Antalet hemlösa i Sverige ökar. Viktiga orsaker är fattigdom och bristen på lägenheter. En trend är att allt fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund blir hemlösa. Detta visar en ny kunskapsöversikt om hemlöshet av Forte.
Att bli vuxen innebär en rad konkreta förändringar, som att flytta hemifrån, börja studera eller arbeta, skapa nya relationer, ta mer eget ansvar och att skapa en vuxenidentitet. En ny rapport från Forte visar att unga med funktionsnedsättning ofta har sämre villkor att klara den övergången än jämnåriga utan funktionsnedsättning. Det finns ett stort behov av att förbättra stödet från samhället.
Unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av depression, ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär och självmordsbeteende. Allt mer forskning tyder på att detta beror på gruppens större utsatthet för olika stressfaktorer, men det behövs mer forskning baserad på svenska förhållanden.
I det öppna Europa migrerar tusentals personer varje år över gränserna med målet att skapa en bättre framtid för sina familjer. Kvar i hemlandet lämnas barnen. Forskning vid Göteborgs universitet ska nu ge svar på hur föräldrarnas omsorg korsar geografiska och institutionella gränser.
Den psykiska ohälsan ökar och arbetsförhållandena är en bidragande orsak. Professor Eva Vingård har utrett arbetets betydelse för den psykiska hälsan. Forskargrupper säger att det är hög tid att arbetsplatser tar sitt ansvar för den här utvecklingen.
Mår svenska barn och unga allt sämre – eller inte? Hur mäts psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd? Och vad innebär egentligen dessa begrepp? De statliga forskningsråden Forte, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA ger nu ut en lättfattlig skrift som sammanställer kunskapsläget inom området.
Fortes styrelse beslutade den 17 september 2014 att stödja forskningsprojekt med 103 miljoner som en extra satsning på de prioriterade områdena vård, åldrande och hälsa och psykosociala insatser för personer med psykiatrisk problematik.
Forskningsfinansiärerna Forte och Vetenskapsrådet har ett långsiktigt samarbete i att förstärka vårdforskningen för att kunna möta samhällsutmaningarna på området. Forskningsråden tog den 17 november beslutet att finansiera sex ämnesövergripande forskningsprogram med 120 miljoner, som ska inkludera planer för implementering och brukarinvolvering.
Fortes styrelse beslutade den 25 september 2014 att bidra med 294 miljoner till forskning på arbetslivsområdet och inom social- och folkhälsovetenskap som på sikt ska bidra till ett ökat värde för samhälle och individer.
Rädslan för att föda kan hos en del kvinnor bli så stark att de varken kan glädjas åt graviditeten eller sitt barn. Klaas Wijma, Sveriges ledande forskare på förlossningsrädsla, sätter stort hopp till internetterapi som ett sätt att hjälpa många.
Fortes styrelse har beslutat anslå totalt cirka 170 miljoner dels till vårdforskning, dels till forskning om åldrande och hälsa och dels till beroendeforskning (ANDTS).
Fortes styrelse beslutade den 26 september 2013 att anslå knappt 270 miljoner till forskning för hälsa, arbetsliv och välfärd. De beviljade projekten studerar områden som arbets- och miljömedicin till exempel hormonstörande miljögifter och nanopartiklar. Men även utbildningsklyftor kopplat till integration och etnicitet. Ungas psykiska ohälsa och dåliga skolresultat är ytterligare ett område.
Forte har beviljat totalt 17 miljoner kronor till två nya bidragsformer som förstudier, respektive kunskapsöverföring från mer erfarna forskare till olika samhällsaktörer. Anslagen sker inom ramen för utlysningen till vårdforskning 2013.
Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och Vetenskapsrådet inleder ett fördjupat långsiktigt samarbete. Syftet är att på bred front stärka vårdforskningsområdet. Den gemensamma satsningen omfattar närmare 120 miljoner kronor under fyra år.