Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, även långt efter att de uppkommit.

Våra cellers kraftverk, mitokondrierna, är livsviktiga. Med ett nytt verktyg från Karolinska Institutet kan forskare nu undersöka hur mitokondriernas sätt att tillverka proteiner påverkas av sjukdom, läkemedel, åldrande och olika fysiologiska faktorer som kost och motion.

Analys av hela arvsmassan, så kallad helgenomsekvensering, kan användas för att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning med högre precision än andra genetiska analysmetoder. Ett nytt analysverktyg, utvecklat vid Karolinska Institutet, ska nu införas som första linjens kliniska diagnostik vid Karolinska Universitetslaboratoriet.

Särskilda immunceller i huden kan kontrollera mängden antibiotikaresistenta bakterier (av typen Staphylococcus aureus, MRSA) i huden innan de får en chans att invadera. Det kan förklara varför infektion med denna motståndskraftiga bakterie blir väldigt kortvarig hos vissa personer.

Det finns specifika biomarkörer som kan förutsäga behovet av astmamedicinering flera år senare. Det har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt genom att följa barn som sökt vård för akuta andningsbesvär under de första åren i livet.

Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början, visar en studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet. Det kan också betyda att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för medfödda skador hos barn.

Det finns ett orsakssamband mellan förhöjda nivåer av manligt könshormon och ökad så kallad aerob kapacitet hos unga kvinnor. Även muskelmassan ökade, men däremot inte muskelstyrkan. Det är resultatet av en studie där forskare undersökt effekten av testosterontillskott hos unga idrottsaktiva kvinnor i en så kallad randomiserad, placebokontrollerad studie.

Människor – mer specifikt just svenskar – är mer lika schimpanser än vad som tidigare varit känt. En genetisk kartläggning av tusen svenska individer avslöjar nya dna-sekvenser som är både uråldriga och välspridda – och bör ingå i referensgenomet.

Blodbrist tidigt i graviditeten kopplas till en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten har inte samma korrelation. Upptäckten understryker vikten av tidig testning för järnnivåer och näringsrådgivning.

Risken att höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen kommer tillbaka efter operation är högre om det funnits cellförändringar i den så kallade operationsmarginalen, det vill säga i närheten av ingreppet.

Många upplever att det är svårare att hålla vikten ju äldre man blir. Nu visar ny forskning vid Karolinska Institutet vad det beror på. Minskad omsättning av lipider i fettväven gör att vi lättare går upp i vikt när vi åldras, även om vi inte äter mer eller rör oss mindre än tidigare.

En behandlingsplan med visuell återkoppling i mobilen kopplad till en trådlös spirometer som enkelt mäter lungfunktionen, kan vara ett effektivt hjälpmedel för behandling av okontrollerad astma, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet.

Gener kan inte användas för att avgöra en individs sexuella läggning, visar ny internationell forskning. Endast fem, av hundratusentals möjliga, genvarianter finns oftare hos personer som haft samkönat sex. Detta tyder på att människans sexualitet påverkas av en komplex mix av genetiska och miljömässiga faktorer.

Fettlösliga statiner kan förebygga levercancer och minskar dödligheten hos patienter med virushepatit. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Annals of Internal Medicine.

Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.

Genom att använda experimentella tekniker som optogenetik och kalciummätningar med hög hastighet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa hur de så kallade deltacellerna i en del av bukspottkörteln – de Langerhanska öarna – indirekt påverkar blodsockerregleringen vid till exempel diabetes.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett nytt sensoriskt organ som har förmåga att detektera smärtsam mekanisk åverkan som till exempel stick och slag. Det består av gliaceller som har många och långa utskott och som tillsammans bygger upp ett vävliknande organ under huden. Upptäckten kan få betydelse för förståelsen kring kronisk smärta.

En tjugoårig långtidsstudie visar att hormonbehandling med tamoxifen kraftigt minskar risken att få cancer igen, för kvinnor som diagnosticerats med hormonkänslig bröstcancer.