En kombination av luftföroreningar, tät bebyggelse och brist på grönområden ökar risken för astma hos både barn och vuxna. Med bättre stadsmiljö skulle vart tionde astmafall kunna undvikas, visar en studie med forskare från bland annat Karolinska institutet.
Flera forskargrupper inom ett EU-samarbete har i en studie kombinerat olika miljöfaktorer för att se hur de påverkar risken för att utveckla astma.
Studien omfattar nära 350 000 personer i olika åldrar från sju länder. Eftersom forskarna kände till deltagarnas hemadresser kunde de koppla miljörisker i stadsmiljön till varje individ.
Bättre bild av miljörisker
De riskfaktorer som analyserades var luftföroreningar, utomhustemperatur och grad av tätbebyggelse. Bedömningen av tätbebyggelse baserades bland annat på satellitbilder som visade grå, gröna och blå områden – det vill säga var det fanns bebyggelse, grönområden och vatten.
– Tidigare gjorda studier har vanligen beräknat risken för en miljöfaktor i taget. Vi har kombinerat flera miljöfaktorer och beskrivit hur de tillsammans påverkar risken för att utveckla astma. Det ger en bättre bild av miljöriskerna, eftersom livet i en stad vanligen innebär exponering för flera miljöriskfaktorer samtidigt, säger forskaren Zhebin Yu vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.
Var tionde astmafall kan undvikas
Under studieperioden utvecklade nära 7 500 deltagare astma som barn eller i vuxen ålder. Forskarna kunde se att 11,6 procent av astmafallen kan förklaras av kombinationen av miljöfaktorer. Det innebär att i en mer gynnsam miljö hade ungefär var tionde astmafall kunnat undvikas.
Störst betydelse för astma hade kombinationen av luftföroreningar, brist på grönområden och tät bebyggelse.
– Det här är användbart för politiker eller andra som arbetar med stadsplanering. Metoden gör det möjligt att hitta riskområden i en befintlig stadsbebyggelse, men den går också att använda vid planering av framtida urbana miljöer, säger Erik Melén, professor vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.
Blodprover ska analyseras
Nästa steg för forskarna är att analysera blodprover från vissa av studiens deltagare. Målet är att kartlägga deras metabolom – en samlad bild av kroppens ämnesomsättning och nedbrytningsprodukter. Syftet är att förstå hur yttre miljöfaktorer påverkar kroppen och därigenom få en bättre bild av hur astma utvecklas.
Vetenskaplig artikel:
External exposome and incident asthma across the life course in 14 European cohorts: a prospective analysis within the EXPANSE project, The Lancet Regional Health Europe.
