Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

Forskare har i en rapport från forskningsrådet Forte sammanställt det som idag är känt om förskolans roll för barns psykiska välbefinnande.

Extra mycket vinst för vissa

En bra förskola gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Det är tydligt i forskningen, skriver rapportförfattarna.

De positiva effekterna är särskilt tydliga för vissa grupper av barn, som barn från familjer med sämre socioekonomi och barn med en svår hemsituation. En bra förskola kan också ge en extra stor skjuts i utvecklingen till barn som i vissa avseenden behöver extra stöd. Det kan handla om barn som behöver extra stimulans i språkutvecklingen eller hjälp i samspelet med andra, sådant som en välfungerande förskola kan ge.

Problem uppmärksammas för sent

Kruxet är att alla förskolor inte är lika bra. Och ett stort problem är att en del barns svårigheter inte uppmärksammas i tid. Ibland dröjer det till skolåldern eller ännu längre innan barnens svårigheter får rättmätig uppmärksamhet, enligt forskningen.

Problem kan i och för sig noteras redan i förskolan, på ett tidigt stadium. Men att personal uppmärksammar svårigheter leder inte per automatik till att särskilt stöd sätts in, även när sådant stöd skulle behövas. Varför? Det finns några förklaringar, enligt forskningsrapporten.

Problematiskt om många behöver stöd

En förklaring handlar om hur barngruppen på förskolan ser ut. Om många barn samtidigt är i behov av särskilt stöd är det vanligare att stöd ges till hela barngruppen snarare än utifrån enskilda barns behov.

Forskningen visar också att barn med utländsk bakgrund i Sverige mer sällan får särskilt stöd för olika typer av svårigheter som personalen har uppmärksammat.

Tysta barn får mer sällan stöd

Forskningen visar vidare att det är större chans att ett barn får särskilt stöd när barnets beteende uppfattas som en belastning för gruppen. Stödet handlar då främst om att förebygga beteenden som uppfattas som problematiska, till exempel att konflikter uppstår med andra barn. Detta innebär att det särskilda stödet inte alltid utgår från barnets behov utan snarare utifrån vad som krävs för att gruppen ska fungera, skriver rapportförfattarna.

Barn som är passiva, inte är delaktiga i förskolans aktiviteter och inte stör får mer sällan särskilt stöd, vilket kan leda till att de inte får sina behov tillgodosedda.

10 fakta om förskolan – visste du detta?

10 fakta om förskolan och barns välmående, enligt forskningen:

• Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas i regel bättre i skolan och har bättre social utveckling.
• En förskola med låg kvalitet ger inte en utvecklingsmässig fördel för barn jämfört med att inte gå i förskola. Mer om kvalitetsfaktorer i faktaruta längre ned.
• En bra förskola, enligt forskningen, ser till att barn känner sig delaktiga och är engagerade i förskolans aktiviteter. Att arbeta med det är viktigare än i vilken grad man tränar olika färdigheter med barnen, till exempel.
• Engagemang tycks vara en viktig skyddsfaktor vad gäller barns psykiska välbefinnande. Barn mår bra och lär sig lättare när de känner sig engagerade.
• Det är viktigt att personalen är lyhörd och fångar upp det som barnen är intresserade av, för att skapa engagemang.
• Den svenska förskolan är på vissa håll mycket segregerad, vilket i sin tur hänger ihop med en segregerad bostadsmarknad och det faktum att det flesta väljer en förskola nära hemmet.
• Att en barngrupp har många barn med utländsk bakgrund eller från socialt sårbara hemsituationer ökar belastningen på förskolepersonalens möjlighet att anpassa verksamheten och ge rätt stöd till alla.
• Bristen på utbildade förskollärare och en låg andel specialpedagogiskt innehåll i utbildningen påverkar möjligheterna till stöd för de barn som behöver det.
• Barn i socioekonomiskt svaga områden och barn i familjer med utländsk bakgrund har jämförelsevis störst “nytta” av högutbildad personal. Effekten av högutbildad personal blir alltså allra störst för de barnen.
• Det är mindre vanligt med högskoleutbildade förskollärare i förskolor i socioekonomiskt svaga områden i Sverige.

Källa: Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa, Forte.

Läs också: ”Kalla oss inte hemmasittare” – nytt hopp får elever till skolan igen

Rapport:

Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa, Forte.