En uppsägning från jobbet verkar inte skada privatekonomin lika mycket som man tidigare har trott. Efter i snitt sju år efter en uppsägning är inkomsten lika hög som för andra, som slapp uppsägning vid samma tidpunkt. Det visar en ny rapport.
Människor som blir uppsagda och förlorar jobbet får ofta stora inkomstförluster. Tidigare forskning har visat att en betydande del av dessa förluster inte sällan består under hela yrkeslivet.
Plånboken har hämtat sig efter sju år
Men en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar att dessa förluster för det mesta är mer kortsiktiga.
Uppsagda personer har visserligen lägre inkomster under åren efter uppsägningen. Men efter i snitt sju år har inkomsterna återhämtat sig helt. Det innebär att de tidigare uppsagda har lika stora inkomster som jämförbara tidigare kollegor som fick behålla jobbet.
– Även om sju år är en rätt lång tid är det betydligt kortare än resten av ett helt arbetsliv som tidigare forskning indikerar, säger Jonas Cederlöf, forskare i nationalekonomi vid IFAU.
Stora varsel får allvarligare följder
I tidigare forskning studeras nästan uteslutande personer som har sagts upp i stora varsel. I den nya studien beaktas även arbetstagare som sagts upp i mindre varsel, vilket också är betydligt vanligare. Det visar sig att storleken på ett varsel har en avgörande roll för hur pass allvarliga och bestående inkomstförlusterna blir för de uppsagda.
– De som friställs vid stora uppsägningar kan drabbas av stora inkomstförluster under en lång tid, men de som blivit av med jobbet vid en mindre uppsägning återhämtar sig snabbare, säger Jonas Cederlöf.
Att det ofta blir värre för de enskilda efter ett stort varsel beror sannolikt på att den lokala arbetsmarknaden då drabbas hårdare, säger Jonas Cederlöf.
– Det blir högre konkurrens om jobben ju fler som sägs upp och om varslet påverkar ortens övriga näringsliv riskerar det att leda till än färre lediga jobb.
Mer om forskningen
I rapporten jämförs två grupper av arbetstagare: De som har blivit av med jobbet enligt principen “sist in, först ut” och de som har undgått att sägas upp enligt samma princip.
I studien används data över personer på företag som varslat minst fem arbetstagare om uppsägning mellan 2005 och 2015. Uppgifterna kommer från Arbetsförmedlingen och SCB.
Läs också: Ensam med appen – så mår en gigarbetare på jobbet
Rapport:
De långsiktiga kostnaderna av att förlora jobbet – Lärdomar från massuppsägningar och mindre varsel, IFAU-rapport 2024:2.
Kontakt:
Jonas Cederlöf, forskare i nationalekonomi vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
jonas.cederlof@ifau.uu.se
