Personer med fettlever som utvecklat svår fibros eller cirros har en ökad risk att dö i förtid. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Massachusetts General Hospital i USA att även mild fettlever är kopplad till ökad risk att dö men att dödligheten ökar med tilltagande svårighetsgrad av sjukdomen.
Proteinet p11 i hjärnan är viktigt både för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner. Åtminstone hos möss. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Karolinska institutet, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.
Forskare från Karolinska Institutet visar att det går att stimulera stamceller i ryggmärgen hos möss så att de bildar stora mängder nya oligodendrocyter, en celltyp som är viktig för nervfibrernas förmåga att leda signaler och därmed bidrar till att reparera skador i ryggmärgen.
Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen, visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.
En viss bit dna som ökar risken att drabbas av allvarlig covid-19, är nedärvd från neandertalare, visar en ny studie. Människor som bär denna genvariant har upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2.
En ny upptäckt kan förklara varför vissa blir mer sjuka av coronaviruset än andra. Många unga och tidigare friska personer som drabbats av svår covid-19 saknar ett visst protein som är viktigt i immunförsvaret.
Närmare två av tre gravida som testades positivt för SARS-CoV-2 saknade symtom på covid-19, och det fanns inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor, visar en studie på kvinnor som fött barn under coronapandemin.
Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lindrar symtomen.
Få barn med covid-19 får allvarliga symptom, men under pandemin har barnläkare upptäckt ett nytt inflammatoriskt tillstånd – MIS-C. En kartläggning av drabbade barns immunförsvar kan ge ledtrådar till varför vissa barn som smittas av viruset utvecklar det livshotande tillståndet.
Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband.
Hur påverkas vår självbild och personlighet av vår kropp? Skulle vår personlighet förändras om vårt medvetande en dag plötsligt vaknade upp i vår bästa väns kropp? Detta tankeexperiment har länge varit ett populärt tema inom science-fiction men en ny studie visar att frågan går att undersöka vetenskapligt med hjälp av beteendeexperiment.
Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört avancerade analyser av immunsystemets aktivering hos svårt sjuka covid-19-patienter. På så vis har de lyckats identifiera flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på det nya coronaviruset och överreaktion vid svår sjukdom.
En ny typ av immunterapi av den elakartade hudcancern malignt melanom visar lovande resultat. Tre mycket svårt sjuka patienter är idag långtidsöverlevare, i en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskare vid Karolinska institutet har kartlagt en mushjärna på molekylär nivå. Metoden skulle med fördel även kunna användas för att kartlägga den mänskliga hjärnan, och till exempel identifiera de molekylära förändringar som uppstår i olika hjärnområden vid psykiska och neurologiska sjukdomar, menar forskarna bakom studien.
Genom att se mängd och spridning av proteinet tau i hjärnan kan man förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden hos patienter med Alzheimers sjukdom. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbart både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar.
Risken att insjukna i fler än ett hudmelanom under en tioårsperiod har ökat tiofaldigt i Sverige sedan 1960-talet. Den stadiga ökningen tros bero på förändrade semestervanor med mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet.
En viss RNA-molekyl, som spelar en viktig roll i cancer, kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.
En ny sekvenseringsmetod, framtagen vid Karolinska Institutet, gör det möjligt att kartlägga hur dna är organiserat i cellkärnan. Placeringen av generna avslöjar vilka regioner i arvsmassan som löper ökad risk för dna-skador och mutationer.
Var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall.
Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren, utan under hela uppväxten.