Killar och tjejer på högstadiet gör det i lika stor utsträckning, men tjejer har mer negativa erfarenheter. De känner större press att dela bilder av sig själva och blir oftare ”skammade”, visar forskning.
En bra förskola är bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.
Många upplever att adhd-medicin hjälper dem att fungera i vardagen. Och användningen ökar, trots att det är oklart hur medicinerna påverkar kroppen i längden.
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina. Närheten och att människor flyr från ett så uppenbart orättfärdigt krig är en anledning, enligt forskare.
Skrupellösa chefer anlitar papperslösa migranter 12 timmar om dagen, 6 dagar i veckan. Villkoren är usla, inte sällan livsfarliga. Den svarta jobbsektorn växer i Sverige och det är viktigt att förstå varför, menar forskaren Shrezod Eraliev.
En vanlig uppfattning är att pappor med hög inkomst och högstatusjobb tar ut mindre föräldraledighet jämfört med pappor med lågstatusjobb, eftersom de har mer att förlora på det. Verkligheten är dock precis tvärtom. Två aktuella forskningsprojekt visar hur det kan komma sig.
Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.
Avkoppling, kontakt med kompisar, till och med en livlina – eller plattformar skapade för att tjäna pengar på ungdomars osäkerhet? Forskning visar att digitala medier kan leda till depression, ångest och ätstörningar hos unga. Hur oroliga behöver vi vara?
Sverige är ett av de länder i världen med renast luft. Ändå uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till omkring 7 600 förtida dödsfall varje år. En hypotes är att partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar inflammation som sedan sprids i kroppen.
Det är möjligt att minska onödigt lidande när döden närmar sig, hävdar professor Carol Tishelman. Ett sätt är att lyssna mer på anhöriga. Eskil Degsell och hans fru har spelat kort – om döden.
Hbtq-flyktingar tvingas lämna sina hemländer på grund av vilka de är och vem de älskar. Många kommer från länder där homosexualitet är kriminaliserat. Ett nytt forskningsprojekt undersöker gruppens behov av psykosocialt stöd och hur vården i Sverige kan möta dessa.
Antalet hemlösa i Sverige ökar. Viktiga orsaker är fattigdom och bristen på lägenheter. En trend är att allt fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund blir hemlösa. Detta visar en ny kunskapsöversikt om hemlöshet av Forte.
Att bli vuxen innebär en rad konkreta förändringar, som att flytta hemifrån, börja studera eller arbeta, skapa nya relationer, ta mer eget ansvar och att skapa en vuxenidentitet. En ny rapport från Forte visar att unga med funktionsnedsättning ofta har sämre villkor att klara den övergången än jämnåriga utan funktionsnedsättning. Det finns ett stort behov av att förbättra stödet från samhället.
Unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av depression, ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär och självmordsbeteende. Allt mer forskning tyder på att detta beror på gruppens större utsatthet för olika stressfaktorer, men det behövs mer forskning baserad på svenska förhållanden.
I det öppna Europa migrerar tusentals personer varje år över gränserna med målet att skapa en bättre framtid för sina familjer. Kvar i hemlandet lämnas barnen. Forskning vid Göteborgs universitet ska nu ge svar på hur föräldrarnas omsorg korsar geografiska och institutionella gränser.
Den psykiska ohälsan ökar och arbetsförhållandena är en bidragande orsak. Professor Eva Vingård har utrett arbetets betydelse för den psykiska hälsan. Forskargrupper säger att det är hög tid att arbetsplatser tar sitt ansvar för den här utvecklingen.
Mår svenska barn och unga allt sämre – eller inte? Hur mäts psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd? Och vad innebär egentligen dessa begrepp? De statliga forskningsråden Forte, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA ger nu ut en lättfattlig skrift som sammanställer kunskapsläget inom området.
Forskningsfinansiärerna Forte och Vetenskapsrådet har ett långsiktigt samarbete i att förstärka vårdforskningen för att kunna möta samhällsutmaningarna på området. Forskningsråden tog den 17 november beslutet att finansiera sex ämnesövergripande forskningsprogram med 120 miljoner, som ska inkludera planer för implementering och brukarinvolvering.
Fortes styrelse beslutade den 17 september 2014 att stödja forskningsprojekt med 103 miljoner som en extra satsning på de prioriterade områdena vård, åldrande och hälsa och psykosociala insatser för personer med psykiatrisk problematik.
Fortes styrelse beslutade den 25 september 2014 att bidra med 294 miljoner till forskning på arbetslivsområdet och inom social- och folkhälsovetenskap som på sikt ska bidra till ett ökat värde för samhälle och individer.
