Forskare har identifierat ett fåtal viktiga celltyper, var och en med ursprung i separata delar av hjärnan, som bidrar till sjukdomen schizofreni. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen
Samma sorts nervceller kan ha helt olika kopplingsscheman hos råttor och möss, eftersom möss kan sakna så kallade gap junctions – molekylära kanaler som förbinder cellerna med varandra. Den oväntade upptäckten ger forskarna en ny modell för att studera betydelsen av dessa kanalförbindelser i hjärnan.
Mentalt föreställda rörelser triggar igång hjärnans tolkning av rörelsen på samma sätt som fysiskt utförda rörelser gör. En ökad förståelse för hur mental träning fungerar kan komma till nytta för patienter med motorisk funktionsnedsättning.
Resistens mot cellgifter är ett vanligt problem vid den aggressiva och svårbehandlade cancerformen trippelnegativ bröstcancer. Nu visar studier att det redan före cellgiftsbehandlingen kan finnas resistenta celler i tumören. Fynden är viktiga för att kunna ge bättre och mer individanpassad behandling av bröstcancer i framtiden.
Elitidrottare har högre halt av enzymet FIH i sina muskler än andra. Enzymet är avgörande för hur kroppens muskler förbrukar syre. Utan enzymet ökar behovet av syre vid träning. Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet.
Ny forskning ledd från Karolinska Institutet ger ytterligare stöd för ett misstänkt samband mellan antibiotika av typen kinoloner och ökad risk för akut aortasjukdom.
Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet. Upptäckten får betydelse för viss medicinering och vid transplantation av insulinproducerande celler till diabetespatienter.
Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad. Den som drabbas blir ofta permanent av med vissa funktionella förmågor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett sätt att främja funktionsåterhämtning hos ryggmärgsskadade möss.
Personer med bipolär sjukdom har lägst risk för återinläggning på sjukhus om de behandlas med litium, enligt forskare vid Karolinska Institutet. Vad gäller antipsykotiska läkemedel är behandling effektivare som långtidsverkande injektioner än om de ges oralt.
Bröstcancer sprider sig till andra organ i kroppen enligt vissa specifika mönster. Det visar ett forskarlag från Karolinska Institutet, KTH och Helsingfors universitet som kartlagt bröstcancerns spridningsvägar i patienter genom att studera cancercellernas DNA.
– Resultaten bekräftar också tidigare forskning som visar att cancerbehandlingen behöver individanpassas, säger Johan Hartman, en av forskarna bakom studien.
Barn med astma har epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret. Det visar en internationell studie, som inkluderar över 5000 barn. Upptäckten kan på sikt leda till förbättrad diagnostik och behandling, tror forskare vid Karolinska institutet.
I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En studie från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar.
Forskare vid Karolinska Institutet har testat en immunterapi baserad på så kallade NK-celler på patienter med svår behandlingsresistent leukemi. Studien visar att den nya terapin är effektiv mot flera olika former av leukemi.
Små molekyler som specifikt hämmar ett viktigt seleninnehållande enzym verkar kunna användas som cancermedicin. När forskare vid Karolinska Institutet behandlade cancer hos möss med molekylerna såg de snabba tumördödande effekter.
Trots att sjukdomar i hjärnans blodkärl är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden är kunskapen om blodkärlen begränsad. Nu har forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet gjort en detaljerad molekylär kartläggning av cellerna som bygger upp hjärnans blodkärl och den livsviktiga blod-hjärnbarriären.
Det nyfödda barnets poäng på den så kallade Apgarskalan kan förutsäga barnets risk att senare bli diagnostiserad med cerebral pares eller epilepsi. Risken ökar successivt ju lägre Apgarpoäng barnet har, men även lätt sänkta Apgarpoäng kan kopplas till ökad risk för dessa diagnoser.
Samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, bidrar också till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten från Karolinska Institutet kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes.
Vinsterna med fysisk aktivitet på låg intensitet, som att stå, gå eller utföra hushållssysslor, kan vara större än man tidigare trott. Genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet minskar risken att dö i hjärt–kärlsjukdom med 24 procent, enligt en studie från Karolinska Institutet.
KBT via internet, i kombination med att leka tandläkare hemma, är ett effektivt sätt att bota barns tandläkarskräck. Ett år efter behandling hade hälften av barnen helt blivit av med sin tandvårdsfobi.
Risken att dö av bröstcancer är dubbelt så stor för patienter med hög heterogenitet av östrogenreceptorn inom en och samma tumör jämfört med patienter med låg heterogenitet. Studien visar också att den ökade risken att dö på 25 års sikt är oberoende av andra kända tumörmarkörer och gäller även vid så kallad Luminal A bröstcancersubtyp med generellt god prognos.