Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.
Vuxna med kronisk virushepatit och förhöjd risk för levercancer har lägre risk att drabbas av levercancer eller att dö av leversjukdom om de under lång tid medicinerat med acetylsalicylsyra i låg dos. Det visar svenska och amerikanska forskare.
Forskare har identifierat en gen i mänskliga nervceller som skyddar mot nedbrytning av motoriska nervceller vid de dödliga nervsjukdomarna ALS och SMA. Försök i djurmodeller visar att genterapi kan skydda mot celldöd och öka livslängden.
Ett införande av nya riktlinjer för kolesterolsänkande behandling från europeiska expertorganisationer skulle drastiskt öka kostnaden för hälso- och sjukvården, visar en simuleringsstudie från Karolinska institutet. Detta skulle innebära en bred användning av en ny typ av kolesterolsänkande terapi, så kallade PCSK9-hämmare.
En 12 veckor lång KBT-behandling minskar symtomen och ökar livskvaliteten hos personer med utmattningssyndrom eller anpassningsstörning. Det gäller både via internet och kognitiv beteendeterapi på vanligt sätt. De positiva effekterna kvarstod ett år efter avslutad behandling.
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur nervcellerna i hjärnområdet striatum bearbetar information för att kunna planera så att vi utför rörelser i precis rätt ögonblick och med rätt kraft. Resultaten visar att olika celltyper i striatum får signaler från helt olika delar av hjärnbarken och därmed reagerar på olika typer av intryck.
Ett vanligt och billigt läkemedel kan användas för att motverka behandlingsresistens vid akut myeloisk leukemi, AML, en av de vanligaste blodcancerformerna hos vuxna.
Forskare har undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Dödligheten var högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling.
Artificiell intelligens är lika bra på att identifiera prostatacancer och och bedöma allvarlighetsgrad, som ledande specialister (uropatologer). AI har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning.
Jakten på ett botemedel för Aids har delvis fokuserat på att utrota infekterade celler. Men en ny studie av en liten grupp hiv-smittade, som lever med viruset utan behov av behandling, visar hur deras T-celler håller tillbaka viruset utan att döda infekterade celler.
Demens utvecklar sig olika från person till person. Nu har forskare utvecklat ett enkelt verktyg för vården öfr vården, som gör det möjligt att förstå hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år.
Döttrar till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har kraftigt ökad risk att diagnostiseras med PCOS i vuxen ålder, visar forskning från karolinska institutet. Syndromet är förknippat med en rad problem, till exempel infertilitet, psykisk ohälsa och tendens att utveckla typ 2-diabetes. Höga nivåer av manligt könshormon under graviditeten bidrar till att PCOS förs vidare till nästkommande generationer.
Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, även långt efter att de uppkommit.
Våra cellers kraftverk, mitokondrierna, är livsviktiga. Med ett nytt verktyg från Karolinska Institutet kan forskare nu undersöka hur mitokondriernas sätt att tillverka proteiner påverkas av sjukdom, läkemedel, åldrande och olika fysiologiska faktorer som kost och motion.
Analys av hela arvsmassan, så kallad helgenomsekvensering, kan användas för att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning med högre precision än andra genetiska analysmetoder. Ett nytt analysverktyg, utvecklat vid Karolinska Institutet, ska nu införas som första linjens kliniska diagnostik vid Karolinska Universitetslaboratoriet.
Särskilda immunceller i huden kan kontrollera mängden antibiotikaresistenta bakterier (av typen Staphylococcus aureus, MRSA) i huden innan de får en chans att invadera. Det kan förklara varför infektion med denna motståndskraftiga bakterie blir väldigt kortvarig hos vissa personer.
Det finns specifika biomarkörer som kan förutsäga behovet av astmamedicinering flera år senare. Det har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt genom att följa barn som sökt vård för akuta andningsbesvär under de första åren i livet.
Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början, visar en studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet. Det kan också betyda att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för medfödda skador hos barn.
Det finns ett orsakssamband mellan förhöjda nivåer av manligt könshormon och ökad så kallad aerob kapacitet hos unga kvinnor. Även muskelmassan ökade, men däremot inte muskelstyrkan. Det är resultatet av en studie där forskare undersökt effekten av testosterontillskott hos unga idrottsaktiva kvinnor i en så kallad randomiserad, placebokontrollerad studie.
Människor – mer specifikt just svenskar – är mer lika schimpanser än vad som tidigare varit känt. En genetisk kartläggning av tusen svenska individer avslöjar nya dna-sekvenser som är både uråldriga och välspridda – och bör ingå i referensgenomet.