Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp med vaccination eller efter infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler fortsätter att svara även mot den nya coronavarianten, visar forskning från Karolinska institutet.
Upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en kartläggning över gennätverk som ger verktyg för att bekämpa hjärt-kärlsjukdom och utveckla skräddarsydda behandlingsstrategier
Lungorna börjar bygga sitt immunförsvar direkt efter födseln. Forskare vid Karolinska institutet har följt hur immuncellerna, makrofagerna, börjar utvecklas när lungorna blåses upp av inandningsluften.
Forskare har lyckats hitta en specifik genvariant som ger skydd mot svår sjukdom vid covid-19. Forskarna kunde peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst. Fynden visar hur viktigt det är att inkludera människor med olika ursprung i kliniska studier.
Vid levercancer finns specifika kombinationer av ett protein och en icke-kodande RNA-molekyl. När forskarna minskade förekomsten av RNA-molekylen, minskade tumörcellernas fettdepåer. Tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Studien bidrar till kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.
Ett protein som är unikt för människor, och som alltså ser annorlunda ut hos neandertalare, har visat sig skydda mot oxidativ stress. Det finns en koppling mellan oxidativ stress och ökad risk för bland annat kärlsjukdom.
Det finns ingen anledning till oro för att barn som blir till med assisterad befruktning (ART) skulle ha större risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Det menar forskarna bakom en stor observationsstudie från Karolinska Institutet.
En receptor som aktiveras av omega-3 har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning. Fynden kan bana väg för nya sätt att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom.
Hög vilopuls kan vara en oberoende riskfaktor för demens, visar en studie från Karolinska institutet. Vilopuls är enkelt att mäta, och går att sänka med hjälp av motion eller medicin. Därför tror forskarna på nya möjligheter med att mäta vilopuls hos äldre.
Forskare har identifierat en grupp molekyler – THCz – som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper är lätta att förändra kemiskt hoppas forskarna kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar.
Är det möjligt att förbättra sin språkförmåga genom att använda verktyg och kan förmågan att hantera verktyg finslipas genom språkövningar? Enligt forskning från Karolinska Institutet stämmer det.
Genom att mäta snabba förändringar i hjärnans aktivitet, sådant som tidigare setts som ”brus”, kan man förutspå om en psykiatrisk behandling kommer att lyckas eller inte. Hjärnans variabilitet är den starkaste och mest pålitliga indikatorn för behandlingsresultatet.
Drygt en fjärdedel ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar, visar en kartläggning av immunitet mot covid-19. Unga som varit sjuka i covid-19 hade däremot färre så kallade minnesceller i immunförsvaret än äldre som genomgått infektion. Nu fortsätter forskare att studera långtidssymtom hos unga, och hur vaccination påverkar immuniteten.
Muskelceller hos patienter med typ 2-diabetes har en rubbad inre biologisk klocka. Det tyder på att behandlingar för typ 2-diabetes kan vara mer eller mindre effektiva beroende på vilken tid på dagen de sätts in. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet.
Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin.
Statiner sänker kolesterolnivåerna i blodet och används ofta för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Ny forskning visar att statinbehandling även innebär en något lägre risk att dö i covid-19.
Barn i Sverige löper den näst högsta risken i världen att utveckla typ 1-diabetes. Amning och att vänta med gluten skulle kunna ha en skyddande effekt.
Hjärnan reagerar blixtsnabbt när det luktar fara. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte.
Patienter med bipolär sjukdom som får maniska sjukdomsskov, utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek. Resultaten tyder på att bipolär sjukdom kan vara en neuroprogressiv sjukdom.
Den som har diabetes typ 2 löper ökad risk att utveckla en demenssjukdom, det är känt sedan tidigare. En ny studie visar att det framför allt gäller dåligt kontrollerad diabetes.
