Allt fler chefer lider av psykisk ohälsa. För att förbättra situationen kan samtal – där fokus ligger på chefernas eget mående – vara en viktig åtgärd, enligt en studie.
Den psykiska ohälsan ökar bland chefer, något som också märks i statistiken över sjukskrivningar.
I en studie från Lunds universitet har drygt 30 chefer, HR-specialister och representanter för företagshälsovården medverkat i fokusgrupper. Forskarna har även genomfört flera samtal med en chefsgrupp.
Chefer behöver prata om mående
I studien, som mynnat ut i en rapport, framkommer att många chefer saknar möjlighet att prata och reflektera över det egna måendet. Ofta handlar samtalen i stället om medarbetare och verksamhetens behov.
– Vanligtvis finns det policys och väletablerade rutiner för att hantera arbetsrelaterade problem bland medarbetare, medan sådana rutiner sällan är anpassade för att hantera just chefers mående, säger forskaren Alina Lidén vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Forskarna menar att just stödet till chefer behöver förbättras.
– Att få stöd från sina kollegor har visat sig vara särskilt gynnsamt, eftersom dessa ofta både är mer tillgängliga i vardagen och delar liknande erfarenheter. En av de viktigaste funktionerna i det kollegiala stödet är kommunikationen, till exempel i form av råd och samt aktivt-empatiskt lyssnande, säger Alina Lidén.
Tid för eftertanke kan bli väg framåt
Ett sätt att förbättra situationen är att skapa forum för reflektion, där cheferna tillsammans kan ta hand om den känslomässiga sidan av chefskapet som sällan eller aldrig får prioritet. Genom sådana samtal kan de finna nya och annorlunda vägar till ett hållbart ledarskap, menar forskarna.
– Mer konkret är det nödvändigt att tid avsätts för reflektion och eftertanke; att stanna upp en stund, lyssna, tänka högt tillsammans och, ibland, tänka om. Det handlar om möten som ska tjäna ett annat syfte än vad den formella rollen kräver i termer av ansvar för verksamhet och medarbetare. Det krävs därmed ett “strängt” fokus, så att samtalen inte glider över i att handla om verksamhetsfrågor, ledarskapsutbildning eller annat som primärt fokuserar på att ta hand om medarbetarna, säger forskaren Ulrika Westrup vid Lunds universitet.
Reflekterande samtal
-
- Reflekterande samtal ger en möjlighet för cheferna att förstå varandras perspektiv och gemensamt skapa ny förståelse och kunskap om erfarenheter, upplevelser, tankar och känslor som hör till chefskapet. På så sätt kan nya sätt att tänka och arbeta utvecklas med syftet att främja chefers mående.
- Samtalen ska föras i en lagom stor grupp. Den bör vara stor nog att erbjuda variation och nytänkande men samtidigt måste deltagarna kunna känna tillit och våga öppna sig. Cheferna bör också komma överens om gruppens sammansättning för att skapa ett öppet klimat för samtal och reflektion.
- Det reflekterande samtalet med andra inom chefskollektivet ökar den enskilde chefens förmåga och resiliens– och i förlängningen också organisationens.
I Sverige är 26 procent av alla chefer anställda inom offentlig sektor.
Sjukskrivningsstatistiken för chefer visar en stor ökning i antalet sjukdagar på grund av trötthet, ångest och depression, enligt statistik från bland annat Försäkringskassan, Falck och Previa.
Mellan 2014 och 2019 ökade antalet sjukdagar på grund av psykisk ohälsa från 28 till 78 per 100 chefer och år, enligt uppgifter från Previa.
Studien vid Lunds universitet ingår i ett forskningsprojekt om hållbart chefskap i Helsingborgs stad.
Rapport:
Hållbart chefskap i offentlig sektor, Lunds universitet.
