingfors universitet. Forskarna bakom studien menar att det krävs mer forskning för att kunna garantera att ”gensaxen” är säker för patienter.
Trots liknande livsstil håller sig vissa människor smala, medan andra går upp i vikt. Övervikten kan, i vissa fall, förklaras av en sämre förmåga att omsätta fett. Drabbade personer kan behöva intensiva livsstilsförändringar för att undvika övervikt och typ 2-diabetes, menar forskare från Karolinska Institutet som nu utvecklar en metod för att mäta förmågan till fettnedbrytning.
Hög aktivitet i en tidigare okänd grupp hjärnceller kan kopplas till aggressivt beteende hos möss. Med ljus (optogenetik) kan vi styra aggressionen genom att antingen stimulera eller hämma dessa celler. Resultaten ökar förståelsen för de biologiska mekanismerna bakom aggressivt beteende och kan även användas för att hantera aggressiva människor.
Forskare har identifierat ett fåtal viktiga celltyper, var och en med ursprung i separata delar av hjärnan, som bidrar till sjukdomen schizofreni. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen