Gigjobb, korta och tillfälliga jobb, har lyfts fram som möjliga instegsjobb för ungdomar och invandrare. Men, att ha ett gigjobb på CV:t hjälper inte unga med arabiskklingande namn att få ett fotfäste på arbetsmarknaden visar en rapport från IFAU.
Utrikes födda tar i högre grad del av sociala förmåner än vad jämförbara inrikes födda gör. Men det skiljer mycket mellan olika grupper utrikesfödda. Och skillnaden ekonomiskt bistånd mellan utrikes och inrikes födda minskar över tid, visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Mer än två tredjedelar av de vuxna i Sverige har högre inkomster än vad deras föräldrar hade vid samma ålder. Inkomströrligheten är också realtivt hög i Sverige, jämfört med en rad andra l änder, visar forskning från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Kvinnors dubbla ansvar för både arbete och familj förkortar livslängden och ökar den stressrelaterade dödligheten, enligt en rapport från IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.
Barn vars förälder dömts till fängelse klarar sig sämre i skolan och har en ökad risk för egen kriminalitet i tonåren. Som unga vuxna har de svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, visar en ny IFAU-rapport.
Ungdomar som fick tillgång till a-kassa efter avslutade studier hade på kort sikt högre arbetslöshet än de som inte kunde få a-kassa. Ingångslönerna påverkades dock inte. Det visar en ny rapport från IFAU.
Småbarnsföräldrar påverkas både av ekonomiska incitament och av könsnormer när de väljer vem som ska vara hemma med sjuka barn. Och olika grupper reagerar olika på reformer, enligt en rapport från IFAU.
Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny IFAU-rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.
När arbetsplatser läggs ner löper de som friställs inte bara högre risk för arbetslöshet. De har även lägre inkomster, högre sannolikhet att skilja sig och sämre hälsa än andra. Trots det tycks deras barns hälsa och skolresultat inte försämras, visar en studie från IFAU.
Att ge barn tillgång till förskola kan öka risken för infektioner på kort sikt, men risken för att utveckla astma och allergier tycks minska, visar en rapport från IFAU om familjebakgrund och barns hälsa.
Arbetssökande som går arbetsmarknadsutbildning får på sikt högre inkomst och sysselsättning än andra jämförbara arbetsökande. Det visar en ny rapport från IFAU.
Det tar tid för den som är flykting- och anhöriginvandrare att komma in på arbetsmarknaden, och väl där är lön och sysselsättningsgrad ofta lägre än för infödda svenskar.
Medelålders och äldre personer väljs bort när de söker jobb. Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare efter att ha sökt ett jobb faller kraftigt redan från 40-årsåldern, och närmare pensionsåldern kontaktas knappt någon. Det visar en ny IFAU-rapport.
Unga med svaga studieresultat, äldre arbetslösa samt flykting- och anhöriginvandrade har mycket svårt att få arbete. I en ny IFAU-rapport beskrivs situationen på svensk arbetsmarknad, med ett särskilt fokus på dessa grupper.
Barn som exponerats för bly klarar sig sämre i skolan och har en ökad risk för kriminalitet. Det visar ny forskning från IFAU, gjord av forskare vid IFAU och Stockholms universitet.
Genomgång av hygienrutiner, förslag på förbättringsåtgärder och mer information till föräldrarna om när barn ska vara hemma från förskolan för att undvika smittspridning hade ingen effekt på barnens sjukfrånvaro, visar en ny rapport från IFAU.
Etableringslotsar infördes i slutet av 2010 för att ge nyanlända stöd att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Lotsarna var tänkta att vara en slags kombination av privata arbetsförmedlare och coacher. Men hur blev det? Forskare vid IFAU visar på flera problem och utmaningar för den här typen av insatser.
Personer som uppfattas ha ett stereotypt svenskt utseende har större chans än andra att bli rekommenderade en arbetsmarknadsutbildning, av manliga arbetsförmedlare. Det visar en ny undersökning som initierats av Arbetsförmedlingen och genomförts tillsammans med forskare från Stockholms universitet.
Storasyskon har bättre social förmåga än småsyskon. Förstfödda har större uthållighet, initiativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet. De klarar sig bättre på arbetsmarknaden då de har större chans att hitta jobb och att arbeta som chef. En förstfödd har omkring 20 procent större chans att vara chef jämfört med syskon nummer tre. Däremot driver småsyskon oftare eget företag.