Så påverkar pensionssystemen viljan att jobba längre

Ur samhällsekonomisk synvinkel är det bra om personer som nått, eller närmar sig, pensionsåldern fortsätter att arbeta. Det pensionssystem som infördes 1999 och då ersatte ATP-systemet skulle bland annat öka de äldres drivkrafter att jobba längre. Sedan dess har vi också sett en kraftig ökning av äldre som arbetar. Finns det något samband?

I en rapport har forskare tittat på hur de båda pensionssystemen påverkar incitamenten att stanna kvar i arbetskraften genom att räkna ut hypotetiska pensionsutbetalningar för en 63-åring.

Forskarna bedömer att det nuvarande pensionssystemet på vissa sätt ökar de äldres drivkrafter att jobba längre. Jämfört med det tidigare ATP-systemet minskade det nuvarande pensionssystemet såväl nivån på ersättningen varje månad som den summa som individen sammanlagt får i pension under hela utbetalningsperioden, den så kallade pensionsförmögenheten.

– Enligt ekonomisk teori leder de lägre pensionsnivåerna till att de äldre får råd med mindre fritid, i det här fallet pension, vilket borde leda till ett ökat arbetsutbud och att de jobbar längre, säger forskaren Lisa Laun som arbetat med frågan tillsammans med Mårten Palme vid Stockholms universitet.

Värdet av att jobba minskade

Men det nuvarande pensionssystemet kan även bidra till en minskad drivkraft att jobba längre jämfört med det gamla systemet. Varje extra arbetat år bidrar, enligt beräkningarna, till att individens sammanlagda pensionsförmögenhet ökar i mindre utsträckning jämfört med hur mycket ett extra arbetat år bidrog i ATP-systemet.

– Värdet av att jobba vidare minskade faktiskt i de allra flesta fall som en följd av reformen. Åtminstone om man antar att besluten att lämna arbetsmarknaden och att börja ta ut pension går hand i hand, säger Lisa Laun och fortsätter:

– Vi har alltså inget entydigt svar på om det nya pensionssystemet bidragit till att de äldre jobbar mer idag. Pensionärerna hade starka drivkrafter att jobba längre även med det tidigare pensionssystemet.

Lisa Laun lyfter också fram att deras tidigare forskning visat att de äldres ökade arbetsutbud även kan bero på att förtidspensionssystemet blivit striktare, samt att de äldres hälsa och utbildningsnivå förbättras.

Rapport:

”Pensionssystemens drivkrafter till ett längre arbetsliv”

Kontakt:

Lisa Laun, IFAU och UCLS, Lisa.laun@ifau.uu.se